Arkivet utgörs till större delen av handlingar från 1914-10-26 och framåt då Länsfängelset upphörde och införlivades i det nya Centralfängeslet i Malmö. Vissa serier har handlingar från den äldre perioden för Centralfängelset men har införlivats i den nya anstaltens arkiv. I övrigt hänvisas till förteckningarna över Länsfängeslets respektive Centralfängelsets arkiv vilka båda förvaras i Landsarkivet i Lund. I arkivet ingår även en del handlingar tillhörande södra anstaltsgruppen/södra räjongen, då chefen för fångvårdsanstalten och anstaltsgruppen/räjongen var samma person. Vid leveransen till Landsarkivet i Lund 2007 bröts det flesta serier vid 1960. Förteckningen är dock redovisad i sin helhet med nogranna markeringar om vad som förvaras i Landsarkivet och vad som är kvar på Kirseberg. Förteckningen över arkivet är upprättad på myndigheten. Kompletteringar av förteckningen och arkivbeskrivningen har gjorts av arkivarie Annika Tergius 2011.
ARKIVBESKRIVNING UPPRÄTTAD 2023-12-08
Arkivredovisningen är en komplettering för åren 1960-1997 till tidigare arkivredovisning över arkivbildaren Kriminalvårdsanstalten Malmö 1914-1960.
MYNDIGHETENS TILLKOMST OCH ORGANISATION Anstalten inrättades 1914 i stadsdelen Kirseberg i Malmö och gick då under namnet Centralfängelset i Malmö. Anstalten var en sluten anstalt i säkerhetsklass 2. Innan detta inhuserades klienter i Malmöhus (länsfängelset), men den 20-21 oktober 1914 gick flyttlasset till det då nybyggda Centralfängelset. Arkivbildaren har kallats för olika namn (bland annat anstalten Kirseberg). Arkivbildaren för anstaltens arkiv betecknas dock Kriminalvårdsanstalten Malmö mellan åren 1914-1997. Det finns en viss överlappning i detta arkiv med Kriminalvårdsregionens kansli i Malmö arkiv (1937-1997) då båda myndigheterna fanns inom anstaltens administration. Kriminalvårdsanstaltsdirektören var chef både för Kriminalvårdsanstalten och regionkansliet under samma period. Därför kan handlingar från Kriminalvårdsanstalten återfinnas i regionkansliets arkiv. Kansliets arkivförteckning återfinns hos Riksarkivet i Lund, Arkisnr SE/LLA/11474.
Verksamhetsansvarig vid anstalten var Kriminalvårdschefen. Vid anstalter fanns vårdpersonal och administrativ personal. Kriminalvårdsstyrelsen var central förvaltnings- och chefsmyndighet. Organisationen såg då ut i hierarki: Kriminalvårdsstyrelse - Regionkansli - Kriminalvårdsmyndighet - verksamheter.
Kriminalvårdsanstalten Malmö upphörde som myndighet 1997-12-31 och ingick sedan 1998-01-01 i Kriminalvårdsmyndigheten Malmö Kirseberg, som var en solitär myndighet. Kriminalvårdsanstalten Malmö Kirseberg införlivades med myndigheten Malmö Norr 2004-01-01, i och med omorganisationen inom kriminalvårdsmyndigheterna i Malmö. Även myndigheten Malmö Kirsebergs arkiv överflyttades till Kriminalvårdsmyndigheten Malmö Norr (RA-MS 2004:10). Arkivet införlivades då i Kriminalvårdsmyndighetens Malmö Norr arkiv.
Besläktade arkiv Kriminalvårdsmyndighetens Malmö Norr arkiv 1998-2005. Malmö Centralfängelses arkiv 1741-1913/1914. Malmö länsfängelses arkiv 1770-1914. Kriminalvårdsregionens kanslis i Malmö arkiv 1937-1997. Kriminalvårdsmyndighetens Malmö Söder arkiv 1998-2005. Häktets Malmö arkiv 1989-1997.
Kriminalvårdens centrala klientregister: Kriminalvårdsstyrelsen 1901-2011: - Arkiv 09 Kriminalvårdsstyrelsen 1982-2000 (serie F 3). - Arkiv 05 Kriminalvårdsstyrelsens vård- och tillsynsenhet 1969-1981 (serie F 2). - Arkiv 01 Kriminalregistret 1901-1974. Fångvårdsstyrelsen - 1968, arkiv 15 Socialbyrån 1946-1969 (serie F 6).
MYNDIGHETENS VERKSAMHET Kriminalvårdsmyndigheternas mål, uppgifter och inriktning bestäms genom instruktion, regleringsbrev och andra beslut av regeringen. Av förordningarna (1990:1018) med instruktion för Kriminalvårdsverket framgår att Kriminalvårdsverket med Kriminalvårdsstyrelsen och kriminalvårdsmyndigheter ska - verkställa utdömda påföljder - bedriva häktesverksamhet samt - utföra personutredningar i brottmål.
Kriminalvårdsverket ska verka för att påföljder verkställs på ett säkert och humant sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott förebyggs.
Verksamheten reglerades främst genom lagen om kriminalvård i anstalt (1974:203). Anstaltenheternas huvudsakliga arbetsuppgifter består av att bevaka, vårda och stödja personer som dömts till anstaltsvistelse.
Verksamhetsansvarig vid anstalten är kriminalvårdschefen. Vid anstalter finns förutom kriminalvårdare även vårdpersonal och administrativ personal.
Speciell inriktning på verksamheten Anstalten Malmö var en sluten anstalt med särskilda platser/ avdelningar för: sexualbrottsavdelning, avdelning för psykisk behandling och avdelning för narkotikamissbrukare.
Sysselsättning för klienter på anstalten var: 1. Mekanisk industri: legotillverkning för privat marknad 2. Yrkesskola med verkstadsmekanisk inriktning 3. Montering och förpackning: legotillverkning för privat marknad 4. Arbetsträning, egna produkter 5. Studier, grundskola, SFI, gymnasieutbildning 6. Programverksamhet; sexualbrottsprogram, Coginitive skills training, föräldraprogrammet 7. Tvätteri 8. Intern service: lokalvård, köksarbete, bibliotek, byggnads- och reparationsarbetet.
MYNDIGHETENS HANDLINGAR Verksamheten har år 1985 ordnat förteckningen enligt en förteckningsplan för kriminalvårdsanstalternas arkiv, utfärdad av Riksarkivet år 1981, med beteckning RA II st 21-1981.
Vid kriminalvårdsanstaltens kansli fanns övergripande ledningsfunktion, personal- och löneredovisning samt ekonomiredovisning. Vid kriminalvårdsanstaltens kansli fanns ledningsfunktionen som omfattar beslut och för protokoll. Inkommande post diariefördes hos kansliet med hjälp av ADB-system och skedde i löpande nummerserie, kompletterad med verksamhetens enhetskod. Personal-, löne- och ekonomiadministration hanterades av kanslifunktionen och genererade bokslut, årsredovisning och handlingar tillhörande ekonomiredovisningssystemet Cosmos och löneredovisningssystemet System S och senare SLÖR. Arbetsdriften vid anstalten dokumenterades via ADB-systemet Mistral.
Verksamheten dokumenterades genom de personakter som förs över klienter inom kriminalvårdsverksamhet. En personakt upprättas när en klient får en kriminalvårdspåföljd, som häktad, placerad på anstalt, övervakning eller intensivövervakning med elektronisk kontroll. Klientens personakt följer med klienten mellan de kriminalvårdande enheterna och förvaras hos den enhet som för tillfället har ansvar för klienten. Akterna slutarkiveras hos Kriminalvårdsstyrelsen (det centrala klientregistret) och om en klient inte varit föremål för en kriminalvårdspåföljd under 5/10 år ställs akten av som inaktuell. Det innebär att journalerna är sorterade efter avställningsår. Om det inte gått 5/10 år sedan senaste kriminalvårdspåföljd aktualiserar man akten. Kriminalvårdsstyrelsen har fram till slutår 2000 levererat centrala klientregister till Riksarkivet (se besläktade arkiv). Från slutår 2000 förvaras det centrala klientregistret på Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping.
Myndighetens resterande handlingar var bland annat: - Protokoll för skyddskommitté, anstaltsråd, ledningsgrupp m.m. - Övriga handlingar som rör klienter. - Personalhandlingar som hanterades via myndighetens kansli. - Sysselsättning vid verksamheten, som arbetsdrift, beredskapsarbete, dagböcker, arbetsrapporter. - Skrivelser. - Ekonomiska handlingar. - Statistik.
De handlingar som vid övergång till Kriminalvårdsmyndigheter 1998 fortfarande var aktuella togs om hand av nästkommande arkivbildare, Kriminalvårdsmyndigheten Malmö Kirseberg. Exempelvis personalhandlingar och klienthandlingar.
Kriminalvårdsstyrelsen bevarade information gällande ombyggnation av anstalter runt om i landet under 1970- och 1980-talen, där det finns information om ombyggnationer av verksamhetsställen runt om i Malmö med byggnadsprotokoll och kartor. Den informationen finns hos Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping.
SÖKMEDEL TILL ARKIVET I diariet registreras myndighetens diarieförda handlingar mellan 1960-1997, se C-serierna. I serie A 4 B, förhörsprotokoll, finns register över klienters protokoll. I serie D 1 A, matriklar över ordinarie befattningshavare, finns register över personalakter. Arkivförteckningen fungerar i övrigt som sökingång till arkivet.
SEKRETESS OCH GALLRING
Sekretess Myndighetens arkiv innehåller uppgifter som är sekretessbelagda enligt sekretesslagen (1980:100) 7 kap. 11§.
Gallringsregler Riksarkivets gallringsbeslut 718/1980 tillämpades på myndighetsspecifika handlingar RA-FS 1991:6 och 1997:6 - gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse tillämpas med stöd av KVS beslut. För personaladministration och löneredovisning tillämpades RA-FS 1996:4. För redovisning /Cosmos tillämpades RA-FS 1993:4. För system S och SLÖR tillämpades ett flertal av Riksarkivets gallringsbeslut (RA-MS) som kom under 1970- och 1980-talen, se lista över gallringsbara serier.
KÄLLOR SFS 2003:863 med instruktion för Kriminalvårdsverket. Arkivbeskrivning samt historik för Kriminalvårdsmyndigheten Malmö - Kirseberg, 1998-09-08 (bifogas). Tidigare arkivredovisning över Kriminalvårdsanstalten Malmö, 1914-1997. Kriminalvårdsmyndigheter - ny lokal organisation, häfte 4572, år 1997, Kriminalvården. Anstalten Kirseberg 100 år, jubileumsbok, Kriminalvården, 2014. Diariefört ärende 11-2003-9803 (KVM Malmö Kirseberg), förändrad organisation i Malmö. Skrivelse från KVA Malmö 1995: Kriminalvårdsanstaltens Malmö verksamhet/ sysselsättning (bifogad). Skrivelse från KVM Malmö Kirseberg angående anstaltens arkivbestånd, 1998-09-08 (bifogad). Kriminalvårdsregionens kanslis i Malmö arkiv, 1937-1997.
Allmän anmärkning
Handlingarna levererade från Kriminalvårdsanstalten Kirseberg 2007. Ny leverans av 31,5 hyllmeter handlingar i december 2023. Handlingarna är samförtecknade i oktober 2024.
Arkivförteckningen är kompletterad med handlingar som inkommit med leveransen 2023. Kompletteringar till arkivförteckningen över nyare delen av arkivet, upprättad vid myndigheten, gjorda av Cecilia Lagesson.
Skapad
2008-12-29 17:00:09
Senast ändrad
2024-10-17 10:45:45
ÄLDRE ARKIVBESKRIVNING
Arkivet utgörs till större delen av handlingar från 1914-10-26 och framåt då Länsfängelset upphörde och införlivades i det nya Centralfängeslet i Malmö. Vissa serier har handlingar från den äldre perioden för Centralfängelset men har införlivats i den nya anstaltens arkiv. I övrigt hänvisas till förteckningarna över Länsfängeslets respektive Centralfängelsets arkiv vilka båda förvaras i Landsarkivet i Lund. I arkivet ingår även en del handlingar tillhörande södra anstaltsgruppen/södra räjongen, då chefen för fångvårdsanstalten och anstaltsgruppen/räjongen var samma person. Vid leveransen till Landsarkivet i Lund 2007 bröts det flesta serier vid 1960. Förteckningen är dock redovisad i sin helhet med nogranna markeringar om vad som förvaras i Landsarkivet och vad som är kvar på Kirseberg. Förteckningen över arkivet är upprättad på myndigheten. Kompletteringar av förteckningen och arkivbeskrivningen har gjorts av arkivarie Annika Tergius 2011.
ARKIVBESKRIVNING UPPRÄTTAD 2023-12-08
Arkivredovisningen är en komplettering för åren 1960-1997 till tidigare arkivredovisning över arkivbildaren Kriminalvårdsanstalten Malmö 1914-1960.
MYNDIGHETENS TILLKOMST OCH ORGANISATION Anstalten inrättades 1914 i stadsdelen Kirseberg i Malmö och gick då under namnet Centralfängelset i Malmö. Anstalten var en sluten anstalt i säkerhetsklass 2. Innan detta inhuserades klienter i Malmöhus (länsfängelset), men den 20-21 oktober 1914 gick flyttlasset till det då nybyggda Centralfängelset. Arkivbildaren har kallats för olika namn (bland annat anstalten Kirseberg). Arkivbildaren för anstaltens arkiv betecknas dock Kriminalvårdsanstalten Malmö mellan åren 1914-1997. Det finns en viss överlappning i detta arkiv med Kriminalvårdsregionens kansli i Malmö arkiv (1937-1997) då båda myndigheterna fanns inom anstaltens administration. Kriminalvårdsanstaltsdirektören var chef både för Kriminalvårdsanstalten och regionkansliet under samma period. Därför kan handlingar från Kriminalvårdsanstalten återfinnas i regionkansliets arkiv. Kansliets arkivförteckning återfinns hos Riksarkivet i Lund, Arkisnr SE/LLA/11474.
Verksamhetsansvarig vid anstalten var Kriminalvårdschefen. Vid anstalter fanns vårdpersonal och administrativ personal. Kriminalvårdsstyrelsen var central förvaltnings- och chefsmyndighet. Organisationen såg då ut i hierarki: Kriminalvårdsstyrelse - Regionkansli - Kriminalvårdsmyndighet - verksamheter.
Kriminalvårdsanstalten Malmö upphörde som myndighet 1997-12-31 och ingick sedan 1998-01-01 i Kriminalvårdsmyndigheten Malmö Kirseberg, som var en solitär myndighet. Kriminalvårdsanstalten Malmö Kirseberg införlivades med myndigheten Malmö Norr 2004-01-01, i och med omorganisationen inom kriminalvårdsmyndigheterna i Malmö. Även myndigheten Malmö Kirsebergs arkiv överflyttades till Kriminalvårdsmyndigheten Malmö Norr (RA-MS 2004:10). Arkivet införlivades då i Kriminalvårdsmyndighetens Malmö Norr arkiv.
Besläktade arkiv Kriminalvårdsmyndighetens Malmö Norr arkiv 1998-2005. Malmö Centralfängelses arkiv 1741-1913/1914. Malmö länsfängelses arkiv 1770-1914. Kriminalvårdsregionens kanslis i Malmö arkiv 1937-1997. Kriminalvårdsmyndighetens Malmö Söder arkiv 1998-2005. Häktets Malmö arkiv 1989-1997.
Kriminalvårdens centrala klientregister: Kriminalvårdsstyrelsen 1901-2011: - Arkiv 09 Kriminalvårdsstyrelsen 1982-2000 (serie F 3). - Arkiv 05 Kriminalvårdsstyrelsens vård- och tillsynsenhet 1969-1981 (serie F 2). - Arkiv 01 Kriminalregistret 1901-1974. Fångvårdsstyrelsen - 1968, arkiv 15 Socialbyrån 1946-1969 (serie F 6).
MYNDIGHETENS VERKSAMHET Kriminalvårdsmyndigheternas mål, uppgifter och inriktning bestäms genom instruktion, regleringsbrev och andra beslut av regeringen. Av förordningarna (1990:1018) med instruktion för Kriminalvårdsverket framgår att Kriminalvårdsverket med Kriminalvårdsstyrelsen och kriminalvårdsmyndigheter ska - verkställa utdömda påföljder - bedriva häktesverksamhet samt - utföra personutredningar i brottmål.
Kriminalvårdsverket ska verka för att påföljder verkställs på ett säkert och humant sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott förebyggs.
Verksamheten reglerades främst genom lagen om kriminalvård i anstalt (1974:203). Anstaltenheternas huvudsakliga arbetsuppgifter består av att bevaka, vårda och stödja personer som dömts till anstaltsvistelse.
Verksamhetsansvarig vid anstalten är kriminalvårdschefen. Vid anstalter finns förutom kriminalvårdare även vårdpersonal och administrativ personal.
Speciell inriktning på verksamheten Anstalten Malmö var en sluten anstalt med särskilda platser/ avdelningar för: sexualbrottsavdelning, avdelning för psykisk behandling och avdelning för narkotikamissbrukare.
Sysselsättning för klienter på anstalten var: 1. Mekanisk industri: legotillverkning för privat marknad 2. Yrkesskola med verkstadsmekanisk inriktning 3. Montering och förpackning: legotillverkning för privat marknad 4. Arbetsträning, egna produkter 5. Studier, grundskola, SFI, gymnasieutbildning 6. Programverksamhet; sexualbrottsprogram, Coginitive skills training, föräldraprogrammet 7. Tvätteri 8. Intern service: lokalvård, köksarbete, bibliotek, byggnads- och reparationsarbetet.
MYNDIGHETENS HANDLINGAR Verksamheten har år 1985 ordnat förteckningen enligt en förteckningsplan för kriminalvårdsanstalternas arkiv, utfärdad av Riksarkivet år 1981, med beteckning RA II st 21-1981.
Vid kriminalvårdsanstaltens kansli fanns övergripande ledningsfunktion, personal- och löneredovisning samt ekonomiredovisning. Vid kriminalvårdsanstaltens kansli fanns ledningsfunktionen som omfattar beslut och för protokoll. Inkommande post diariefördes hos kansliet med hjälp av ADB-system och skedde i löpande nummerserie, kompletterad med verksamhetens enhetskod. Personal-, löne- och ekonomiadministration hanterades av kanslifunktionen och genererade bokslut, årsredovisning och handlingar tillhörande ekonomiredovisningssystemet Cosmos och löneredovisningssystemet System S och senare SLÖR. Arbetsdriften vid anstalten dokumenterades via ADB-systemet Mistral.
Verksamheten dokumenterades genom de personakter som förs över klienter inom kriminalvårdsverksamhet. En personakt upprättas när en klient får en kriminalvårdspåföljd, som häktad, placerad på anstalt, övervakning eller intensivövervakning med elektronisk kontroll. Klientens personakt följer med klienten mellan de kriminalvårdande enheterna och förvaras hos den enhet som för tillfället har ansvar för klienten. Akterna slutarkiveras hos Kriminalvårdsstyrelsen (det centrala klientregistret) och om en klient inte varit föremål för en kriminalvårdspåföljd under 5/10 år ställs akten av som inaktuell. Det innebär att journalerna är sorterade efter avställningsår. Om det inte gått 5/10 år sedan senaste kriminalvårdspåföljd aktualiserar man akten. Kriminalvårdsstyrelsen har fram till slutår 2000 levererat centrala klientregister till Riksarkivet (se besläktade arkiv). Från slutår 2000 förvaras det centrala klientregistret på Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping.
Myndighetens resterande handlingar var bland annat: - Protokoll för skyddskommitté, anstaltsråd, ledningsgrupp m.m. - Övriga handlingar som rör klienter. - Personalhandlingar som hanterades via myndighetens kansli. - Sysselsättning vid verksamheten, som arbetsdrift, beredskapsarbete, dagböcker, arbetsrapporter. - Skrivelser. - Ekonomiska handlingar. - Statistik.
De handlingar som vid övergång till Kriminalvårdsmyndigheter 1998 fortfarande var aktuella togs om hand av nästkommande arkivbildare, Kriminalvårdsmyndigheten Malmö Kirseberg. Exempelvis personalhandlingar och klienthandlingar.
Kriminalvårdsstyrelsen bevarade information gällande ombyggnation av anstalter runt om i landet under 1970- och 1980-talen, där det finns information om ombyggnationer av verksamhetsställen runt om i Malmö med byggnadsprotokoll och kartor. Den informationen finns hos Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping.
SÖKMEDEL TILL ARKIVET I diariet registreras myndighetens diarieförda handlingar mellan 1960-1997, se C-serierna. I serie A 4 B, förhörsprotokoll, finns register över klienters protokoll. I serie D 1 A, matriklar över ordinarie befattningshavare, finns register över personalakter. Arkivförteckningen fungerar i övrigt som sökingång till arkivet.
SEKRETESS OCH GALLRING
Sekretess Myndighetens arkiv innehåller uppgifter som är sekretessbelagda enligt sekretesslagen (1980:100) 7 kap. 11§.
Gallringsregler Riksarkivets gallringsbeslut 718/1980 tillämpades på myndighetsspecifika handlingar RA-FS 1991:6 och 1997:6 - gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse tillämpas med stöd av KVS beslut. För personaladministration och löneredovisning tillämpades RA-FS 1996:4. För redovisning /Cosmos tillämpades RA-FS 1993:4. För system S och SLÖR tillämpades ett flertal av Riksarkivets gallringsbeslut (RA-MS) som kom under 1970- och 1980-talen, se lista över gallringsbara serier.
KÄLLOR SFS 2003:863 med instruktion för Kriminalvårdsverket. Arkivbeskrivning samt historik för Kriminalvårdsmyndigheten Malmö - Kirseberg, 1998-09-08 (bifogas). Tidigare arkivredovisning över Kriminalvårdsanstalten Malmö, 1914-1997. Kriminalvårdsmyndigheter - ny lokal organisation, häfte 4572, år 1997, Kriminalvården. Anstalten Kirseberg 100 år, jubileumsbok, Kriminalvården, 2014. Diariefört ärende 11-2003-9803 (KVM Malmö Kirseberg), förändrad organisation i Malmö. Skrivelse från KVA Malmö 1995: Kriminalvårdsanstaltens Malmö verksamhet/ sysselsättning (bifogad). Skrivelse från KVM Malmö Kirseberg angående anstaltens arkivbestånd, 1998-09-08 (bifogad). Kriminalvårdsregionens kanslis i Malmö arkiv, 1937-1997.
Serien i arkivbox. Sorterad efter år. Serien avslutades 1984.
Innehåller protokoll från lokal skyddskommitté samt bilagorna: skyddsronder, inspektionsprotokoll, inkomna skrivelser (kopior), avgående skrivelser (kopior), anmälan om arbetsskada, anmälan om hot eller våld mot tjänsteman. Originalen till skrivelserna finns i serierna F 1 och E 1 BB.
Serien i arkivbox om inget annat anges. Sorterad per datum. I vissa fall sorterad per enhet (1-4) inom verksamheten och därefter datum. Serien innehåller behandlingskollegiets protokoll och föredragningslistor om inget annat anges.
Serien i arkivbox om inget annat anges. Sorterat efter datum. Vissa volymer är sorterade efter datum och löpnummer efter register. I majoriteten av volymerna inkluderas register/listor över person (klient) och löpnummer. År 1979 har inte påträffats i förteckningsarbetet.
Serien i arkivbox. Serien har fr o m 1970 övergått till serie E 1 BB. Tillhörande diarier i serie C 1 BB. Innehåller kopior på utgående diarieförda ärenden. Häri även register över ärenden i serien.
Serien i arkivbox om inget annat anges. Serien avslutades år 1969. Brevböcker/diarier till serie E 1 AA samt E 1 AB. Serien brevböcker övergår efter 1970 till ärendediarier i serie C 1 DA - C 1 DC.
Serien i arkivbox om inget annat anges. Serien avslutades 1965. Brevböcker över "sidoanstalternas" utgående handlingar. Dessa anstalter är Ödevata, Stångby, Tygelsjö, Skogsgård, Singeshult, Rönås, Helsingborg, Växjö, Karlskrona och Halmstad. Det har inte framkommit till vilken serie dessa brevböcker hänvisar till. Då det skett en viss överlappning med arkivbildaren kriminalvårdsregionens kansli i Malmö kan det finnas information i det arkivet angående vad dessa brevböcker hänvisar till.
Serien i arkivbox. Serien avslutades år 1969. Liggare över klienter efter frifort, som ska få kriminalvårdspåföljd; information kring kommande fängelsetid.
Serien i arkivbox. Registerkort i bokstavsordning A - Ö efter avsändare (främst myndigheter) till serie E 1 EE. 1978--1980-06-30 saknas. Fr o m 1980-07-01 kom ett nytt diariesystem, se serie C 4.
Serien i arkivbox. Registerkort sorterade efter saknummer till serie E 1 BB. 1971 samt 1978--1980-06-30 saknas. Från 1980-07-01 kom ett nytt diariesystem, se serie C 4.
Serien i arkivbox. Åren avser avställningsår efter avslutad anställning. Serien sorterad på namn eller personnummer. Volym 15-41 är sorterad efter avställningsår och därefter efternamn. Volym 42-48 är sorterad på avställningsår och därefter personnummer.
Beskrivning och register finns i volym 15 och 42. Serien innehåller tjänstematrikel samt personaldossiéer/akter.
Häri även personaldossiéer och protokoll i enskilda personalärenden från rekryteringsgruppen samt kopior på ärenden om lönebidrag som ej redovisas i någon protokollserie.
Personaldossiéer/matriklar för personal som var anställd vid myndigheten den 31/12 1997 och som fick fortsatt tjänst vid den nya myndigheten fr o m 1/1 1998 har överlämnats till den efterföljande arkivbildaren Kriminalvårdsmyndigheten Malmö Kirseberg/ Malmö Norr.
Serien, bestående av en volym 1974-1979, låda nr 71540-129886, ingick ej i leveransen till LLA 2007 och har inte påträffats i samband med leveransen 2023..
Fr o m 1916 är serien gallringsbar enligt S F S 1953/716 2:3 efter 3 år. Handlingar för tiden 1916 - 1920 kan dock ej gallras då de ingår i en bunden volym omfattade tiden 1885 - 1920.
Serien inbunden. De olika nummerserierna inom samma år kan ha att göra med om det gäller fånge under åtal eller bestraffning eller transportfånge. Serien har upphört.
Serien inbunden om inget annat anges. Serien innehåller uppgifter om tandvårdsbidrag, studiebidrag, familjebidag, frigivningsbidrag samt reseersättningar. Avser ett flertal olika anstalter; Halmstad, Helsingborg, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Mäshult, Rönås, Singeshult, Stångby, Tygelsjö, Tönnersjöheden, Växjö och Ödevata.
Serien inbunden om inget annat anges. Skrivelser till serie C 1 BA. Serien har upphört. Skrivelser till både anstalten Malmö och Södra Räljongen i Malmö. Räljong innebär region, motsvarande kansli/kontor för Region Syd. Se även arkivet Kriminalvårdsregionens kansli i Malmö, 1937-1997.
Serien i arkivbox. Denna serie är en fortsättning på serie B 1 och E 1 BA. Serien fortsätter sedan i serie F 1, då det fr o m 1980-07-01 kom ett nytt diarie- och dossiésystem. Volym 1-2 är ordnad efter datum, resten av serien är ordnad efter saknummer/dossiénummer.
Diarier som hör till serien: C 1 DA: diarie efter diarienummerordning, C 1 DB: diarie ordnad efter person, C 1 DC: diarie sorterad efter saknummer.
Serien går efter diarieplan för år 1971-1973 med saknummer 0 - 8. Dessa saknummer går i flera nivåer (exempelvis 30 samt 300 inom saknummer 3). Se diarieplan i C 1 DA:1.
Serien i arkivbox. In- och utgående handlingar. Fortsättning från serie E 1 BB. Diarier till denna serie finns i serie C 4. Handlingarna är ordnade efter fyra olika intervaller: Volym 1 - 14: ordnad efter datum och sedan saknummer (siffor 1-8). Volym 15 - 26: ordnad efter saknummer (siffror). Volym 27 - 47: ordnad efter saknummer (bokstäver). För diarieplaner se volym C 1 DA:1.
Personakter över klienter inom kriminalvårdsverksamhet 1954-1997. En personakt upprättas när en klient får en kriminalvårdspåföljd, som häktad, placerad på anstalt, övervakning eller intensivövervakning med elektronisk kontroll. Klientens personakt följer med klienten mellan de kriminalvårdande enheterna och förvaras hos den enhet som för tillfället har ansvar för klienten. Akterna slutarkiveras hos Kriminalvårdsstyrelsen (det centrala klientregistret) och om en klient inte varit föremål för en kriminalvårdspåföljd under 5/10 år ställs akten av som inaktuell. Om det inte gått 5/10 år sedan senaste kriminalvårdspåföljd aktualiserar man akten. Kriminalvårdsstyrelsen har fram till slutår 2000 levererat centrala klientregister till Riksarkivet (se besläktade arkiv). Från slutår 2000 förvaras det centrala klientregistret på Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping. Kriminalvårdens centrala klientregister i Riksarkivets Nationella Arkivdatabas: Kriminalvårdsstyrelsen 1901 - 2011:- Arkiv 09 Kriminalvårdsstyrelsen 1982 - 2000 (serie F3).- Arkiv 05 Kriminalstyrelsens vård- och tillsynsenhet 1969-1981 (serie F2).- Arkiv 01 Kriminalregistret 1901 - 1974. Fångvårdsstyrelsen - 1968, arkiv 15 Socialbyrån 1946 - 1969 (serie F6). Handlingar om klienter finns under seriesignumen A4, D2, D3, F4 och G5, bland annat serie F 2 H, akter psykavdelning.
Serien i arkivboxar. Tidigare serie D 2 FI. Sorterad efter vilket år akten avslutades. Läkarjournaler över klienter från psykiatriska avdelningen. Det har inte framkommit någon information i förteckningsarbetet varför serien avslutades år 1994. Dessa akter/ journaler är inte vanliga klientjournaler. I serie F 2 E finns information kring klientjournaler i det Centrala Klientregistret.
Personalakter finns i serie D 1 A, matriklar över befattningshavare, som även innehåller personalakter. Övriga personalhandlingar finns under seriesignumen i D 1 och F 3: Serie D 1 BA, lönekort. Serie D 1 HB, tjänstgöringsintyg. Serie F 3 AB, tillsättningsärenden för Kriminalvårdsanstalten Malmö, TD-ärenden. Serie F 3 B, handlingar rörande erinran om tystnadsplikt, mm. Serie F 3 C, matriklar över beredskapsarbete. Serie F 4, besluts- och besvärsskrivelser.
Serien i arkivbox. Serien avslutas år 1996. TD ärenden = tillsättningsdiarium, ärenden. Volymerna innehåller register över TD-ärenden med yrkestitel och TD-nummer eller IA-nummer - intresseanmälan. Inget diarium utöver dessa register har påträffats i förteckningsarbetet.
Serien avslutas 1980. Handlingar om tystnadsplikt/ sekretess under senare år finns i personalakter i D 1 A, matriklar över befattningshavare. Då heter handlingen "erinran om sekretess".
Sorterat på efternamn. Innehåller, förutom personalärenden för anstalten, även personalärenden för Häktet Malmö (se serie F 4 i Häktet Malmös arkiv 1989-1997).
Serien i arkivbox. Ej diarieförda klientärenden (på anstalten), med handlingstyper som placering/ omplacering, anmälan inneha, narkotika mm. Vissa inkomna handlingar från Kriminalvårdsstyrelsen har Kriminalvårdsstyrelsens diarienummer på handlingen. Serien avslutades 1982. Klientärenden för år 1981 samt efter 1982 kan finnas i serie F 1, diarieförda handlingar.
Serien i arkivbox om inget annat anges. Kortsystem. Från år 1971 fanns handlingar i System S och SLÖR (ekonomisystem), se serie G 10, som ingick i Kriminalvårdsstyrelsens arkiv. Åren 1916-1963 saknas.
Lista över vilken ekonomisk dokumentation som förekommer i serien: Arbetsdrift: arbete/ sysselsättning för klienter. Driften på verksamheten: drift av lokaler, med mera. Intagnas medel: klienters lön. Omvårdnad: medicin, sjukvård, terapi, med mera. Personal: ekonomi som rör personal. Tillgångar (arbetsdriften): Maskin- och verktygsutrustning. Tillgångar (övriga)Transport: verksamhet för transport. Utbildning på anstalt/ häkte. Verksamhet övrig: renhållning, bibliotek. Övrig ekonomi: inkomster och utgifter.
Dokumentationen ligger inte i någon specifik ordning mer än att vissa grupper håller mer eller mindre ihop, så som arbetsdriften. Se volymanmärkning för mer detaljer. I vissa fall har bara en sifferkombination påträffats utan ytterligare beskrivning om betydelse.
Serien i arkivbox. Ordnad efter budgetår. År 1964 - 1965 har inte påträffats i förteckningsarbetet. Serien avslutades 1970. Innehåller inventering från Södra Räljongen i Malmö (motsvarande regionkansli Syd idag) samt olika versamhetsställen, bland annat: Malmö, Karlskrona, Rönås, Skogsgård, Tygelsjö, Ödevata, Stångby, H Helsingborg, H Växjö. Tidigare Södra Räljongen motsvarar dagens Regionkansli Syd.
Fr o m 1916 är serien gallringsbar enl. Ecklesiastikdepatementets beslut 1951-12-16 efter 12 år från 1918. Verifikationerna tillhör system-S utgallras efter 10 år enligt riksarkivets gallrings beslut 785/1975
Serien i arkivbox. År 1997 har inte påträffats i förteckningsarbetet. Volymerna innehåller först sammandrag/ listor över antagnas löner och därefter specifikationer över olika yrkesgrupper. Serien är sorterad i de flesta fall efter budgetår (juli - juni) och uppdelat år över flera boxar.
Serien har olika uppdelningar: Volym 1 - 13, år 1973 - 1985: Serien är uppdelad med olika innehåll i samma årsperioder.
BOKGRANSKNING, med mera. I volymanmärkning och etikett beskrivet som "bokgranskning, mm". År 1975 - 1979, 1981 - 1985. Volym 3, 6, 10 innehåller (kan variera något mellan volymerna):Sammandrag/ lista, Bokgranskning, Städning/ lokalvård, Renhållning på gården, Studier, Byggnadsarbete/ reparationer, Trädgårdsarbete, Förrådsarbete, Filmvisning, Sjukersättning.
MEKANISKA VERKSTADEN, med mera. I volymanmärkning och etikett beskrivet som "mekaniska verkstaden, mm".År 1973 - 1984. Sorterad efter årsspann: juli (år 1)- juni (år 2). Volym 1, 2, 4, 5, 7, 8, 9, 11, 12, 13 innehåller (kan variera något mellan volymerna): Sammandrag/ lista, Mekaniska verkstaden, Terapiverkstaden, Småindustri, diverkseverkstad, driftsförråd, Byggnation gereralplan, Lokalhållning/ städning, Tolkningsuppdrag, Vuxenutbildning och enskilda studier.
Volym 14 och 15 innehåller liknande sorts handlingar men har olika personer i listorna. Se volymanmärkning. Från volym 16 har alla sorts verksamheter/ lönedelar slagits ihop och går i de flesta fall flera boxar/ år. Se volymanmärkning för innehåll. I vissa fall har bara en bokstavs- och sifferkombination påträffats utan ytterligare information. I vissa volymer har förkortningar påträffats utan ytterligare beskrivning om betydelse (exempelvis i volym 31).
Originalhandlingar till system-S och SLÖR ingår i Kriminalvårdsstyrelsens arkiv. System-S och SLÖR infördes 1971. De här förvarade handlingarna är kopior, vilka utgallras vid inaktualitet enligt riksarkivets gallringbeslut 785/1981 och 925/1980