Lappfogde var i äldre tid en ämbetsman, som företrädde kronan gentemot samerna, främst när det gällde skatteuppbörden. En lappfogde omtalas första gången 1424. Instruktioner utfärdades under 1600-talet, den senaste av den 8 juli 1695. Denna avlöstes av instruktionen för kronofogdar i lappmarken 1760.
Lappfogden i dess moderna form tillkom 1885, då en sådan tillsattes i Jämtlands län (instruktion saknas i SFS). Hans uppgifter var inte, som tidigare, främst polisiära och fiskala, utan han skulle vaka över renskötseln och över tillhörande förordningars efterlevnad samt verka för ett gott förhållande mellan bofasta och samer. En av lappfogdens främsta arbetsuppgifter blev att administrera de renbetesland, som med anledning av 1886 års lag om samernas rätt till renbeten (SFS 1886:38), inköptes till kronan.
Lappfogdetjänsterna tillsattes fram till 1937 endast på förordnande. Organisatoriskt tillhörde de landskontoren vid länstyrelserna, efter sektionsindelningen 1952, kameralsektionen. Tjänstetiteln ändrades 1963 till förste konsulent.
Lappfogdeinstitutionen upphörde den 30 juni 1971, då den organisatoriskt inordnades i lantbruksnämnderna, där den kom att utgöra de s.k. rennäringsavdelningarna med en avdelningsdirektör som chef.
Enligt statskalendern har följande tjänstemän fungerat som lappfogdar i Jämtlands län.
Adolf Suve, tillsatt 1885 Alarik Dahlquist 1896 Patrik Adolf Brändström 1897 Olof Axel Frändén 1899 Abraham Staaf 1905 Nils Waldemar Nilsson Gardham 1930 Åke Wikman 1949 Bror Ejdemo 1958 Iwan Lundberg 1959-1971.
Lappfogde var i äldre tid en ämbetsman, som företrädde kronan gentemot samerna, främst när det gällde skatteuppbörden. En lappfogde omtalas första gången 1424. Instruktioner utfärdades under 1600-talet, den senaste av den 8 juli 1695. Denna avlöstes av instruktionen för kronofogdar i lappmarken 1760.
Lappfogden i dess moderna form tillkom 1885, då en sådan tillsattes i Jämtlands län (instruktion saknas i SFS). Hans uppgifter var inte, som tidigare, främst polisiära och fiskala, utan han skulle vaka över renskötseln och över tillhörande förordningars efterlevnad samt verka för ett gott förhållande mellan bofasta och samer. En av lappfogdens främsta arbetsuppgifter blev att administrera de renbetesland, som med anledning av 1886 års lag om samernas rätt till renbeten (SFS 1886:38), inköptes till kronan.
Lappfogdetjänsterna tillsattes fram till 1937 endast på förordnande. Organisatoriskt tillhörde de landskontoren vid länstyrelserna, efter sektionsindelningen 1952, kameralsektionen. Tjänstetiteln ändrades 1963 till förste konsulent.
Lappfogdeinstitutionen upphörde den 30 juni 1971, då den organisatoriskt inordnades i lantbruksnämnderna, där den kom att utgöra de s.k. rennäringsavdelningarna med en avdelningsdirektör som chef.
Enligt statskalendern har följande tjänstemän fungerat som lappfogdar i Jämtlands län.
Adolf Suve, tillsatt 1885 Alarik Dahlquist 1896 Patrik Adolf Brändström 1897 Olof Axel Frändén 1899 Abraham Staaf 1905 Nils Waldemar Nilsson Gardham 1930 Åke Wikman 1949 Bror Ejdemo 1958 Iwan Lundberg 1959-1971.
Anm.: strödda protokoll ingår även i serie BI. Oviksfjällens lappby delades 1916 i Tåssåsens och Anaris lappbyar, vilka 1947 slogs samman till Tåssåsens lappby. Åre-Storsjö lappby delades 1916 i Tranris, Mittådalens och Handölsdalens lappbyar. Den förstnämnda inkorporerades 1962 i Handölsdalens lappby. Frostvikens lappby delades 1915 i Frostvikens norra, mellersta och södra lappbyar. Sösjö lappby tillkom 1930.
Serien består av såväl diarieförda som icke diarieförda protokoll och promemorior, som av lappfogden samlats särskilt. Beträffande diarieförda handlingar har i diariet antecknats, att dessa lagts i pärmen "protokoll och PM".
Anm.: diarieplan fr o m 1950-1953 ändrad 1954-1958, ny ändring 1959. (planerna fr o m 1957 inbundna i diarierna). Personregister till diariet 1953-1965, se DVII:1-4. Se DVII:1-4. Personuppgifter till diariet 1953-1965.
Anm.: diarieförda skrivelser ingår i stor omfattning även i övriga E och F- serier. Jfr länstyrelsens (landskontorets) arkiv serie DIIa-b, diariebeteckning H-I.
Serien ordnad sockenvis och inom socknarna på fastighet. I akterna ingår arrendekontrakt, lagfarts- och inteckningsbevis, syneprotokoll m.m. Även mindre gårdshandlingar från 1700-talet och tidigt 1800-tal rörande respektive fastigheter ingår.