Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Umeå stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1050052
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/eMhiDC3LaazQyJcDBCUSAB
Omfång
140,2 Hyllmeter 
Datering
1690–1970(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmHandlingar i arkivet kan omfattas av sekretess i enlighet med 35 kap. 12 och 13 §§ samt 36 kap. i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400).
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Dnr HLA 51-2016/02641
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Umeå stad. Rådhusrätten och magistraten (– 1970)
Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970
 
Kronouppbördskontoret i Umeå stad (1888 – 1946-06-30)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)UMEÅ STAD. RÅDHUSRÄTTEN OCH MAGISTRATEN (-1970)

Umeå stad, som fick stadsprivilegier för första gången år 1588 och sedan på nytt igen år 1622, inrättades som stadskommun den 1 januari 1863 när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Den 1 januari 1965 inkorporerades Umeå landskommun, som omfattade Umeå landsförsamling samt församlingarna Tavelsjö och Teg, i staden. Den 1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Umeå stad ombildades därmed utan någon territoriell förändring till Umeå kommun.

Umeå stad hade egen jurisdiktion med rådhusrätt, som var allmän underrätt i staden. Umeå rådhusrätt lydde under Svea hovrätt fram till 1936 och sedan under Hovrätten för Övre Norrland.

Rådhusrättens ledamöter var borgmästare och rådmän. Dessa ledde även stadens förvaltning under benämningen magistrat. Enligt 1734 års rättegångsbalk (6 kap.) skulle rådhusrätten sammanträda varje måndag, onsdag och lördag eller oftare om det behövdes, men fr.o.m. år 1850 behövde rådhusrätten bara sammanträda på måndagar.

Under 1900-talet drogs rådhusrätterna och magistraten in i de mindre städerna som istället lades under närmaste häradsrätts jurisdiktion. Så var även fallet med de nya städer som bildades från 1910-talet. Den statliga förvaltningen ombesörjdes i sådana städer av en s.k. kommunalborgmästare.

Som statlig myndighet fick magistraten genom 1862 års kommunalförordningar och senare kommunallagar hand om polis- och åklagarväsendet, uppbörd och utmätning, exekution och verkställande av domstolars beslut, tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten, förrättning av borgmästar- och riksdagsval, överförmyndarärenden, upprättande av budgetförslag tillsammans med drätselkammaren, sammankallande och upplösning av stadsfullmäktige, rätt att tillsätta tjänstemän i stadens förvaltning och tillsättning av notarius publicus.

I Umeå stad sköttes skatteskrivningen av kronouppbördskontoret, utsökningsväsendet av överexekutor och stadsfogde samt polis- och åklagarväsendet av stadsfiskalen.

Från 1955 upphörde magistratens överinseende över staden, den s.k. legalitetskontrollen. Polis- och åklagarväsendet samt den exekutiva verksamheten förstatligades helt fr.o.m. 1965 varmed även magistraten upphörde. I och med denna reform övertog staten huvudmannaskapet för rådhusrätterna, vilka slutligen avvecklades helt i och med tingsrättsreformen som trädde i kraft den 1 januari 1971. I Umeå stad övertogs rådhusrättens verksamhet av Umeå tingsrätt.

Åren 1714 och 1720 brändes Umeå stad ned av härjande ryska trupper. Detta medförde bl.a. att Umeå stads arkiv som förvarades i rådhuset förstördes. Detta upprepades sommaren 1888 vid den stora stadsbranden som ödelade stora delar av Umeå. Med några få undantag gick hela dåvarande stadsarkivet som förvarades i rådhuset återigen förlorat. Efter branden 1888 uppfördes det nuvarande rådhuset på den plats som kallas för Rådhustorget.

Rådhusrätten hade i regel gemensam arkivbildning med stadens styrelse, magistraten. Gemensam förteckningsplan för rådhusrätt och magistrat fastställdes år 1903.

Stadsfiskalen, stadsfogden och överexekutor har skapat egna arkiv i Umeå stad medan kronouppbördskontorets handlingar återfinns i rådhusrättens och magistratens arkiv. Även auktionskammaren och notarius publicus har haft egen arkivbildning i Umeå stad.


Källor:
Arkiv i Norrland 4 (1983)
Björn Asker, Hur rikets styrdes, Förvaltnings, politik och arkiv 1520-1920
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992
Umeå kommuns webbplats: http://www.umea.se
Svensk författningssamling (SFS):

Förordning (1862:14) om kommunstyrelse i stad
Kungörelse (1903:104) angående plan till förteckning över rådhusrätters och magistraters arkiv (s.k. stadsarkiv)
Kommunallag (1953:753)
Kungörelsen (1964:162) om fastställda planer för länens indelning i kommuner
Kungl. brev (1964:276) angående viss ändring i den judiciella indelningen i Västerbottens län
Lag (1964:645) med vissa bestämmelser angående statens övertagande av huvudmannaskapet för rådhusrätterna
Åklagarinstruktion (1964:739)
Polisinstruktion (1964:764)
Kronofogdeinstruktion (1964:845)
Rådhusrättsstadga (1964:857)
Lag (1969:244) om ändring i rättegångsbalken

Ämnesord

Ämnesord, ort
Västerbottens län

Kontroll

Om postens upprättande2016-01-27: Arkivförteckning dnr HLA 51-2016/02641 ersätter arkivförteckning I:4/1957. Arkivförteckningen omfattar leveranser 1937, 1945, 10/1955, 35-36/1956, 20/1971, 52/1988, 62/1988, 81/2001, 224/2004, 221/2006, 141/2007, 234/2008, 67/2009, 72/2009, 2015:098,2016:007 och 2018:044. NW
2016-02-08: Arkivförteckningen kompletterad med ny innehållsförteckning samt förteckningsblad i serierna C III g och E III. NW
2018-05-02: Arkivförteckningen kompletterad med ny innehållsförteckning samt nytt förteckningsblad i serie C II f. NW
Skapad1995-08-24 00:00:00
Senast ändrad2018-05-04 09:25:31