Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Landskontoret II

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11034/22
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ChyZIcmaweZJTe018W43t3
Omfång
313,2 Hyllmeter 
Datering
1871 – 1957  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
ARKIVET HÅLLER PÅ ATT FÖRTECKNAS OM. ANVÄND TILLS VIDARE PAPPERSFÖRTECKNINGEN PÅ LANDSARKIVETS EXPEDITION.


Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet till 1950-talet i en kameral del (landskontoret) och en allmän del (landskansliet). Landskontoret sysslade framför allt med mantalsskrivning och taxering, det vill säga allt som hade med skatter att göra. På landskontorets bord hamnade även andra ekonomiska ärenden som förvaltning av statens jordegendomar.

Liksom i det äldre arkivet (Landskontoret I) består en stor del av handlingarna av räkenskaper, exempelvis taxeringslängder. Observera att räkenskapernas seriebeteckning efter 1917 ändras från E till EE.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad1999-10-14 00:00:00
Senast ändrad2023-04-13 15:15:07