Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Häradsrätten sammanträdde minst en gång per år. De ordinarie sammanträdena (lagtima ting) hölls vanligen en gång under första halvåret (vårting) och en gång under andra halvåret (höstting). Häradsrätten kunde också hålla extra sammanträden (urtima ting) för särskilt brådskande fall såsom grövre brottsmål. Ett eller flera tingslag sammanfördes i domsagor under en häradshövding. Tingslagen och häradsrätterna ersattes 1971 av tingsrätter.
Mellan 1671 och 1771 var hela Hälsingland förenat i en enda domsaga. 1771 delades domsagan upp i Södra Hälsinglands domsaga och Norra Hälsinglands domsaga och 1820 i Södra, Västra och Norra Hälsinglands domsagor. Den västra domsagan bestod 1821-1879 av tingslagen Arbrå, Järvsö och Ljusdal och 1880-1927 av tingslagen Arbrå och Järvsö samt Ljusdal. 1928 slogs tingslagen i domsagan samman. Ljusdals tingslag omfattade socknarna Hamra, Färila, Kårböle, Ljusdal, Los och Ramsjö.
Källor: J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen (1954) Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007
2022-05-30: Serie H I omförtecknad till färre volymer. RF
Skapad
1995-08-16 00:00:00
Senast ändrad
2022-05-30 14:39:53
LJUSDALS TINGSLAGS HÄRADSRÄTT (1671-1927)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Häradsrätten sammanträdde minst en gång per år. De ordinarie sammanträdena (lagtima ting) hölls vanligen en gång under första halvåret (vårting) och en gång under andra halvåret (höstting). Häradsrätten kunde också hålla extra sammanträden (urtima ting) för särskilt brådskande fall såsom grövre brottsmål. Ett eller flera tingslag sammanfördes i domsagor under en häradshövding. Tingslagen och häradsrätterna ersattes 1971 av tingsrätter.
Mellan 1671 och 1771 var hela Hälsingland förenat i en enda domsaga. 1771 delades domsagan upp i Södra Hälsinglands domsaga och Norra Hälsinglands domsaga och 1820 i Södra, Västra och Norra Hälsinglands domsagor. Den västra domsagan bestod 1821-1879 av tingslagen Arbrå, Järvsö och Ljusdal och 1880-1927 av tingslagen Arbrå och Järvsö samt Ljusdal. 1928 slogs tingslagen i domsagan samman. Ljusdals tingslag omfattade socknarna Hamra, Färila, Kårböle, Ljusdal, Los och Ramsjö.
Källor: J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen (1954) Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007
Serien inbunden. Vissa volymer har lagts i skyddsomslag.
Småprotokollen utgörs av protokoll över uppbud, lagfart, inteckning, äktenskapsförord, förmynderskap, morgongåvobrev, bouppteckningar och avhandlingar om lösöreköp.
VT = vårtinget HT = hösttinget
Vol. 1-72 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche.
Register till bouppteckningar omfattande tiden 1737-1910 återfinns i digital form i Riksarkivets söktjänst SVAR, Digitala forskarsalen. Bouppteckningsregister återfinns även i serie C II b.
Volymerna 1-25 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofichekort. Volymerna 1-25 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
Serien innehåller handlingar som skulle ha återgått till ingivarna såsom originalhandlingar m.m. som i avskrift återgivits i domböcker, protokoll m.fl. handlingar, inregistrerade bouppteckningar, köpebrev, fastebrev, lagfartsbevis, ointecknade skuldebrev samt utdrag ur domböcker och förmynderskapsböcker.