Ägodelningsrätter infördes år 1827 i samband med att skiftesstadgan trädde i kraft. Enligt den nya lagen skulle en ägodelningsrätt finnas i varje härad eller tingslag. Rätten utgjorde första instans för prövning av skiftesmål. Privaträttsliga tvister uppkomna i samband med jorddelning avgjordes dock även fortsättningsvis av häradsrätten. I städerna infördes ägodelningsrätter först 1932.
Jorddelningslagstiftningen av år 1926 innebar vissa organisatoriska förändringar för ägodelningsrätterna i det att domsagan kom att ersätta häradet eller tingslaget som domkrets. Detta fick till följd, i de fall domsagan bestod av fler än ett tingslag, att ägodelningsrätterna vid 1927 års utgång slogs samman till en enda ägodelningsrätt för domsagan. Mellan 1928 och 1971 fanns således en ägodelningsrätt per domsaga. Ägodelningsrätterna upphörde i samband med rättegångsreformen 1971.
I Umeå stad, som omfattade Umeå landsförsamling och fr.o.m. 1965 även Umeå landsförsamling samt församlingarna Tavelsjö och Teg, var rådhusrätten ägodelningsrätt och dess lagfarne ledamot ägodelningsdomare.
År 1971 bedrevs verksamheten av Umeå domsagas ägodelningsrätt.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1926:326, 1927:422, 1931:143, 1951:499 Barbro Julstad, Fastighetsindelning och markanvändning, Stockholm 2005 Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik, NAD Nationalencyklopedin
Ägodelningsrätter infördes år 1827 i samband med att skiftesstadgan trädde i kraft. Enligt den nya lagen skulle en ägodelningsrätt finnas i varje härad eller tingslag. Rätten utgjorde första instans för prövning av skiftesmål. Privaträttsliga tvister uppkomna i samband med jorddelning avgjordes dock även fortsättningsvis av häradsrätten. I städerna infördes ägodelningsrätter först 1932.
Jorddelningslagstiftningen av år 1926 innebar vissa organisatoriska förändringar för ägodelningsrätterna i det att domsagan kom att ersätta häradet eller tingslaget som domkrets. Detta fick till följd, i de fall domsagan bestod av fler än ett tingslag, att ägodelningsrätterna vid 1927 års utgång slogs samman till en enda ägodelningsrätt för domsagan. Mellan 1928 och 1971 fanns således en ägodelningsrätt per domsaga. Ägodelningsrätterna upphörde i samband med rättegångsreformen 1971.
I Umeå stad, som omfattade Umeå landsförsamling och fr.o.m. 1965 även Umeå landsförsamling samt församlingarna Tavelsjö och Teg, var rådhusrätten ägodelningsrätt och dess lagfarne ledamot ägodelningsdomare.
År 1971 bedrevs verksamheten av Umeå domsagas ägodelningsrätt.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1926:326, 1927:422, 1931:143, 1951:499 Barbro Julstad, Fastighetsindelning och markanvändning, Stockholm 2005 Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik, NAD Nationalencyklopedin