Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Jokkmokks tingslag var ett av de tingslag som åren 1729-1742 ingick i Södra lappmarkens domsaga och åren 1742-1820 i Västerbottens södra kontrakts domsaga. Åren 1820-1838 ingick tingsslaget i Norrbottens domsaga och åren 1839-1876 i Norrbottens södra domsaga. Jokkmokks tingslags bildade fr.o.m. 1877 tillsammans med Nederluleå och Överluleå tingslag Luleå domsaga. Jokkmokk tingslag omfattade t.o.m. 1750 socknarna Gällivare och Jokkmokk och därefter t.o.m. 1970 endast Jokkmokks socken. Åren 1969-1970 ingick Jokkmokks tingslag i Bodens domsaga.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1942:740, 1947:679 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok
2014-02-11: Arkivförteckning dnr HLA 51-2014/4454 ersätter förteckning I:21/1960 och II:71d/1970. Arkivförteckningen omfattar leveranser 1938, 27/1947, 52/1947, 7/1955, 33/1967, 139/1987, 197/2001 och 161/2002. NW 2016-11-23: Nya förteckningsblad i serierna G II a och G IX. NW
Skapad
1995-08-17 00:00:00
Senast ändrad
2016-11-23 13:56:41
JOKKMOKKS TINGSLAGS HÄRADSRÄTT (1729-1970)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Jokkmokks tingslag var ett av de tingslag som åren 1729-1742 ingick i Södra lappmarkens domsaga och åren 1742-1820 i Västerbottens södra kontrakts domsaga. Åren 1820-1838 ingick tingsslaget i Norrbottens domsaga och åren 1839-1876 i Norrbottens södra domsaga. Jokkmokks tingslags bildade fr.o.m. 1877 tillsammans med Nederluleå och Överluleå tingslag Luleå domsaga. Jokkmokk tingslag omfattade t.o.m. 1750 socknarna Gällivare och Jokkmokk och därefter t.o.m. 1970 endast Jokkmokks socken. Åren 1969-1970 ingick Jokkmokks tingslag i Bodens domsaga.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1942:740, 1947:679 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok
Serien omfattar serier av uppbuds- och lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll, bouppteckningsprotokoll, förmynderskapsprotokoll, äktenskapsförordsprotokoll, protokoll över morgongåvobrev och avhandlingsprotokoll över lösöreköp.
Volymerna 1-12 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche. Volymerna 6-12 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
Inbundna förmynderskapsböcker med personregister fördes t.o.m. 1952 (se serie C II a) då de ersattes av förmynderskapsböcker som fördes enligt lösbladssystem. I förmynderskapsboken infördes uppgifter om av domstol meddelade beslut i frågor rörande förmynderskap eller godmanskap (SFS 1924:442, 1952:303). Vid sidan av förmynderskapsböckerna upprättades förteckningar över förmynderskapsärenden.
Tvistemålsakterna omfattar de handlingar som ingått i domstolens handläggning av tvistemålet, dvs. de inlagor och andra handlingar som inkommit till eller upprättats av domstolen.
Tvistemålsakterna är försedda med aktomslag, utvisande domstolen och parterna samt målets dagboksnummer.
Brottmålsakterna omfattar de handlingar som ingått i domstolens handläggning av brottmålet, dvs. de inlagor och andra handlingar som inkommit till eller upprättats av domstolen.
Brottmålsakterna är försedda med aktomslag, utvisande domstolen och parterna samt målets dagboksnummer.
Handlingarna i denna serie som omfattar gallringsbara akter i brottmål är utgallrade med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr. 75 den 9 november 1963.
Gallringsbeslutet omfattar endast akter i mål, som anhängiggjorts efter år 1947.
Akterna är utgallrade sedan tjugo år förflutit efter det att rätten skilt sig från målet.
Ärendeakterna omfattar de handlingar som ingått i domstolens handläggning av ärendet, dvs. de inlagor och andra handlingar som inkommit till eller upprättats av domstolen.
Akter i lagsökningsmål som anhängiggjorts efter år 1947, med undantag för utslag med avskrift av fordringsbeviset, var före den 1 januari 1971 gallringsbara i enlighet med Riksarkivets gallringsbeslut nr 75 den 9 november 1963. Gallringsfristen var 10 år.
Akter i mål om betalningsföreläggande som anhängiggjorts efter år 1947 var före den 1 januari 1971 gallringsbara i enlighet med Riksarkivets gallringsbeslut nr 75 den 9 november 1963.. Gallringsfristen var 10 år.
Serien omfattar handlingar i konkursärenden som fr.o.m. den 1 januari 1948 skulle handläggas i enlighet med den nya rättegångsbalken (1942:720), protokollskungörelsen (1947:775) och lagen (1946:809) om ändring i konkurslagen.