Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Umeå tingslag bildades 1680 och tillhörde åren 1680-1820 Västerbottens södra kontrakts domsaga. I domsagan ingick även tingslagen Burträsk, Bygdeå, Lövånger och Skellefteå. Åren 1821-1920 tillhörde Umeå tingslag Västerbottens södra domsaga. I domsagan ingick t.o.m. 1883 även tingslagen Degerfors, Lycksele, Nordmaling och Åsele och åren 1884-1920 tingslagen Degerfors och Nordmaling.
Den 1 januari 1921 bröts Umeå landsförsamling samt socknarna Holmsund, Holmön, Sävar och Vännäs ut ur Västerbottens södra domsaga och bildade Umeå domsaga som utgjorde ett tingslag. Fr.o.m. 1963 ingick även församlingarna Tavelsjö och Teg (utbrutna ur Umeå landsförsamling) i Umeå domsaga. Till följd av att Umeå landskommun den 1 januari 1965 i judiciellt avseende förenades med Umeå stad upphörde Umeå domsaga. Umeå landsförsamling samt Tavelsjö och Tegs församlingar ställdes under Umeå rådhusrätt medan Holmsunds, Holmöns, Sävars och Vännäs församlingar förenades med Västerbottens södra domsaga.
Under 1700- och 1800-talet höll Umeå tingslags häradsrätt ting på olika platser i Umeå socken, bl.a. i sockenstugan, på gästgiverier, på länsmansgården i Grisbacka och under 1800-talet i ett tingshus vid Västra backen i Umeå stad. Ett nybyggt tingshus som låg vid Brogatan i de centrala delarna av staden togs i bruk 1879. Detta tingshus som undkom Umeå stadsbrand 1888 utan skador var i bruk fram till 1958 då det ersattes av ett nytt tingshus på samma tomt.
Källor: Domsagohistorik, Umeå tingsrätt, Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok Svensk författningssamling, SFS 1920:649, 1964:276
2013-06-20: Arkivförteckning dnr HLA 51-2013/20920 ersätter förteckning II:70/1965. Arkivförteckningen omfattar leveranser 1937, 19/1951, 5/1961, 50/1988, 72/1988, 168/1994, 6/1996 och 70/2001.
Skapad
1995-08-17 00:00:00
Senast ändrad
2013-06-20 08:49:10
UMEÅ DOMSAGAS HÄRADSRÄTTS ARKIV (1680-1964)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Umeå tingslag bildades 1680 och tillhörde åren 1680-1820 Västerbottens södra kontrakts domsaga. I domsagan ingick även tingslagen Burträsk, Bygdeå, Lövånger och Skellefteå. Åren 1821-1920 tillhörde Umeå tingslag Västerbottens södra domsaga. I domsagan ingick t.o.m. 1883 även tingslagen Degerfors, Lycksele, Nordmaling och Åsele och åren 1884-1920 tingslagen Degerfors och Nordmaling.
Den 1 januari 1921 bröts Umeå landsförsamling samt socknarna Holmsund, Holmön, Sävar och Vännäs ut ur Västerbottens södra domsaga och bildade Umeå domsaga som utgjorde ett tingslag. Fr.o.m. 1963 ingick även församlingarna Tavelsjö och Teg (utbrutna ur Umeå landsförsamling) i Umeå domsaga. Till följd av att Umeå landskommun den 1 januari 1965 i judiciellt avseende förenades med Umeå stad upphörde Umeå domsaga. Umeå landsförsamling samt Tavelsjö och Tegs församlingar ställdes under Umeå rådhusrätt medan Holmsunds, Holmöns, Sävars och Vännäs församlingar förenades med Västerbottens södra domsaga.
Under 1700- och 1800-talet höll Umeå tingslags häradsrätt ting på olika platser i Umeå socken, bl.a. i sockenstugan, på gästgiverier, på länsmansgården i Grisbacka och under 1800-talet i ett tingshus vid Västra backen i Umeå stad. Ett nybyggt tingshus som låg vid Brogatan i de centrala delarna av staden togs i bruk 1879. Detta tingshus som undkom Umeå stadsbrand 1888 utan skador var i bruk fram till 1958 då det ersattes av ett nytt tingshus på samma tomt.
Källor: Domsagohistorik, Umeå tingsrätt, Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok Svensk författningssamling, SFS 1920:649, 1964:276
Register till domböcker 1729-1736 återfinns i serie C VII f.
Uppbuds- och lagfartsprotokoll återfinns fr.o.m. 1820 i serie A II a. Inteckningsprotokoll återfinns fr.o.m. 1820 i serie A II b. Förmynderskapsprotokoll återfinns fr.o.m. 1820 i serie A II c. Äktenskapsförordsprotokoll återfinns fr.o.m. 1821 i serie A II d. Boupptecknings- och förmynderskapsprotokoll återfinns fr.o.m. 1847 i serie A II e. Dom- och beslutsböcker återfinns fr.o.m. 1948 i serierna A V - A VIII.
Volymerna 1-191 är skannade och finns tillgängliga på mikrofiche.
Serien avser bouppteckningsprotokoll, protokoll över testamentsbevakningar, protokoll över morgongåvobrev och avhandlingsprotokoll om lösöreköp. Fr.o.m. 1955 ingår även äktenskapsförordsprotokoll i serien.
Uppbuds- och lagfartsprotokoll 1886-1902 Inteckningsprotokoll 1886-1902 Tomträttsprotokoll 1933-1936 (t.o.m. vårtinget) och 1947 Förmynderskapsprotokoll 1861-1870, 1886-1919 och 1933-1954 Äktenskapsförordsprotokoll 1861-1870, 1886-1902 och 1933-1954 Boupptecknings- och avhandlingsprotokoll 1861-1870, 1886-1919 och 1933-1954
Inbundna förmynderskapsböcker med personregister fördes t.o.m. 1952 då de delvis eller helt ersattes av förmynderskapsböcker som fördes enligt lösbladssystem (se serie D VI). I förmynderskapsboken infördes uppgifter om av domstol meddelade beslut i frågor rörande förmynderskap eller godmanskap (SFS 1924:442, 1952:303).
Inbundna förmynderskapsböcker med personregister fördes t.o.m. 1952 (se serie C II a) då de delvis eller helt ersattes av förmynderskapsböcker som fördes enligt lösbladssystem. I förmynderskapsboken infördes uppgifter om av domstol meddelade beslut i frågor rörande förmynderskap eller godmanskap (SFS 1924:442, 1952:303).
Register till bouppteckningar omfattande tiden 1675-1910 återfinns i digital form i Riksarkivets söktjänst SVAR, Digitala forskarsalen.
Volymerna 1 och 13-16 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofichekort. Volymerna 1-8 och 10-15 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
Handlingarna i denna serie är utgallrade med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr. 75 (den 9 november 1963). Gallring kunde verkställas sedan 10 år förflutit från det rätten skilt sig från målet. Gallringsbeslut nr. 75 är upphävt.
Handlingarna i denna serie är utgallrade med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr. 75 (den 9 november 1963). Gallring kunde verkställas sedan 20 år förflutit från det rätten skilt sig från målet. Gallringsbeslut nr. 75 är upphävt.
Akter i lagsökningsmål var gallringsbara med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr. 75 den 9 november 1963. Gallringsfristen var 10 år. Gallringsbeslut nr. 75 är upphävt.
Handlingarna i denna serie är utgallrade med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr. 75 den 9 november 1963. Gallringsfristen var 10 år. Gallringsbeslut nr. 75 är upphävt.