Tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet övertogs av staten i och med utgången av år 1970 (se bif. historik).
Tingslaget omfattade Hammerdals, Gåxsjö, Ströms, Alanäs och Frostvikens socknar.
Hammerdals tingslag sammanslogs 1948 med Lits och Rödöns tingslag varvid Jämtlands norra domsaga kom att bilda ett tingslag. Från och med år 1971 ingår området för gamla Hammerdals tingslag i Jämtbygdens tingsrätt och i Östersunds tingsrätt fr.o.m. 1982, då Östersunds och Jämtbygdens tingsrätter sammanslogs.
Tingslaget tillhörde: Norra Jämtlands domsaga 1811-1878. Jämtlands norra domsaga 1879-1970.
Tingsplats för tingslaget var åren närmast före 1911 Mo i Hammerdal. Den 30 januari 1911 invigdes det av arkitekt F B Wallberg ritade tingshuset på Lagmansgatan 25 i Strömsund. Från och med 1948 har tingen i huvudsak hållits i tingshuset, Samuel Permansg. 13 i Östersund.
Jämtlands norra domsagas kansli har haft sina lokaler på följande adresser i Östersund: 1917-1926 Köpmangatan 20 ("gamla rådhuset"). 1927-1931 Kyrkgatan 32. 1932-1939 Kyrkgatan 48. 1939-1970 Tingshuset, Samuel Permansg. 13.
Ursprungligen samlades menigheten till ting i det fria på tingvallen eller i en hängnad kultplats. Redan under högmedeltiden flyttade städernas byting in i "rådstugor" medan man på landsbygden började uppföra särskilda tingshus på 1500-talet.
Enligt rättegångsbalken kapitel 2 skulle tingen hållas "å rättan tingsstad" i särskilt avsedda tingshus. Urtima ting för rannsakning har emellertid inte sällan hållits utom tingslokalen, t. ex. i ett fängelse.
Varje tingslag skulle ha ett tingshus. Detta skulle förvaltas av de s.k. tingshusbyggnadsskyldige vars ledamöter utsågs av kommunalstämmorna i de i tingslaget ingående kommunerna.
Tingshuset kunde vara beläget utanför tingslagets område exempelvis i närmaste stad. Så har varit fallet i Jämtland där flera tingslag sedan början av 1900-talet haft sina tingslokaler i Östersund.
Tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet övertogs av staten i och med utgången av år 1970 (se bif. historik).
Tingslaget omfattade Hammerdals, Gåxsjö, Ströms, Alanäs och Frostvikens socknar.
Hammerdals tingslag sammanslogs 1948 med Lits och Rödöns tingslag varvid Jämtlands norra domsaga kom att bilda ett tingslag. Från och med år 1971 ingår området för gamla Hammerdals tingslag i Jämtbygdens tingsrätt och i Östersunds tingsrätt fr.o.m. 1982, då Östersunds och Jämtbygdens tingsrätter sammanslogs.
Tingslaget tillhörde: Norra Jämtlands domsaga 1811-1878. Jämtlands norra domsaga 1879-1970.
Tingsplats för tingslaget var åren närmast före 1911 Mo i Hammerdal. Den 30 januari 1911 invigdes det av arkitekt F B Wallberg ritade tingshuset på Lagmansgatan 25 i Strömsund. Från och med 1948 har tingen i huvudsak hållits i tingshuset, Samuel Permansg. 13 i Östersund.
Jämtlands norra domsagas kansli har haft sina lokaler på följande adresser i Östersund: 1917-1926 Köpmangatan 20 ("gamla rådhuset"). 1927-1931 Kyrkgatan 32. 1932-1939 Kyrkgatan 48. 1939-1970 Tingshuset, Samuel Permansg. 13.
Ursprungligen samlades menigheten till ting i det fria på tingvallen eller i en hängnad kultplats. Redan under högmedeltiden flyttade städernas byting in i "rådstugor" medan man på landsbygden började uppföra särskilda tingshus på 1500-talet.
Enligt rättegångsbalken kapitel 2 skulle tingen hållas "å rättan tingsstad" i särskilt avsedda tingshus. Urtima ting för rannsakning har emellertid inte sällan hållits utom tingslokalen, t. ex. i ett fängelse.
Varje tingslag skulle ha ett tingshus. Detta skulle förvaltas av de s.k. tingshusbyggnadsskyldige vars ledamöter utsågs av kommunalstämmorna i de i tingslaget ingående kommunerna.
Tingshuset kunde vara beläget utanför tingslagets område exempelvis i närmaste stad. Så har varit fallet i Jämtland där flera tingslag sedan början av 1900-talet haft sina tingslokaler i Östersund.