Nödåren 1865-1867 visade med stor tydlighet svårigheterna med naturahushållningens ekonomi. Det gamla sättet att under goda år samla i ladorna visade sig otillräckligt nu när penninghushållningen gjort sitt intåg. Framsynta personer i Ragunda började driva frågan om inrättandet av en sparbank för närområdet.
Jämtlands läns Sparbank hade visserligen inrättats redan år 1847 (jfr detta arkiv) men bland annat de dåliga kommunikationerna och avståndet till Östersund ansågs vara en viktig orsak till bildandet av en lokal bank.
Bankens styrelse utgjordes av män med stort förtroende i bygden och redan vid första sammanträdet den 23 april 1870 hade 21 personer insatt 769 riksdaler. Under de första åren var verksamheten begränsad till Ragunda men redan år 1874 började man få insättare från övriga socknar i tingslaget.
I det nya reglementet från år 1892 beslöts att delägarna skulle representeras av två huvudmän från varje kommun i tingslaget. För att dra småsparare till banken började man 1910 dela ut hemsparbössor, i första hand till skolorna. Från år 1933 insatte banken fem kronor till varje barn som fötts i tingslaget.
Från 1940 till 1965 ökade bankens insättningar från 2.500.000 kr till 17.000.000 kr. Utlåningen uppgick 1965 till 15.000.000 kr.
Till en början hölls banken öppen en gång i månaden. Öppethållandet ökade successivt för att år 1948 omfatta alla helgfria dagar. Lördagsstängning infördes 1966.
Filialer började inrättas på 1940-talet och kom med åren att finnas i Bispgården, Borgvattnet, Kälarne och Stugun.
1968-01-01 trädde fusionen med Jämtlands läns Sparbank i kraft.
Lästips: Ragunda Härads Sparbank. Minnesskrift 100 år efter tillkomsten. Kort historik 1869-1969.
Ordning & struktur
Arkivnr. ÖLA/11406
Fört. 42/2000
Lev. 1/1999
Förteckning
över
Ragunda Härads Sparbank
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Skapad
2000-11-16 00:00:00
Senast ändrad
2024-10-02 11:03:23
Ragunda Härads Sparbank - Historik
Nödåren 1865-1867 visade med stor tydlighet svårigheterna med naturahushållningens ekonomi. Det gamla sättet att under goda år samla i ladorna visade sig otillräckligt nu när penninghushållningen gjort sitt intåg. Framsynta personer i Ragunda började driva frågan om inrättandet av en sparbank för närområdet.
Jämtlands läns Sparbank hade visserligen inrättats redan år 1847 (jfr detta arkiv) men bland annat de dåliga kommunikationerna och avståndet till Östersund ansågs vara en viktig orsak till bildandet av en lokal bank.
Bankens styrelse utgjordes av män med stort förtroende i bygden och redan vid första sammanträdet den 23 april 1870 hade 21 personer insatt 769 riksdaler. Under de första åren var verksamheten begränsad till Ragunda men redan år 1874 började man få insättare från övriga socknar i tingslaget.
I det nya reglementet från år 1892 beslöts att delägarna skulle representeras av två huvudmän från varje kommun i tingslaget. För att dra småsparare till banken började man 1910 dela ut hemsparbössor, i första hand till skolorna. Från år 1933 insatte banken fem kronor till varje barn som fötts i tingslaget.
Från 1940 till 1965 ökade bankens insättningar från 2.500.000 kr till 17.000.000 kr. Utlåningen uppgick 1965 till 15.000.000 kr.
Till en början hölls banken öppen en gång i månaden. Öppethållandet ökade successivt för att år 1948 omfatta alla helgfria dagar. Lördagsstängning infördes 1966.
Filialer började inrättas på 1940-talet och kom med åren att finnas i Bispgården, Borgvattnet, Kälarne och Stugun.
1968-01-01 trädde fusionen med Jämtlands läns Sparbank i kraft.
Lästips: Ragunda Härads Sparbank. Minnesskrift 100 år efter tillkomsten. Kort historik 1869-1969.