Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Landskansliet I

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11037/11
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/PRyZIcmaweZJTe018W43t3
Omfång
176,2 Hyllmeter 
Datering
1627 – 1850  (Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckningar
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet i en kameral del och en allmän del. 1687 infördes benämningarna landskontor och landskansli. Chef för landskansliet blev landssekreteraren. Landskansliets arbete utgjordes av ärenden om bland annat polis, fångvård, fattigvård, pass, skjutsväsen, gästgiverier och försvarsfrågor.

Landskansliets verksamhet har gett upphov till ett omfattande och varierat material. Arkivet innehåller bland annat utgående brev (koncept), diarier, liggare och register. Den största delen av landskansliets arkiv utgörs av inkomna handlingar (D). Skrivelser från enskilda personer återfinns främst i den mycket omfångsrika serien Avgjorda mål (D IV). Arkivet innehåller även handlingar ordnade efter ämne (E). Här finns exempelvis material angående skogar och allmänningar, skjuts- och gästgiveriväsendet samt riksdagshandlingar.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Länets geografiska område varierade under 1600-talet. Strömsholms län tillhörde Livgedinget 1633-1651 och 1661-1718. Västerbergslagen och Västerdalarna ingick i Västmanlands län 1631-1640.
Allmän anmärkningLiggare och därmed jämförliga förteckningar (C 1 och C 2) saknas.

Serie A II a innehåller bland annat Västerås slottsrätts protokoll.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1989-03-01 00:00:00
Senast ändrad2023-12-14 13:53:44