En expropriationsdomstol var mellan 1917 och 1972 första instans i expropriationsmål. Enligt Lag om expropriation (SFS 1917:189) kunde fastighet som tillhör annan än kronan i vissa fall exproprieras "om Konungen prövar det nödigt". Expropriationsmålen instämdes till underrätten i den ort där fastigheten var belägen och det ålåg en särskild expropriationsnämnd att bestämma expropriationsersättningen.
I enlighet med Lag (1949:663) angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (189) om expropriation, inrättades särskilda expropriationsdomstolar som första instans i expropriationsmål. § 14 stadgar att en sådan expropriationsdomstol skulle finnas för varje domsaga eller stad med rådhusrätt. Expropriationsdomstol skulle enligt § 15 ledas av ortens ägodelningsdomare och därutöver bestå av fyra ledamöter. Av de senare skulle två vara särskilda expropriationstekniker (utsedda av Konungen eller särskild myndighet), och två nämndemän från orten.
Lag om expropriation (1917:189) ersattes 1972 av Expropriationslagen (1972:719), vilken innebar att fastighetsdomstol blev första domstol i expropriationsmål.
Luleå domsaga omfattade åren 1948-1969 Jokkmokks, Nederluleå och Överluleå tingslag. Luleå domsaga namnädrades fr.o.m. 1969 till Bodens domsaga i samband med att Nederluleå socken förenades med Luleå stad och kom att tillhöra Luleå rådhusrätt och Överluleå kommun förenades med Bodens stad.
Vid tingsrättsreformen 1971 bildade Luleå stad och en del av det område som fram till 1969 utgjorde Luleå tingslag domsaga för Luleå tingsrätt, som vid denna tidpunkt omfattade Luleå kommun. Tingslagen för Bodens och Jokkmokks häradsrätter bildade vid samma tidpunkt domsaga för Bodens tingsrätt, som omfattade Bodens och Jokkmokks kommuner.
Källor: Förvaltningshistorik, NAD Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) Svensk författningssamling (SFS)
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Deposition
Nej
Kontroll
Om postens upprättande
2014-02-11: Arkivförteckning dnr HLA 51-2014/4505 ersätter förteckning II:71g/1970. Arkivförteckningen omfattar leverans 164/2002. NW 2016-12-09: Nya förteckningsblad i serie F I. NW
En expropriationsdomstol var mellan 1917 och 1972 första instans i expropriationsmål. Enligt Lag om expropriation (SFS 1917:189) kunde fastighet som tillhör annan än kronan i vissa fall exproprieras "om Konungen prövar det nödigt". Expropriationsmålen instämdes till underrätten i den ort där fastigheten var belägen och det ålåg en särskild expropriationsnämnd att bestämma expropriationsersättningen.
I enlighet med Lag (1949:663) angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (189) om expropriation, inrättades särskilda expropriationsdomstolar som första instans i expropriationsmål. § 14 stadgar att en sådan expropriationsdomstol skulle finnas för varje domsaga eller stad med rådhusrätt. Expropriationsdomstol skulle enligt § 15 ledas av ortens ägodelningsdomare och därutöver bestå av fyra ledamöter. Av de senare skulle två vara särskilda expropriationstekniker (utsedda av Konungen eller särskild myndighet), och två nämndemän från orten.
Lag om expropriation (1917:189) ersattes 1972 av Expropriationslagen (1972:719), vilken innebar att fastighetsdomstol blev första domstol i expropriationsmål.
Luleå domsaga omfattade åren 1948-1969 Jokkmokks, Nederluleå och Överluleå tingslag. Luleå domsaga namnädrades fr.o.m. 1969 till Bodens domsaga i samband med att Nederluleå socken förenades med Luleå stad och kom att tillhöra Luleå rådhusrätt och Överluleå kommun förenades med Bodens stad.
Vid tingsrättsreformen 1971 bildade Luleå stad och en del av det område som fram till 1969 utgjorde Luleå tingslag domsaga för Luleå tingsrätt, som vid denna tidpunkt omfattade Luleå kommun. Tingslagen för Bodens och Jokkmokks häradsrätter bildade vid samma tidpunkt domsaga för Bodens tingsrätt, som omfattade Bodens och Jokkmokks kommuner.
Källor: Förvaltningshistorik, NAD Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) Svensk författningssamling (SFS)