Kristianstads län fick sin nuvarande omfattning 1719 vid delningen av guvernementet. Inom länstyrelsen låg den ekonomiska förvaltningen och den kamerala redovisningen på landskontoret som förestods av en landskamrerare (ang landskontorets arbetsuppgifter se Lars Gustaf Linde: systematisk framställning av Svenska kameral-Lagfarenheten, Örebro 1867). Viss sammanblandning med landskansliets handlingar har skett under den första tiden och gäller inkommande skrivelser och suppliker som diarieförts omväxlande i landskansliet och i landskontoret. Inom landskontoret har inte någon konsekvent uppdelning mellan inkomna skrivelser och suppliker skett för tiden 1719-1739.
De inkomna skrivelserna har inte bundits in förrän 1811 och framåt. Dessförinnan är de oinbundna, vilket medfört en viss oordning. Vid ordningsarbetet har med diariernas hjälp skrivelserna lagts i diarienummerordning i så stor utsträckning som möjligt. Dock saknas en hel del inkomna skrivelser i serien D I.
Supplikserien D IV har av Karl Gustaf Weibull ämnesordnats för tiden 1811-1860. Denna ämnesordning har lösts upp och supplikerna har återförts till den ursprungliga arkivläggningen i diarienummerordning. Register över den "Weibullska" ämnesordningen har upprättats och återfinnes efter arkivförteckningen som en bilaga (i den manuellt förda förteckningen).
Supplikserien har liksom många av landskontorets handlingar utsatts för omfattande fuktskador. Viss konservering har skett.
Mantalslängderna företer en lucka 1813-1822. Serien upphör med utgången av 1851 och detta sista år omfattar inte alla fögderierna.
Lantränteriets handlingar och räkenskaper är förtecknade i serierna F I - F VII. Lantränteriet har inte haft någon självständig ställning inom länsstyrelsen såsom tex bränneriexpeditionen, vilken haft egen diarieföring och handläggning. Bränneriexpeditionen har alltså betraktats som en egen arkivbildare. Det gäller också kyrkokontoret som 1735-1752 var en självständig avdelning inom länsstyrelsen. Amanuens Jan Dahlin har biträtt vid slutgranskningen.
Lund i juni 1977 Anna-Christina Meurling ----------
Kristianstads länsstyrelse tillkom 1719 och dess indelning i ett landskansli och ett landskontor kvarstod t o m 1971-06-30. De handlingar från tiden före 1719, som i äldre förteckningar förtecknats i landskansliets arkiv, återfördes vid ordnings- och förteckningsarbetet av Skånska generalguvernementets och Skånska guvernementets arkiv till dessa arkivbildare. I görligaste mån har äldre signumbeteckningar angetts. Serien supplikakter (D IV) börjar först 1812 och det är troligt att dess äldre handlingar har förstörts av fukt. I övrigt företer de stora genomgående serierna såsom protokoll, diarier och inkomna skrivelser inga luckor. I äldre tid var inte alltid uppdelningen i kansli och kontor konsekvent varför vissa ärenden kan ha behandlats omväxlande i kansliet och kontoret. Sammanblandningen av dessa två arkivbildares handlingar har också skett och det har inte varit möjligt att alltid avgöra till vilken arkivbildare en handling hört. Amanuens Kjell Nicklasson har hjälpt till med förtecknandet av vissa serier och amanuens Jan Dahlin har biträtt vid slutgranskningen.
Lund den 19 december 1975 Anna Christina Meurling
I den manuellt förda förteckningen finns ett ämnesordnat register, tillhörande serie D IV, supplikerna.
Allmän anmärkning
Arkivet är uppdelat på två arkivförteckningar som ev. i framtiden kommer att samförtecknas: äldre delen 1714-ca 1900 och yngre delen ca 1900-1957.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Om postens upprättande
Förteckning 26/1977.
Senast ändrad
2025-03-28 14:36:09
KRISTIANSTAD LÄNS LANDSKONTORS ARKIV
Kristianstads län fick sin nuvarande omfattning 1719 vid delningen av guvernementet. Inom länstyrelsen låg den ekonomiska förvaltningen och den kamerala redovisningen på landskontoret som förestods av en landskamrerare (ang landskontorets arbetsuppgifter se Lars Gustaf Linde: systematisk framställning av Svenska kameral-Lagfarenheten, Örebro 1867). Viss sammanblandning med landskansliets handlingar har skett under den första tiden och gäller inkommande skrivelser och suppliker som diarieförts omväxlande i landskansliet och i landskontoret. Inom landskontoret har inte någon konsekvent uppdelning mellan inkomna skrivelser och suppliker skett för tiden 1719-1739.
De inkomna skrivelserna har inte bundits in förrän 1811 och framåt. Dessförinnan är de oinbundna, vilket medfört en viss oordning. Vid ordningsarbetet har med diariernas hjälp skrivelserna lagts i diarienummerordning i så stor utsträckning som möjligt. Dock saknas en hel del inkomna skrivelser i serien D I.
Supplikserien D IV har av Karl Gustaf Weibull ämnesordnats för tiden 1811-1860. Denna ämnesordning har lösts upp och supplikerna har återförts till den ursprungliga arkivläggningen i diarienummerordning. Register över den "Weibullska" ämnesordningen har upprättats och återfinnes efter arkivförteckningen som en bilaga (i den manuellt förda förteckningen).
Supplikserien har liksom många av landskontorets handlingar utsatts för omfattande fuktskador. Viss konservering har skett.
Mantalslängderna företer en lucka 1813-1822. Serien upphör med utgången av 1851 och detta sista år omfattar inte alla fögderierna.
Lantränteriets handlingar och räkenskaper är förtecknade i serierna F I - F VII. Lantränteriet har inte haft någon självständig ställning inom länsstyrelsen såsom tex bränneriexpeditionen, vilken haft egen diarieföring och handläggning. Bränneriexpeditionen har alltså betraktats som en egen arkivbildare. Det gäller också kyrkokontoret som 1735-1752 var en självständig avdelning inom länsstyrelsen. Amanuens Jan Dahlin har biträtt vid slutgranskningen.
Lund i juni 1977 Anna-Christina Meurling ----------
Kristianstads länsstyrelse tillkom 1719 och dess indelning i ett landskansli och ett landskontor kvarstod t o m 1971-06-30. De handlingar från tiden före 1719, som i äldre förteckningar förtecknats i landskansliets arkiv, återfördes vid ordnings- och förteckningsarbetet av Skånska generalguvernementets och Skånska guvernementets arkiv till dessa arkivbildare. I görligaste mån har äldre signumbeteckningar angetts. Serien supplikakter (D IV) börjar först 1812 och det är troligt att dess äldre handlingar har förstörts av fukt. I övrigt företer de stora genomgående serierna såsom protokoll, diarier och inkomna skrivelser inga luckor. I äldre tid var inte alltid uppdelningen i kansli och kontor konsekvent varför vissa ärenden kan ha behandlats omväxlande i kansliet och kontoret. Sammanblandningen av dessa två arkivbildares handlingar har också skett och det har inte varit möjligt att alltid avgöra till vilken arkivbildare en handling hört. Amanuens Kjell Nicklasson har hjälpt till med förtecknandet av vissa serier och amanuens Jan Dahlin har biträtt vid slutgranskningen.
Lund den 19 december 1975 Anna Christina Meurling
I den manuellt förda förteckningen finns ett ämnesordnat register, tillhörande serie D IV, supplikerna.
Serien inbunden (1 vol/år) och inlagd i arkivkartonger. Omfattar både in- och utgående skrivelser. För tiden 1719-1769 har landskontorets skrivelser ofta diarieförts i landskansliets brevdiarier (B I:1-30). Efter 1748 se A I:47-166
Diarierna är upplagda alfabetiskt t o m 1786. Serien inb. och inlagd i arkiv- kartonger utom volymerna nr 2, 8, 16, 19-21, 24, 26-28, 40-71. Fr o m 1787 1 vol/år.
Serien i arkivkartonger t o m 1810, därefter inbunden. Det har inte alltid varit möjligt att placera bilagorna till rätta skrivelser utan bilagorna har i allmänhet lagts i en fascikel med påskriften "icke diarieförda skrivelser". 1719-1769 års brev har bundits in tillsammans med landskansliets brev (D I: 1-97), vilket även framgår av landskansliets diarier. För tiden 1719-1739 se även serie D IV.
Serien i arkivkartonger. Äldre signum D II. Åren 1719-1739 var sammanlagd med ink. skrivelser. Efter 1811 har en ämnesordning skett i supplikserien som återförts till diarienr. ordning. Reg till den gamla ämnesordn. finns i den manuellt förda förteckningen.
Serien inbunden. Vissa volymer kapslade eller i arkivkartonger, då banden är trasiga. För de år på 1800-talet som saknas se resp häradsskrivarearkiv. Se även utskrivningslängder (G I ab) som är en typ av mantalslängd för den utskrivningsbara delen av befolkningen.
Serien i arkivkartonger om inget annat angives. I F VI:a 1758-1784 och F VI:a 1819-1863 ingår F VI:b. Fr o m 1864 se F VI c:6 och följande. 1841-1853 finns dessa huvudräkenskaper i renskrift. (se F VI c:1-5). Serien är upplagd årsvis och är av huvudräkenskapskaraktär.
Serien i arkivkartonger om ej annat angives. Serien innehåller månadsvis upplagda förslag ("calculationer") och rapporter samt halvårs och kvartalsförslag. Ex på innehåll: Utbetalningar; kassainventarier; ränteriförslag eller rapporter; kronomagasinets rapporter (månadsvis) etc. samt influtna statsmedel.
Serien inbunden om ej annat anges. Serien har huvudräkenskapskaraktär. Specialräkenskaper före 1840 se F VI a:1-97. F VI c:1-5 (1840-1863) löper parallellt med F VI a:99-111 (1841-1863) och överensstämmer helt. 1864 upphör F VI a och F VI b och endast F VI c löper vidare.
1800-06-15 kom en K. förordning ang avgift efter förmögenhet som riksdagen bestämt skall utgöra en realisationsfond för att inlösa kreditsedlarna med speciemynt. I varje län tillsatte länstyrelsen ett antal uppskattningskommittéer för taxering. Serien i arkivkartonger.
Serien i arkivkartonger. Handlingarna härrör från olika revisionstillfällen på landskontoret och omfattar kontrakt, synehandlingar, lantmäterihandlingar m m. Fastigheterna är numrerade och en förteckning över de numrerade fastigheterna finns bl a i volym 1. Numreringen är gjord fögderivis och börjar i Norra Åsbo. Handlingarna vid de olika revisionstillfällena har ordnats ihop och ligger i nummerordning efter fastighet. Samtliga handlingar är från 1800- och 1900-talet. Vissa icke nummerbetecknade domänhandlingar har förtecknats under G VII e. Äldre beteckning "domänhandlingar", äldre signum G VII a.
Serien i arkivkartonger där ej annat angives. Handlingar och räkenskaper ang. Kristianstads hospital ingår även i Kristianstads läns kyrkokontors arkiv.