Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Hörnefors-Strömbäcks kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1010087
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/UP0kxxprzY1ORryCf1VtzH
Omfång
0,13 Hyllmeter  (-)
Datering
1815–1861(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning I:4/1959
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Hörnefors-Strömbäcks bruksförsamling (1792 – 1861)
Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll

Inledning (äldre form)Hörnefors-Strömbäcks bruksförsamling tillkom 1792 när den bröts ut ur Umeå landsförsamling. Församlingen införlivades med Umeå landsförsamling 1861.

Strömbäcks glasbruk, som låg i Umeå landsförsamling, hade erhållit privilegier år 1751. Anläggningen av bruket hade påbörjats redan år 1748 vid Ströms vattendrag nära Umeälvens utlopp i Bottniska viken. Det hade, efter växlande öden, år 1787 övertagits av firman Åberg och Grahn, som vid denna tid ägde Hörnefors järnbruk, privilegierat år 1775. Det senare var beläget i Umeå landsförsamlings sydöstra del vid Hörneån nära dess utlopp i havet. Avståndet landvägen mellan de två bruken torde ha utgjort omkring 2½ mil.

I avsikt att ordna ett mera regelbundet hållande av gudstjänster vid de brukskyrkor, som fanns vid bruken, anhöll bruksägaren, firman Åberg och Grahn, hos domkapitlet i Härnösand att få anställa och avlöna en särskild brukspredikant. Domkapitlet lämnade, efter hörande av pastoratets prästerskap, sitt bifall 27/4 1791. Följande år trädde den första brukspredikanten i tjänst. I fortsättningen fanns det brukspredikanter kontinuerligt till och med år 1861, vilket år betecknar bruksförsamlingens upphörande.

De bevarade husförhörslängderna, som omfatta åren 1842-1861, upptar förutom de vid Hörnefors bruk boende även ett större eller mindre antal av innevånarna i byarna Bjänberg (Brenberg), Bjurå (Bureå), Degerbäcken, Frängstorp, Grubbsvedjan, Häggnäs, Hörneå, Nyland, Sörmjöle och Tredingen. Bruksfolket vid Strömbäck finns inte antecknat i längderna. Om det tidigare funnits en, numera förkommen, längd för bruksfolket där, har inte kunnat fastställas. Samtliga som är uppförda i Hörnefors-Strömbäcks bruksförsamlings husförhörslängder synes även kunna återfinnas Umeå landsförsamlings böcker.

Kyrkoboken för åren 1813-1861 (C:1) verkar mera fullständigt uppta endast kyrkliga förrättningar, som rör personer, vilka varit bosatta vid Hörnefors bruk. "Rapporten" för åren 1840-1861 (C:2) förefaller att vara mera fullständig än kyrkoboken med avseende på notiser, som avse sådana personer som avse sådana personer som bott i de i husförhörsländerna upptagna byarna och vid Strömbäcks bruk. Samtliga födslar, vigslar och dödsfall inom bruksförsamlingen verkar även ha blivit antecknade i Umeå landsförsamlings böcker.

Ämnesord

Kontroll

Skapad1997-11-25 00:00:00
Senast ändrad2016-09-21 15:44:07