Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet i en kameral del och en allmän del. 1687 infördes benämningarna landskontor och landskansli. Chef för landskansliet blev landssekreteraren. Landskansliets arbete utgjordes av ärenden om bland annat fångvård, fattigvård, gästgiverier, riksdagsval och försvarsfrågor.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.
Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.
Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.
Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.
Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.
För 1692-1694, 1696-1699 se D II:1-11 (för 1695 se D I:4). För 1715 se D I:24, för 1716-1717 se D I:25 a-b. För 1722 och 1724-1741 se D I:27-46, för 1743 (och 1745) se D I: 47(-48).
Serien inbunden. Assessorsdiarium kallas från och med 1938: Diverse ärendes diarium. I serien ingår: Åren 1926-1938 Föreningsdiariumm B XII. Från och med 1927 Ammunitionsdiarium, B XIII. Till och med 1945 utlänningsdiarium, B XXII. Från och med 1926 Värnpliktsdiarium, B VI.
Dagbok rörande gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar samt nedsättning av medel enl. 3 kap. 22§, lagen om nyttjanderätt till fast egendom.
Från och med 1938 övergår serien assessorsdiariet i diverse ärendes diarium B XIV. Från och med år 1953 ingår E XVI i D IV. Serien i arkivboxar och buntar.