Ägodelningsrätter infördes den 1 januari 1828 i samband med att 1827 års förordning om laga skifte trädde i kraft. I 18 kapitlet återfinns skifteslagens bestämmelser om rättegång i skiftesmål. Enligt 1 § var ägodelningsrätt med härad eller tingslag som domkrets domstol i första i instans i skiftesmål på landsbyden. Privaträttsliga tvister uppkomna i samband med jorddelning skulle dock även i fortsättningen handläggas av häradsrätten i enlighet med rättegångsbalkens bestämmelser om rättegång i tvistemål.
En förändrad version av skiftesstadgan trädde i kraft 1867 och var gällande fram till dess att 1926 år skiftesstadga trädde i kraft den 1 januari 1928. Enligt den nya lagen var ägodelningsrätt med domsaga som domkrets första instans i skiftesmål (21 kap. 1 §).
Arvidsjaurs tingslags ägodelningsrätt, vars domkrets omfattade Arvidsjaurs tingslag och socken, ersattes den 1 januari 1928 av Piteå domsagas ägodelningsrätt, vars domkrets omfattade Arjeplogs tingslag och Arvidsjaurs tingslag (fr.o.m. 1942 Arvidsjaurs och Arjeplogs tingslag) samt Piteå och Älvsby tingslag.
Ägodelningsrätterna avskaffades som en följd av tingsrättsreformen som trädde i kraft den 1 januari 1971. Ägodelningsrätterna fanns dock kvar under hela år 1971.
Källor: Hilding Forsman, Om skifte och annan jorddelning i by, i Svenska lantmäteriet 1628-1928, del II, Stockholm 1928 Olof Odencrants, Ägodelningsrätterna och deras bisittare, i Domsagorna i Sverige, Stockholm 1944 Svensk författningssamling (SFS):
Kongl. Maj:ts nådiga stadga (1827:62) om skiftesverket i riket Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga (1866:76) om skiftesverket i riket Lagen (1926:326) om delning av jord å landet Kungl. Maj:ts kungörelse (1927:367) om ikraftträdande av lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet
Ägodelningsrätter infördes den 1 januari 1828 i samband med att 1827 års förordning om laga skifte trädde i kraft. I 18 kapitlet återfinns skifteslagens bestämmelser om rättegång i skiftesmål. Enligt 1 § var ägodelningsrätt med härad eller tingslag som domkrets domstol i första i instans i skiftesmål på landsbyden. Privaträttsliga tvister uppkomna i samband med jorddelning skulle dock även i fortsättningen handläggas av häradsrätten i enlighet med rättegångsbalkens bestämmelser om rättegång i tvistemål.
En förändrad version av skiftesstadgan trädde i kraft 1867 och var gällande fram till dess att 1926 år skiftesstadga trädde i kraft den 1 januari 1928. Enligt den nya lagen var ägodelningsrätt med domsaga som domkrets första instans i skiftesmål (21 kap. 1 §).
Arvidsjaurs tingslags ägodelningsrätt, vars domkrets omfattade Arvidsjaurs tingslag och socken, ersattes den 1 januari 1928 av Piteå domsagas ägodelningsrätt, vars domkrets omfattade Arjeplogs tingslag och Arvidsjaurs tingslag (fr.o.m. 1942 Arvidsjaurs och Arjeplogs tingslag) samt Piteå och Älvsby tingslag.
Ägodelningsrätterna avskaffades som en följd av tingsrättsreformen som trädde i kraft den 1 januari 1971. Ägodelningsrätterna fanns dock kvar under hela år 1971.
Källor: Hilding Forsman, Om skifte och annan jorddelning i by, i Svenska lantmäteriet 1628-1928, del II, Stockholm 1928 Olof Odencrants, Ägodelningsrätterna och deras bisittare, i Domsagorna i Sverige, Stockholm 1944 Svensk författningssamling (SFS):
Kongl. Maj:ts nådiga stadga (1827:62) om skiftesverket i riket Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga (1866:76) om skiftesverket i riket Lagen (1926:326) om delning av jord å landet Kungl. Maj:ts kungörelse (1927:367) om ikraftträdande av lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet