Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet i en kameral del och en allmän del. 1687 infördes benämningarna landskontor och landskansli. Chef för landskansliet blev landssekreteraren. Landskansliets arbete utgjordes av ärenden om bland annat polis, fångvård, fattigvård, pass, skjutsväsen, gästgiverier och försvarsfrågor.
Landskansliets verksamhet har gett upphov till ett omfattande och varierat material. Arkivet innehåller bland annat utgående brev (koncept), diarier, liggare och register. Bland de senare kan nämnas föreningsregister (C II), passjournaler (C VI) och saköreslängder (C VII).
En stor del av landskansliets arkiv utgörs av inkomna handlingar (D). Bland dessa finns skrivelser från myndigheter, kronans tjänstemän i länet och privatpersoner. Serien Avgjorda mål (D IV) är mycket omfångsrik.
Arkivet innehåller även en mängd äldre handlingar ordnade efter ämne. Här finns exempelvis material angående skogar och allmänningar, krigsmakten, skjuts- och gästgiveriväsendet, fattigvården och fångvården.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.
Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.
Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.
Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet delades 1953 in i mindre sektioner och från och med 1958 skedde samma sak med landskontoret. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter.
Den 1 januari 1997 bytte länet namn från Kopparbergs län till Dalarnas län.
Ordning & struktur
Fordonsregistret ingick i landskansliet fram till 1952 men har från 1923 överförts till ett eget arkiv.
Alfabetisk förteckning 1902-1952 över dem som enligt 9 § i Kungliga förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet gjort anmälan om idkande av näringsyrke och som icke efter anmälan om firma blivit i Handelsregistret upptagna.
Överfört till Allmänna sektionen, serie C I kbe, som förvaras vid Länsstyrelsen i Dalarnas län.
1700-1713 saknas. Avskrifter av kungliga brev finns i serie D VI. Volym 1-19 innehåller endast kungliga brev. Därefter ingår även brev från centrala och andra myndigheter. Efter 1885, se serie D I b och D I c.
I serien ingår handlingar från Kungl. Västmanlands regemente, eftersom de södra socknarnas rotar i Kopparbergs län skulle förse Västmanlands regemente med soldater.
I serien ingår även kontrakt.
Angående rustning, rotering, båtmanshåll, durchmarscher, militära transporter, rullor och andra handlingar angående Dalregementet, räkningar över beväringsmanskapets mötesunderhållsmedel samt arméförvaltningsräkningar med ränteriet, se Länsstyrelsen i Kopparbergs län, landskontoret G I a-e.
I serien ingår handlingar från Kungl. Västmanlands regemente, eftersom de södra socknarnas rotar i Kopparbergs län skulle förse Västmanlands regemente med soldater.
Angående rustning, rotering, båtsmanshåll, durchmarscher, militära transporter, rullor och andra handlingar angående Dalregementet, räkningar över beväringsmanskapets mötesunderhållsmedel samt arméförvaltningsräkningar med ränteriet, se Länsstyrelsen i Kopparbergs län, landskontoret G I a-e.
I serien ingår handlingar från Kungl. Västmanlands regemente, eftersom de södra socknarnas rotar i Kopparbergs län skulle förse Kungl. Västmanlands regemente med soldater. Angående rustning, rotering, båtsmanshåll, durchmarscher, militära transporter, rullor och andra handlingar angående Dalregementet, räkningar över beväringsmanskapets mötesunderhållsmedel samt arméförvaltningsräkningar med ränteriet, se Länsstyrelsen i Kopparbergs län, landskontoret G I a-e.
Angående rustning, rotering, båtsmanshåll, durchmarscher, militära transporter, rullor och andra handlingar angående Dalregementet, räkningar över beväringsmanskapets mötesunderhållsmedel samt arméförvaltningsräkningar med ränteriet, se Länsstyrelsen i Kopparbergs län, landskontoret G I a-e.
Angående rustning, rotering, båtsmanshåll, durchmarscher, militära transporter, rullor och andra handlingar angående Dalregementet, räkningar över beväringsmanskapets mötesunderhållsmedel samt arméförvaltningsräkningar med ränteriet, se Länsstyrelsen i Kopparbergs län, landskontoret G I a-e.