Expropriationsdomstol var mellan åren 1917 och 1972 första instans i expropriationsmål. Enligt lagen (1917:189) om expropriation kunde fastigheter som ägdes av annan än staten eller kommunen i vissa fall exproprieras, dvs. att ägaren av en fastighet tvingades att mot ersättning avstå från fastigheten eller en del av den. Expropriationsmålen instämdes till underrätten i den ort där fastigheten var belägen och det ålåg en särskild expropriationsnämnd att bestämma expropriationsersättningen.
Genom än lagändring som trädde i kraft den 1 april 1950 inrättades särskilda expropriationsdomstolar som första instans i expropriationsmål. En sådan expropriationsdomstol skulle finnas för varje domsaga eller stad med rådhusrätt. Expropriationsdomstol skulle ledas av ortens ägodelningsdomare och därutöver bestå av fyra ledamöter.
Då expropriationslagen (1972:719) trädde i kraft den 1 januari 1973 ersattes expropriationsdomstolarna av särskilda fastighetsdomstolar, som fanns vid vissa utvalda tingsrätter, som första instans i expropriationsmål.
I Umeå stad, som omfattade Umeå landsförsamling och fr.o.m. 1965 även Umeå landsförsamling samt församlingarna Tavelsjö och Teg, var rådhusrätten expropriationsdomstol.
År 1971 bedrevs verksamheten av Umeå domsagas expropriationsdomstol.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1917:189, 1949:663, 1964:276, 1972:719 Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik, NAD Nationalencyklopedin
Expropriationsdomstol var mellan åren 1917 och 1972 första instans i expropriationsmål. Enligt lagen (1917:189) om expropriation kunde fastigheter som ägdes av annan än staten eller kommunen i vissa fall exproprieras, dvs. att ägaren av en fastighet tvingades att mot ersättning avstå från fastigheten eller en del av den. Expropriationsmålen instämdes till underrätten i den ort där fastigheten var belägen och det ålåg en särskild expropriationsnämnd att bestämma expropriationsersättningen.
Genom än lagändring som trädde i kraft den 1 april 1950 inrättades särskilda expropriationsdomstolar som första instans i expropriationsmål. En sådan expropriationsdomstol skulle finnas för varje domsaga eller stad med rådhusrätt. Expropriationsdomstol skulle ledas av ortens ägodelningsdomare och därutöver bestå av fyra ledamöter.
Då expropriationslagen (1972:719) trädde i kraft den 1 januari 1973 ersattes expropriationsdomstolarna av särskilda fastighetsdomstolar, som fanns vid vissa utvalda tingsrätter, som första instans i expropriationsmål.
I Umeå stad, som omfattade Umeå landsförsamling och fr.o.m. 1965 även Umeå landsförsamling samt församlingarna Tavelsjö och Teg, var rådhusrätten expropriationsdomstol.
År 1971 bedrevs verksamheten av Umeå domsagas expropriationsdomstol.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1917:189, 1949:663, 1964:276, 1972:719 Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik, NAD Nationalencyklopedin