Arkiv

Härnösands stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/HLA/1050019

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/i5skzFzwH9Ff71FrQfErbA

Omfång

229,3 Hyllmeter

Datering

1584	–	1965		(Tidsomfång)
1585				(Huvudsaklig tid)

Villkor

Villkorsanm

Handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess i enlighet med 35 kap. 12 och 13 §§ samt 36 kap. i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400).

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Dnr HLA 51-2016/26763

Arkivinstitution

Riksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Rosenbäcken)

Arkivbildare/upphov

Härnösands stad. Rådhusrätten och magistraten (1585 – 1964)

Alternativa namn: Rådhusrätten i Härnösand

Alternativa namn: Härnösands rådhusrätt

Alternativa namn: Rådstuvurätten i Härnösand

Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Härnösands stad. Överexekutor (1879 – 1964)

Kategori: Statlig myndighet

Härnösands stad. Kronouppbördskontoret (– 1946-06-30)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)

HÄRNÖSANDS STAD. RÅDHUSRÄTTEN OCH MAGISTRATEN (1585-1964)

I kungliga brev utfärdade den 14 mars 1584 och den 9 januari 1585 befaller Johan III Ångermanlands fogde, Hans Andersson, att verkställa kungens beslut om anläggandet av en stad på Härnön. Staden Härnösand ska därefter ha uppförts under sommaren 1585. Med stadsrättigheterna följde även egen jurisdiktion för Härnösands stad.

Från 1590-talet finns dokument som omtalar förekomsten av borgmästare, rådmän och en rådstuga i Härnösand. Borgmästaren var rådstugurättens, senare kallad rådhusrätten, ordförande och rådmännen dess ledamöter. Dessa ledde även stadens förvaltning under benämningen magistrat. Enligt 1734 års rättegångsbalk (6 kap.) skulle rådhusrätten sammanträda varje måndag, onsdag och lördag eller oftare om det behövdes, men fr.o.m. år 1850 behövde rådhusrätten bara sammanträda på måndagar.

Härnösands första rådstuga var belägen vid Stortorget på den plats som senare gav plats åt den nuvarande bankbyggnaden. Ett nytt och större rådhus uppfördes på samma tomt på 1650-talet. Fr.o.m. 1883 togs den pampiga byggnad i hörnet av Storgatan och Nybrogatan som fungerade som gymnasium åren 1791-1882 i bruk som stadens rådhus.

Under 1900-talet drogs rådhusrätterna och magistraten in i de mindre städerna som istället lades under närmaste häradsrätts jurisdiktion. Så var även fallet med de nya städer som bildades från 1910-talet. Den statliga förvaltningen ombesörjdes i sådana städer av en s.k. kommunalborgmästare.

Som statlig myndighet fick magistraten genom 1862 års kommunalförordningar och senare kommunallagar hand om polis- och åklagarväsendet, uppbörd och utmätning, exekution och verkställande av domstolars beslut, tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten, förrättning av borgmästar- och riksdagsval, överförmyndarärenden, upprättande av budgetförslag tillsammans med drätselkammaren, sammankallande och upplösning av stadsfullmäktige, rätt att tillsätta tjänstemän i stadens förvaltning och tillsättning av notarius publicus. I Härnösands stad sköttes skatteskrivningen av kronouppbördkontoret, utsökningsväsendet av överexekutor och stadsfogde samt polis- och åklagarväsendet av stadsfiskalen.

Från 1955 upphörde magistratens överinseende över staden, den s.k. legalitetskontrollen. Polis- och åklagarväsendet samt den exekutiva verksamheten förstatligades helt fr.o.m. 1965 varmed även magistraten upphörde. I och med denna reform övertog staten huvudmannaskapet för rådhusrätterna, vilka slutligen avvecklades helt i och med tingsrättsreformen som trädde i kraft den 1 januari 1971. Fr.o.m. den 1 januari 1965 förenades Härnösands stad i judiciellt avseende med Ångermanlands södra domsaga som fr.o.m. den 1 januari 1971 bildade Härnösands tingsrätt.

Stadsfiskalen och stadsfogden har skapat egna arkiv i Härnösands stad medan överexekutors och kronouppbördskontorets liksom notarius publicus handlingar återfinns i rådhusrättens och magistratens arkiv. Övriga arkivbildare i Härnösands stad är accisrätten, auktionskammaren, expropriationsdomstolen, hallrätten, inskrivningsdomaren, posträtten, sjötullrätten, slottsrätten och ägodelningsrätten.

Rådhusrätten hade i regel gemensam arkivbildning med stadens styrelse, magistraten. Gemensam förteckningsplan för rådhusrätt och magistrat fastställdes år 1903.

Härnösand drabbades åren 1710 och 1714 av eldsvådor samt år 1721 av ryssarnas härjningar då stora delar av staden förstördes, däribland kyrkan och rådhuset, varmed även mycket av Härnösands stads arkivalier gick förlorade. En del av stadens äldre handlingar såsom stadens privilegiebrev fr.o.m. 1584, borgarenmatrikeln från 1657 och domböcker fr.o.m. 1689 lyckades man dock rädda.

Källor:
Gösta Bucht, Härnösands historia, Del 1, tiden 1585-1721, Härnösand 1935
Harald Wik, Härnösands historia, Del III, 1810-1920, Härnösand 1981
Arkiv i Norrland 4 (1983)
Björn Asker, Hur rikets styrdes, Förvaltnings, politik och arkiv 1520-1920
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Svensk författningssamling (SFS):

Förordning (1862:14) om kommunstyrelse i stad
Kungörelse (1903:104) angående plan till förteckning över rådhusrätters och magistraters arkiv (s.k. stadsarkiv)
Kommunallag (1953:753)
Lag (1964:645) med vissa bestämmelser angående statens övertagande av huvudmannaskapet för rådhusrätterna
Åklagarinstruktion (1964:739)
Polisinstruktion (1964:764)
Kungligt brev (1964:777) angående staden Härnösands förenande i judiciellt avseende med Ångermanlands södra domsaga
Kronofogdeinstruktion (1964:845)
Rådhusrättsstadga (1964:857)
Lag (1969:244) om ändring i rättegångsbalken

Ämnesord

Ämnesord, ort

Västernorrlands län

Tillgänglighet

Sekretess

Kontroll