Häradsskrivaren verkade inom ett fögderi (förr de lokala skattemyndigheternas verksamhetsområde) och samverkade med kronofogden framför allt i samband med beskattningen. Han skulle upprätta de längder kronofogden behövde för uppbörden och var direkt underställd länsstyrelsen.
De lokala skattemyndigheterna tillkom 1967 och då upphörde häradsskrivarinstitutionen. Som viktigare arbetsuppgifter kan nämnas mantalsskrivning samt andra längder såsom röstlängder och taxeringslängder, kronouppbördsböcker samt att upprätta och föra jordeboken.
De flesta häradsskrivares arkiv är levererade, men är ofta ojämnt bevarade. I arkiven kan återfinnas jordeböcker, mantalslängder och taxeringslängder samt ytterligare ett antal längder.
Följande orter i Lunds fögderi har varit municipalsamhällen, och finns både som församlingar och municipalsamhällen i längdserierna: Dalby (1947-1954). Furulund (1901-1951). Kävlinge (1901-1945). Löberöd (1899-1954). Veberöd (1919-1957). Åkarp (1913-1958). Benämns Åkarps municipalsamhälle i Tottarps församling.
Häradsskrivarens arbetsuppgifter
Häradsskrivaren i Lunds fögderi var en lokal förvaltningsmyndighet med följande uppgifter: * att föra jordebok * att upprätta taxerings- och andra uppbördslängder * att utfärda röstlängder för riksdagsmans- och prästval * att förrätta mantalsskrivning * att ombesörja debitering av kronoutskylder * att biträda och övervaka taxeringsarbetet * att föra pensionsavgiftsförteckningar
Organisation
I 1594 års kammarordning kallades häradsskrivaren "fougdeskrifvare" och i 1613 års instruktion för Räknekammaren "häredtzskrifvere". Han var redan då ställd vid sidan av kronofogden i egenskap av uppbördskontrollant. 1689 utfärdades en för honom särskild instruktion, som först år 1855 ersattes av en ny instruktion. Uppgiften att obligatoriskt närvara som kronofogdens kontrollant vid uppbördsstämmorna upphävdes genom en kunglig förordning 1908. 1918 ersattes kronofogden av häradsskrivaren som chef för ett fögderi, en civil och administrativ underavdelning av ett län. 1:a juli 1946 gjordes en avgränsning p g a en omreglering av fögderiindelningen, så att handlingarna för häradsskrivararkiven t o m år 1945 skickades till arkivmyndighet, medan handlingarna fr o m 1946 kvarstod hos häradsskrivarna. Häradsskrivarna upphörde 1966 och ersattes 1967 av Lokala skattemyndigheterna, som fick en annan fögderiindelning.
- Diarier - Arkivförteckningen - Mantalsregister (serierna F 1 c och F 2 b)
Sekretess
För huvuddelen av uppgifterna i Häradsskrivarens i Lunds fögderi verksamhet gällde sekretess. Under den aktuella perioden gällde 1937 års sekretesslag.
Arkivförteckningen är upprättad av Samuel Eile 2012-05-02 och kompletterad i augusti 2020 av Cecilia Lagesson.
Skapad
2014-02-28 10:55:58
Senast ändrad
2020-09-01 13:07:57
Häradsskrivaren verkade inom ett fögderi (förr de lokala skattemyndigheternas verksamhetsområde) och samverkade med kronofogden framför allt i samband med beskattningen. Han skulle upprätta de längder kronofogden behövde för uppbörden och var direkt underställd länsstyrelsen.
De lokala skattemyndigheterna tillkom 1967 och då upphörde häradsskrivarinstitutionen. Som viktigare arbetsuppgifter kan nämnas mantalsskrivning samt andra längder såsom röstlängder och taxeringslängder, kronouppbördsböcker samt att upprätta och föra jordeboken.
De flesta häradsskrivares arkiv är levererade, men är ofta ojämnt bevarade. I arkiven kan återfinnas jordeböcker, mantalslängder och taxeringslängder samt ytterligare ett antal längder.
Följande orter i Lunds fögderi har varit municipalsamhällen, och finns både som församlingar och municipalsamhällen i längdserierna: Dalby (1947-1954). Furulund (1901-1951). Kävlinge (1901-1945). Löberöd (1899-1954). Veberöd (1919-1957). Åkarp (1913-1958). Benämns Åkarps municipalsamhälle i Tottarps församling.
Häradsskrivarens arbetsuppgifter
Häradsskrivaren i Lunds fögderi var en lokal förvaltningsmyndighet med följande uppgifter: * att föra jordebok * att upprätta taxerings- och andra uppbördslängder * att utfärda röstlängder för riksdagsmans- och prästval * att förrätta mantalsskrivning * att ombesörja debitering av kronoutskylder * att biträda och övervaka taxeringsarbetet * att föra pensionsavgiftsförteckningar
Organisation
I 1594 års kammarordning kallades häradsskrivaren "fougdeskrifvare" och i 1613 års instruktion för Räknekammaren "häredtzskrifvere". Han var redan då ställd vid sidan av kronofogden i egenskap av uppbördskontrollant. 1689 utfärdades en för honom särskild instruktion, som först år 1855 ersattes av en ny instruktion. Uppgiften att obligatoriskt närvara som kronofogdens kontrollant vid uppbördsstämmorna upphävdes genom en kunglig förordning 1908. 1918 ersattes kronofogden av häradsskrivaren som chef för ett fögderi, en civil och administrativ underavdelning av ett län. 1:a juli 1946 gjordes en avgränsning p g a en omreglering av fögderiindelningen, så att handlingarna för häradsskrivararkiven t o m år 1945 skickades till arkivmyndighet, medan handlingarna fr o m 1946 kvarstod hos häradsskrivarna. Häradsskrivarna upphörde 1966 och ersattes 1967 av Lokala skattemyndigheterna, som fick en annan fögderiindelning.
- Diarier - Arkivförteckningen - Mantalsregister (serierna F 1 c och F 2 b)
Sekretess
För huvuddelen av uppgifterna i Häradsskrivarens i Lunds fögderi verksamhet gällde sekretess. Under den aktuella perioden gällde 1937 års sekretesslag.