Kriminalvårdsanstaltens arkiv i Karlskrona omfattar handlingar från början av 1800-talet till 1992 till och med kronohäktets tid. Det finns exempelvis månadsförteckningar över fångar i Stads- och Rådhushäktet med främmande proveniens från 1800 och framåt, fångrullor, kyrkoböcker och inkomna handlingar från 1840-talet och framåt, dagrapporter, verkställda utslag och räkenskaper från 1850-talet och framåt, samt en del av andra serier av senare datum. Fångrullorna före år 1907 levererades till landsarkivet 1922. Stora delar av arkivet levererades 1982. 1993 i samband med nedläggningen, levererades återstoden. Den lokala och regionala fångvårdsanstalten för stadens och länets fångar i Karlskrona kan dateras till tiden för stadens grundläggning år 1680. Från början förvarades också civila fångar i flottans corps de garde på Lindelholmen. På 1690-talet fanns intill rådskammare som dock saknande eldstad och således inte fungerade vintertid. År 1707 beslöts att ett fängelse skulle byggas men det blev inte av och fångarna fick hålla till godo med en träkoja på Möllebacken. Först när det nya rådhuset byggdes på 1730-talet fick fångvården lämpligare lokaler. Kring mitten av 1700-talet fanns också ett spinnhus för lösdrivare. Annars var det huvudsakligen rannsakningsfångar som skulle förvaras i äldre tid och efter den stora branden år 1790 förvarades de dels tillsamman med fästningsfångarna, del i ett gråstensvalv vid amiralitetsvakten. Om länsfångarna heter det i Kungl. befallningshavandes femårsberättelse för Blekinge 1828-1832: "Något särskilt i Länsfängelse för förbrytare af mankönet finnes icke; utan till följe af en äldre föreskrift inrymmas alla sådana länets fångar uti flottans häkten samt förvarar der, tillsammans med flottans arrestanter, af Garnisons-manskapet, under Place-Majorens och Commendantens inseende. Länets fångar af Qvinnkönnet, äfvensom bysatte personer, förvaras uti dertill inrättade rum i Stadens Rådhus-byggnad, utan att Staden derföre njuter någon ersättning och utan att kändt är varifrån denna förbindelse sig härleder". Genom en nybyggnad av högvakten i mitten av 1820-talet fick de manliga länsfångarna tillgång till ett större och mindre rum i Amiralitetshäktet. För kvinnliga länsfångar stod tre rum till förfogande i rådhushäktet dessutom två för bysatta personer. Ett särskilt bysättningshäkte inrättades år 1847 och den 1 augusti 1851 öppnades det nybyggda länsfängelset med 90 ljusa och 5 mörka celler. Länsfängelset blev straffängelse 1911, kronohäkte 1938, anstalt för i huvudsak vanligt fångförvar 1947 och lokalanstalt 1974 under namnet Kriminalvårdsanstalten. Anstalten lades ner 1992-06-30.
Sigfrid Wieselgren: Sveriges fängelser och fångvård... (1895), sid 263, 303, 418.
Ulrik Leander: En fängelsedirektörs minnen (1937).
Landsarkivet i Lund: Domstolarnas, städernas och fångvårdsanstalternas arkiv i Skåne, Halland och Blekinge, del 1, (1987), sid 310 ff.
Ordning & struktur
Arkivnr LLA/10257
Förteckning 62/1993
Förteckning
över
Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona
1824 - 1992
Förteckningen upprättad av Georgeta Penescu i september 1993.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Senast ändrad
2024-02-01 17:05:47
H I S T O R I K
Kriminalvårdsanstaltens arkiv i Karlskrona omfattar handlingar från början av 1800-talet till 1992 till och med kronohäktets tid. Det finns exempelvis månadsförteckningar över fångar i Stads- och Rådhushäktet med främmande proveniens från 1800 och framåt, fångrullor, kyrkoböcker och inkomna handlingar från 1840-talet och framåt, dagrapporter, verkställda utslag och räkenskaper från 1850-talet och framåt, samt en del av andra serier av senare datum. Fångrullorna före år 1907 levererades till landsarkivet 1922. Stora delar av arkivet levererades 1982. 1993 i samband med nedläggningen, levererades återstoden. Den lokala och regionala fångvårdsanstalten för stadens och länets fångar i Karlskrona kan dateras till tiden för stadens grundläggning år 1680. Från början förvarades också civila fångar i flottans corps de garde på Lindelholmen. På 1690-talet fanns intill rådskammare som dock saknande eldstad och således inte fungerade vintertid. År 1707 beslöts att ett fängelse skulle byggas men det blev inte av och fångarna fick hålla till godo med en träkoja på Möllebacken. Först när det nya rådhuset byggdes på 1730-talet fick fångvården lämpligare lokaler. Kring mitten av 1700-talet fanns också ett spinnhus för lösdrivare. Annars var det huvudsakligen rannsakningsfångar som skulle förvaras i äldre tid och efter den stora branden år 1790 förvarades de dels tillsamman med fästningsfångarna, del i ett gråstensvalv vid amiralitetsvakten. Om länsfångarna heter det i Kungl. befallningshavandes femårsberättelse för Blekinge 1828-1832: "Något särskilt i Länsfängelse för förbrytare af mankönet finnes icke; utan till följe af en äldre föreskrift inrymmas alla sådana länets fångar uti flottans häkten samt förvarar der, tillsammans med flottans arrestanter, af Garnisons-manskapet, under Place-Majorens och Commendantens inseende. Länets fångar af Qvinnkönnet, äfvensom bysatte personer, förvaras uti dertill inrättade rum i Stadens Rådhus-byggnad, utan att Staden derföre njuter någon ersättning och utan att kändt är varifrån denna förbindelse sig härleder". Genom en nybyggnad av högvakten i mitten av 1820-talet fick de manliga länsfångarna tillgång till ett större och mindre rum i Amiralitetshäktet. För kvinnliga länsfångar stod tre rum till förfogande i rådhushäktet dessutom två för bysatta personer. Ett särskilt bysättningshäkte inrättades år 1847 och den 1 augusti 1851 öppnades det nybyggda länsfängelset med 90 ljusa och 5 mörka celler. Länsfängelset blev straffängelse 1911, kronohäkte 1938, anstalt för i huvudsak vanligt fångförvar 1947 och lokalanstalt 1974 under namnet Kriminalvårdsanstalten. Anstalten lades ner 1992-06-30.
Serien innehåller bl. a. inventarieförteckningar, statistiska uppgifter, handlingar rörande ombyggnadsfrågor samt fördelningsböcker för verkstadsdriften.
Serien i arkivkartonger. Se också B 4, G 4 CA och serien H 1A-B. I Blekinge landskanslis arkiv E IIa-b ingår förteckningar över häktade, polisarrestanter, fångar, bysatta och minderåriga spridda år 1828-1853.
Dagjournaler föres i vakten över varje intagen som ut- och in- passerar. Utgallras efter en gallringfrist av 3 år, enligt SFS 1953:716 samt med styresmannens medgivande.
Serien i arkivkartonger. I tidigare förteckning har gjorts en hänvisning till att åren 1855-1877, förteckningar över böcker och kyrkliga inventarier, ingår i D 2 D:1-2, men sådana volymer finns inte.
Utgallrade ur Hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv samt levererade till landsarkivet. Fångförteckningar 1823 - 1850 ingår i Blekinge landskanslis arkiv E IIa och E IIb. Serien i Arkivkartonger.