Malmö länsfängelse och dess föregångare läns- häktet har alltsedan Skåne blev svenskt 1658 varit knutet till Malmöhus slott, där det har varit inrymt i särskilda rum i citadellet - den gamla slottsbyggnaden - som även användes såsom fästningsfängelse. Med 1823 års betänkande fastslogs för länshäktenas del att där endast skulle förvaras rannsakningsfångar, bysatta samt "vatten-och-brödfångar".
Det tilltagande lösdriveriet i landet ledde till att arbetsinrättningarna snart blev över- fyllda, varför lösdrivare i väntan på plats på Malmö arbetsfängelse fick kvarstanna i länshäktet.
Med 1841 års fängelsereform slog cellsystemet igenom för länshäktenas del. De följande partiella lagarna, vilka stadgade att personer dömda till två års straffarbete eller fängelsestraff skulle avtjäna detta i cell å länsfängelse, reglerade slutgiltigt länsfängelsets verksamhet. År 1855 togs den nyuppförda länsfängelsebyggnaden inne på slottsområdet i bruk.
Den förste oktober 1914 drogs länsfängelset in, varefter rannsakningsfångar förvarades i det nya centralfängelset vid Gevaldigergatan.
Kameralt har länsfängelset varit underställt centralfängelset i Malmö.
Arkivmaterialet omfattar tiden från 1770 till 1913-1914.
Ordning & struktur
Arkivnr LLA/10272
Förteckning 36/1972 Förteckning 10/1985
Förteckning
över
Malmö länsfängelses arkiv
Förteckningen upprättad i juni 1972 av Margareta Andersson, reviderad och kompletterad av N G Valdén 1985.
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2024-05-28 10:30:05
M A L M Ö L Ä N S F Ä N G E L S E S A R K I V
Malmö länsfängelse och dess föregångare läns- häktet har alltsedan Skåne blev svenskt 1658 varit knutet till Malmöhus slott, där det har varit inrymt i särskilda rum i citadellet - den gamla slottsbyggnaden - som även användes såsom fästningsfängelse. Med 1823 års betänkande fastslogs för länshäktenas del att där endast skulle förvaras rannsakningsfångar, bysatta samt "vatten-och-brödfångar".
Det tilltagande lösdriveriet i landet ledde till att arbetsinrättningarna snart blev över- fyllda, varför lösdrivare i väntan på plats på Malmö arbetsfängelse fick kvarstanna i länshäktet.
Med 1841 års fängelsereform slog cellsystemet igenom för länshäktenas del. De följande partiella lagarna, vilka stadgade att personer dömda till två års straffarbete eller fängelsestraff skulle avtjäna detta i cell å länsfängelse, reglerade slutgiltigt länsfängelsets verksamhet. År 1855 togs den nyuppförda länsfängelsebyggnaden inne på slottsområdet i bruk.
Den förste oktober 1914 drogs länsfängelset in, varefter rannsakningsfångar förvarades i det nya centralfängelset vid Gevaldigergatan.
Kameralt har länsfängelset varit underställt centralfängelset i Malmö.
Arkivmaterialet omfattar tiden från 1770 till 1913-1914.
Serien inbunden, när ej annat angives. Består av summariska fångförteckningar samt koncept till rekvisitioner å fångars underhåll. Fångförteckningar också i serie Ö: 1-5.
I tidigare arkivförteckning görs en hänvisning till att handlingarna, daterade 1876-1892, ingår i Malmö centralfängelses arkiv E III:1-2. Inga handlingar av detta slag har emellertid påträffats i Malmö centralfängelses arkiv E III a:1-2.
Serien inbunden. Arkivlagd efter avgångsdatum. Även avskrifter samt spridda bilagor (fångsedlar, utdrag ur saköreslängder och fångrullor, prästbetyg, förpass.). Med register till E IV:1-15.
Serien inbunden, när ej annat angives. Mestadels förpassningar samt spridda fångsedlar, polisundersökningsprotokoll. Förpassningar ingår också i E IV:1-52.
Serien i arkivkartonger. Utgallrade ur Malmöhus läns landskanslis arkiv (fångförteckningarna) resp. hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv. För tiden 1764-1808 se också Malmöhus läns landskanslis arkiv E IV a:6.