Domkapitlet som är ett kollegialt verk, är stiftets styrelse med biskopen som preses, vid de vanligen månatliga sammanträdena. Enligt lagen om domkapitel 13/11 1936 åligger det domkapitel "att taga noggrann kännedom om stiftets förhållanden samt verksamt beflita som om det kyrkliga livets vård och förkovran. Det skall genom erforderliga åtgärder tillgodose församlingarnas behov även som befrämja den kristna kärleksverksamheten och ungdomsvården samt barnens kristna fostran...Domkapitlet tillkommer vidare att hålla hand därutöver, att stadgad kyrklig ordning iakttages, att hava inseende över prästerskapets ämbetsförvaltning och leverne..." Det senare bl.a. genom att ha uppsyn över den kyrkliga indelningen och organisationen, de kyrkliga förrättningarna, kyrkans byggnader och begravningsplatser, prästerskapets rekrytering, tillsättning och avlöning, kyrkomusikerväsendet, kyrkobokföringen, de kyrkliga valen, besvärsärenden samt ärenden rörande stiftelser.
Biskopar från stiftets tillkomst har varit följande personer: Manfred Björkquist (1942-1954), Helge Ljungberg (1954-1971), Ingmar Ström (1971-1979) och Lars Carlzon (1979-1984). Förutom nämnda uppgift som preses skall biskopen bl.a. ha uppsyn över den kyrkliga verksamheten i stiftet genom visitationer i församlingarna. Vart sjätte år skall han hålla prästmöte med hela stiftets prästerskap. Fram till 1958 var biskopen också eforus. Som föredragande i domkapitlet fungerar framför allt stiftssekreteraren som också har befogenhet att själv fatta beslut i en rad ärenden. Stiftssekreteraren skall ha behörighet till domarbefattning. Vidare finns en byrådirektör som också är jurist, och som bl.a. sätter upp föredragningslistorna. Stockholms domkapitel har dessutom en 1:e stiftsnotarie som har hand om personaladministrativa frågor.
I Stockholms stift finns såsom i några andra stift ingen särskild domkyrkostyrelse.
Stockholm 1984-02-13
Pär Frohnert
Ordning & struktur
Förteckning över Stockholms Domkapitels arkiv
Allmän anmärkning
Stockholms konsistorium; Domkapitlet
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Senast ändrad
2024-11-21 16:07:58
Domkapitlet som är ett kollegialt verk, är stiftets styrelse med biskopen som preses, vid de vanligen månatliga sammanträdena. Enligt lagen om domkapitel 13/11 1936 åligger det domkapitel "att taga noggrann kännedom om stiftets förhållanden samt verksamt beflita som om det kyrkliga livets vård och förkovran. Det skall genom erforderliga åtgärder tillgodose församlingarnas behov även som befrämja den kristna kärleksverksamheten och ungdomsvården samt barnens kristna fostran...Domkapitlet tillkommer vidare att hålla hand därutöver, att stadgad kyrklig ordning iakttages, att hava inseende över prästerskapets ämbetsförvaltning och leverne..." Det senare bl.a. genom att ha uppsyn över den kyrkliga indelningen och organisationen, de kyrkliga förrättningarna, kyrkans byggnader och begravningsplatser, prästerskapets rekrytering, tillsättning och avlöning, kyrkomusikerväsendet, kyrkobokföringen, de kyrkliga valen, besvärsärenden samt ärenden rörande stiftelser.
Biskopar från stiftets tillkomst har varit följande personer: Manfred Björkquist (1942-1954), Helge Ljungberg (1954-1971), Ingmar Ström (1971-1979) och Lars Carlzon (1979-1984). Förutom nämnda uppgift som preses skall biskopen bl.a. ha uppsyn över den kyrkliga verksamheten i stiftet genom visitationer i församlingarna. Vart sjätte år skall han hålla prästmöte med hela stiftets prästerskap. Fram till 1958 var biskopen också eforus. Som föredragande i domkapitlet fungerar framför allt stiftssekreteraren som också har befogenhet att själv fatta beslut i en rad ärenden. Stiftssekreteraren skall ha behörighet till domarbefattning. Vidare finns en byrådirektör som också är jurist, och som bl.a. sätter upp föredragningslistorna. Stockholms domkapitel har dessutom en 1:e stiftsnotarie som har hand om personaladministrativa frågor.
I Stockholms stift finns såsom i några andra stift ingen särskild domkyrkostyrelse.
Volym A I:5-8, 80-122, 125-126, 128, 130-131, 136 och 146 (år 1636-1641, 1727-1769, 1772-1773, 1775 och 1777-1778, 1783 och 1793) är skannade och publicerade med tolkad text i "Stockholms Stadsarkivs sökbara handskrifter". Se respektive volym för direktlänk till tolkad volym i applikationen.
Serien benämnes på 1600-talet som "Acta"
Med protokollen är registratur sammanbundet 1826 och 1827 samt varje år fr o m 1829 med undantag för tiden 1950-1953. Memorialprotokoll är bundna vid protokollen 1829-1830. Register i varje band 1652 14/1-16/6 (reg i denna vol dock synnerligen ofullständigt), 1654-1785, 1788-1797, 1799-1808, 1810, 1828.
Protokoll, i allmänhet utskrivna med annan hand än protokollen i huvudserien. I stort sett parall- ellprotokoll till huvudserien men de båda serierna kompletterar varandra. Som regel gäller att parallellprotokollen var för sig uppvisar betydande skillnader i fråga om utförlighet och utarbetande.
Förteckningar över elever i kyrkskolor, apologistskolor och lägre elementarläroverk, spridda år. Andra skolhandlingar förekommer i serien. Skolhandlingar se även F Ia:10.
Med register för åren 1652-1795, 1797, 1801, 1804, 1811, 1813. Serien benämns "acta" eller "acter" fram till senare delen av 1700-talet, då även benämningen "handlingar" börjar förekomma i enstaka fall. Från1889 benämnes serien regelbundet "handlingar". Angående principerna för seriens förtecknande se inledningen. I serien ingår koncept, varvid förekommer, att kurserna bildar särskild grupp. Vissa perioder är vid handlingarna bundna föredragningslistor (1783-1799), konceptprotokoll (1796-1819) och memorialprotokoll (1781-1802, 1811-1827, 1831, 1832).
Serien upphörd 1979. I viss utsträckning ingår även icke diarieförda skrivelser i serien. Jfr E VI B och E VII A-B. Fr o m 1980 finns icke gallringsbara och gallringsbara handlingar i skilda serier. För tiden fr o m 1980 se E 6 B.
Serien innehåller behörighetsprövningar av ansökanden till kyrkomusikaliska tjänster. Yttranden från sakkunning, förslag till normalreglementen, samt andra diverse handlingar. Handlingarna är ordnade efter pastorat/församling/samfällighet.