Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Färjemanslaget i Malmö


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/01389
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/KwPF05kLF4E3VWQ5MJ52Y0
ExtraIDFRN SKRÅ
Omfång
0,1 Hyllmeter 
Datering
1690 – 1866  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Färjemanslaget i Malmö (Arkivbildare)
Kategori: Övriga

Innehåll och historik

Innehåll
Färjemanslaget i Malmö

Den tidigaste kända skråordning för Färjemanslaget är från 1573. I laget skulle finnas 16 färjor. För att få inträde i laget skulle man vara kapabel att hålla fullfärdig "skude og ferge" - en eller två - med segel och andra redskap. Ingen fick bruka pråmmans- eller myndrickelag, så länge han tillhörde färjemanslaget. Den färjeman som ej själv kunde följa sin "skude" skulle leja för kost och lön en god "söekarl" (sjökarl). Transporterna till sjöss ombesörjdes av dessa färjemän.

Om någon ville hyra större skuta eller skepp än någon i laget hade, stod det honom fritt. Att hålla färja tillreds för kronans och andras behov följde med privilegiet för färjemännen. Färjemännen fick gå in och lasta hästar vid "broen" och då erlägga bropengar. Två åldermän skulle hålla uppsikt och tillse, att rätt turordning följdes.

Pråmmän och myndricker (ordet myndricker är lånat från nordtyska mundrick; yrket är känt i medeltidens Danmark endast i några få städer vid Öresund, benämningen avlöstes under 1600-talet av det synonyma "prammand") ombesörjde lastning och lossning från handelsskeppen som lade till på redden. Christian II:s köpstadslag 1521 pålade Köpenhamn, Malmö och Landskrona att "haffue sworne prammand oc myndricke, som skulle före gots tiill skiibs oc ferger" och fastsatte taxer för deras arbete. Förpliktelsen att hålla farkoster i beredskap följde även här med privilegiet såsom för färjemännen. Pråmmän och myndricker hade likartade funktioner och tvister var inte ovanligt. Borgmästare och råd fick utfärda en ny gemensam skråstadga 1564 som är införd i stadsboken 1548-09-07 (pråmlön för vissa transporter). 1567 fick lagen nya, utförligare skråordningar. I båda lagen skulle medlemmarna bära samman allt de intjänat för fördelning inom laget. Myndrickarna skulle vara 16 i sitt lag och Pråmmännen 20. Lastningen och lossningen av "fere skuder" var förbehållen myndrickerna liksom all transport av ved. Dessa skulle svara för gods till och från Själland, Möen, Lolland, Falster, Helsingborg, Landskrona och Skanör medan pråmmännen skulle ta hand om "förselen" på städerna vid Skånes syd- och ostkust samt övriga Danmark, liksom Norge och Sverige. Av gods till och från andra utländska hamnar skulle myndrickarna transportera allt som sedan skulle "seyglle bortt offuer bortt" (avses sannolikt gods, som skulle omlastas på större fartyg främst i Köpenhamn och Helsingör).

Litteratur: Malmö stads historia (1976-94); Konst- historiskt lexikon under medeltiden (1956-78)

Arkivförteckningen omarbetad av Staffan Gudmundsson våren 2000.
Ordning & strukturArkivnr MSA/01389


















Förteckning

över

Färjemanslagets i Malmö

arkiv

1690-1866

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1999-09-08 00:00:00
Senast ändrad2014-12-15 08:32:40