Från 1500-talet till 1700-talet utnyttjades domkyrkans norra sakristia som fängelse av Lunds stad och kallades "trollkonehålet". På 1700-talet inreddes arrestlokaler i kryptan. Från 1600-talet fanns också ett stadshäkte i rådhusets källare. I början av 1800-talet låg häktet vid Kyrkogatan i ett stenhus som ägdes av domkyrkan. Vid Hästmöllaregränden (nu Vårfrugatan) byggdes 1838 ett nytt häkte, det så kallade "tjyvahålet". Enligt Kongl. Befallningshafvandes femårsberättelse 1837-1841 för Malmöhus län var detta ändamålsenligt inrättat till skillnad från övriga stads och häradshäkten. Rymnings- säkert var det dock inte. Det avlöstes 1909 av ett nytt häkte vid samma gata. (Se rådhusrättens och magistratens i Lund arkiv G IX:1.)
Arkivet omfattar fångförteckningar och rapporter om att inga fångar förvarats i häktet. Fångförteckningarna eller rapporterna blev insända månadsvis till Malmöhus läns landskansli för vidare befordran till hovrätten, justitiekanslern och justitieombudsmannen. I samband med en gallring överlämnade hovrätten över Skåne och Blekinge sina arkivexemplar till landsarkivet.
Litteratur
William Karlsson: Stadsvakt och poliskår i Lund (i Föreningen Det Gamla Lunds årskrift 1948-1949) sid. 80-91 och 158 f.
Ingemar Ingers: Ortnamn i Lund I (i samma serie 1962) sid. 42-43 och 50-51.
Ragnar Blomqvist: Lunds historia 2. Nyare tiden (1978) sid. 160-163 och 217-220.
Ordning & struktur
Arkivnr LLA/10270
Förteckning 26/1983
Förteckning
över
Lunds stadshäktes
arkiv
Upprättad 1983 av assistent N G Valdén.
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2020-10-21 07:58:01
Historik
Från 1500-talet till 1700-talet utnyttjades domkyrkans norra sakristia som fängelse av Lunds stad och kallades "trollkonehålet". På 1700-talet inreddes arrestlokaler i kryptan. Från 1600-talet fanns också ett stadshäkte i rådhusets källare. I början av 1800-talet låg häktet vid Kyrkogatan i ett stenhus som ägdes av domkyrkan. Vid Hästmöllaregränden (nu Vårfrugatan) byggdes 1838 ett nytt häkte, det så kallade "tjyvahålet". Enligt Kongl. Befallningshafvandes femårsberättelse 1837-1841 för Malmöhus län var detta ändamålsenligt inrättat till skillnad från övriga stads och häradshäkten. Rymnings- säkert var det dock inte. Det avlöstes 1909 av ett nytt häkte vid samma gata. (Se rådhusrättens och magistratens i Lund arkiv G IX:1.)
Arkivet omfattar fångförteckningar och rapporter om att inga fångar förvarats i häktet. Fångförteckningarna eller rapporterna blev insända månadsvis till Malmöhus läns landskansli för vidare befordran till hovrätten, justitiekanslern och justitieombudsmannen. I samband med en gallring överlämnade hovrätten över Skåne och Blekinge sina arkivexemplar till landsarkivet.
Litteratur
William Karlsson: Stadsvakt och poliskår i Lund (i Föreningen Det Gamla Lunds årskrift 1948-1949) sid. 80-91 och 158 f.
Ingemar Ingers: Ortnamn i Lund I (i samma serie 1962) sid. 42-43 och 50-51.
Ragnar Blomqvist: Lunds historia 2. Nyare tiden (1978) sid. 160-163 och 217-220.