Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Malmö sjukvårdsstyrelse/Allmänna sjukhuset


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00537
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/myAry8cnavDhQsdOCsa5F3
ExtraIDSJU
Omfång
231,75 Hyllmeter  (Text)
Datering
1857–2000(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSekretesslagen 7 kap. 1 § för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i högst 70 år.
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan, Norra hamnen)
Arkivbildare/upphov
Malmö sjukvårdsstyrelse/Allmänna sjukhuset
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr MSA/00537

Förteckning 46/94









Förteckning

över

Malmö sjukvårdsförvaltnings/Allmänna sjukhusets arkiv

1852-(1981)
Allmän anmärkningFörsörjningsenheten lev 1/2004, handl 1975-1997.
Inledning (äldre form)Malmö sjukvårdsförvaltnings/ Allmänna sjukhusets arkiv

Det äldsta landsortslasarettet tillkom 1762 i Växjö. I de flesta fall kom lasaretten att placeras i länsstäderna men i Malmöhus län ansågs universitetsstaden lämplig, eftersom där också fanns undervisning. 1749 hade Lunds universitet inköpt det s k Munckska huset i hörnet av Paradis- och Kyrkogatorna. 1767 beslöts att länslasarettet skulle inrättas i Lund. Det öppnades 1768 och patienter från Malmö remitterades dit. Ekonomin var dock dålig och Serafimerordensgillet (överstyrelsen) beslöt att lasarettet skulle flyttas till Malmö och slås ihop med hospitalet där. 1788 stängdes Lunds lasarett men då någon flyttning aldrig genomfördes öppnades det åter 1790. Vid denna tid började de styrande i Malmö planera för ett eget sjukhus och 1785 startades Rännmästarbostället (Humlegränd, gården VIII i kv 8 humle). Det fungerade som sjuk- och fattighus till 1803.

1803 byggdes att fattighus i kvarteret Josefina i vilket även fanns ett sjukrum. Verksamheten flyttades 1806 till hörnet Västergatan-Långgårdsgatan. På 1830-talet utsåg fattigvårdsdirektionen deputerade att utarbeta förslag till särskilt sjukhus i Skjutsstallgårdens hus vid Djäknegatan för att därmed ej behöva skicka patienter till Lund. Detta sjukhus var dock egentligen i första hand en sjukhusinrättning för de fattiga.

På 1850-talet startade borgmästare J Malmborg en insamling för ett sjukhus och 1853 utsågs en sjukhusbyggnadskommitté. Staden ägde tomt i kvarteret 57 Josefina och där öppnades sjukhuset år 1875, som kom att benämnas Allmänna sjukhuset. Reglemente antogs av magistraten 10/12 1859 och enligt detta skulle sjukhusförvaltningen utgöras av en av magistraten förordnad styrelse bestående av en magistratsledamot och fyra ledamöter föreslagna av stadens äldste.
Det första styrelsemötet ägde rum 23/1 1860.

När landstingen inrättades 1863 (Kungl Förordning om landsting 21/3 1861) skulle stad som hade mer än 25000 invånare vara eget landstingsområde. 1870 hade Malmö överskridit det invånartal och staden lämnade Malmöhus läns landsting 14/4 1871 men fortsatte att remittera patienter i Lund ytterligare i åtta år medan man diskuterade hur sjukvården skulle ordnas.

Kungl. Maj:t beslöt 9/8 1878 att Malmö sjukvård skulle förvaltas i enlighet med för rikets lasarett gällande instruktion och efter 1879 betraktas som vanligt lasarett. I och med ovannämnda instruktion upphörde magistratens befogenhet med sjukhuset och landshövdingen blev automatiskt ordförande i direktionen medan övriga ledamöter tillsattes av magistraten. Kungl. Medicinal styrelsen var tillsynsmyndighet och skulle utnämna lasarettsläkaren.

1889 beslöts om förflyttning av sjukhuset, vilket resulterade i att nya byggnader 1896 30/7 avsynades och godkändes, belägna i Magistratsvången (nuv område på Södervärn). Byggnaderna bestod av en lasarettsbyggnad, kurhus och ekonomibyggnader, badhus samt läkarbostad. 1923 togs en nybyggnad för barnbörds- och hudavdelninggarna i bruk och i samband därmed skedde ombyggnad av kurhusdelen. Efter avtal 1926 med Kungl. Pensionstyrelsen om uppförande av en kurhusanstalt för pensionsstyrelsens patienter tillkom ett nytt kurhus 1930 (avd 15).

Från 1929 började den slutna och öppna vården i Malmö att samlas under sjukhusdirektionen. Stadsfullmäktige beslöt 28/6 1929 att direktionen skulle handha förvaltningen av Malmö tuberkulosvårdsanstalt. Tidigare hade hälsovårdsnämnden varit styrelse för anstalten. Denna inrättades 1902 vid Värnhem. 1909 flyttade den till gamla epidemisjukhusets lokaler vid Celsiusgatan. Från 1932 skötte läkaren vid denna anstalt också sjukhusets tuberkulosavdelning. Från 1941 övertog också staden dispensären som skötts av Malmö stads förening mot tuberkulos. Hälsovårdsnämnden hade också varit ansvarig för Malmö epidemisjukhus och Orups sanatorium (dvs den del som disponerades av Malmö stad). 1931 övertog direktionen styrelseansvaret för dessa. Epidemisjukhuset tillkom 1880 vid Celsiusgatan och flyttade 1908 till sjukhusområdet.

1931 övertog direktionen förvaltningen av Poliklinikerna (hud, kön, tand, öron, näsa, hals). En egen centraltandpolitik inrättades 1939. 19/9 1930 beslöt stadsfullmäktige att Flensburgska vårdanstalten (barnsjukhuset) skulle uppgå som avdelning under Allmänna sjukhuset. Detta godtogs inte av Kungl. Maj:t utan först 1934 blev direktionen styrelse också för Flensburgska anstalten. Sjukvårdsdirektionen beslöt 1930 att bidra till kostnaderna för uppförande av Malmö sjukhem tillsammans med Föreningen för vård av kroniskt sjuka och konvalescenter. Från 1933 blev direktionen också styrelse för Malmö sjukhem.

Sinnessjukvården sköttes utanför Allmänna sjukhuset men på området fanns från 1896 en mindre avdelning för akuta psykoser som 1907 utökades genom nybyggnad och sorterade under medicinska avdelningen. Genom avtal 1928 mellan staten och staden ålades staden att omhänderha sinnessjukvården. Ett nytt sinnesjukhus stod klart 1934 och från 1934 blev direktionen också styrelsen för Malmö östra sjukhus.

En ny lagstiftning (SFS 1940:1043-1059) angående hälso- och sjukvårdsorganisationen trädde i kraft 1942. Eftersom staden var eget landstingsområde skulle sjukhusdirektionen också vara Sjukvårdsberedning. Denna hade till uppgift att framlägga och bereda förslag till nya sjukhus. Den skulle också vara Epideminämnd och ta hand om ledningen av den Förebyggande mödra- och barnavården, liksom Barnmorskestyrelsen, Tuberkulosstyrelsen, Poliklinikerna och Folktandvården. Drätselkammarens första avdelning skulle fullgöra de åligganden som enligt 3§ om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus inom landsting tillkommer samfällt förvaltningsutskott.

För Malmö stad innerbar den nya lagen i sak inte några större förändringar eftersom den centralisering lagen åsyftade i praktiken redan var genomförd i Malmö, men genom lagen fastare struktur. Vissa brister i organisationen rättades senare till 1944 (reglemente godkänt av Kungl. Maj:t 22/6 1945).

Sjukhusdirektionen övertog 1949 Malmö barnsjukhus som sedan 1881 skötts av Föreningen för barnasjukvård i Malmö. 1955 lades sjukavdelningen på Värnhem med tillhörande serviceavdelningar under sjukhusdirektionen tillsammans med Malmö sjukhem, Sallerupsvägen.

Då sjukhusdirektionen är styrelse för en rad andra institutioner har protokollen i samtliga fall förtecknats i huvudarkivet, denna arkivbildare, som för att täcka samtlig verksamhet benämnts Malmö sjukvårdsförvaltning. Allmänna sjukhusets handlingar utgör dock större delen varför arkivet benämnts Malmö sjukvårdsförvaltning/Allmänna sjukhuset. Med undantag för Malmö Östra sjukhus och Malmö sjukhem (senare Värnhems sjukhus) har räkenskaperna placerats i huvudarkivet. När ytterligare levererats kan en utbrytning av flera institutioner till egna arkivbildare bli aktuell.

Egna arkiv, där sjukvårdsdirektionen är styrelse, bildar helt eller delvis:

Flensburgska vårdanstalten
Malmö barnsjukhus
Malmö epidemisjukhus
Malmö sjukhem
Malmö sjukhem, Sallerupsvägen
Malmö tuberkulosvårdanstalter
Malmö Östra sjukhus

Handlingarna levererades till stadsarkivet 1953-1955, 1961 och för åren 1930-1981, 1992.

I samband med ordningsarbetet har viss utgallring verkställts. Vilka serier som blivit föremål för gallring anmärkes i förteckningen.

Arkivet ordnades av Lennart Tomner 1961, den nya leveransen av Boel Sjöstrand, arkivföreståndare, Arkivcentrum, Malmö allmänna sjukhus. Hela arkivet, historiken och förteckningen har färdigordnats och sammanställts under 1994 av Birgit Arfwidsson Bäck och Birgitta Angusson.


Källor:
Fritz Bauer, Malmö allmänna sjukhus (Malmö 1910)
Otto Gröné, Malmö allmänna sjukhus hundra år (Malmö 1957)
Årsberättelser
Stadsfullmäktige protokoll och bilagor
Svensk författningssamling

***

Vid ett ordnings- och förteckningsarbete 2016 tilläggsförtecknades ca 170 hyllmeter sjukhusarkiv från Malmö, varav 139 hyllmeter tillfördes detta arkiv, 24 hyllmeter tillfördes Malmö sjukvårdsstyrelse/ Allmänna sjukhuset Försörjningsenheten, ca 5 hyllmeter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Malmö och ca 2 hyllmeter andra sjukvårdsarkiv.

Följande serier i Malmö sjukvårdsstyrelse/ Allmänna sjukhuset skapades då:

A2BB-A2BD, A4-A14, B2-B3, C4-C5,D3B-D3C, D4BB-D4BC, E-F (utom F5), G1D,G1CH, G2AF (samt några verifikationsserier), G6-G7, H5, K1:13-K3, Ö (utom Ö5:1).

Vid tilläggsförtecknandet har den befintliga arkivstrukturen bevarats i möjligaste mån och relativt få serier har lagts i andra sjukhusarkiv än Malmö sjukvårdsstyrelse/ Allmänna sjukhuset, i enlighet med tidigare tillvägagångssätt. Dock har årsberättelser och vissa räkenskapsserier bedömts tillhöra andra arkiv, i enlighet med tidigare tillvägagångssätt.

Till arkivet hade det 2016 också levererats uppskattningsvis 30 000 fotografier på bl.a. märkesdagar, underhållning och byggnader, företrädesvis från Malmö allmänna sjukhus, samt några få filmer. Detta material förvaras på Malmö stadsarkivs fotomagasin.

Den 1 januari 1980 fick sjukvården ny organisation då det bildades s.k. verksamhetsavdelningar. En omorganisation 1987 ledde till att det i stället bildades s.k. divisioner (se organisationsplaner i F17:1). Vid en ny omorganisation den 1 januari 1993 upplöstes den gamla sjukvårdsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden i Malmö bildades (se även dess arkiv) som en resursfördelnings- och beställarnämnd som beställde vård från Malmö allmänna sjukhus och externa aktörer. 1998 övergick Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Malmö till Malmöhus läns landsting, som 1 januari 1999 blev Region Skåne.

Speciellt om Värnhems sjukhus
Värnhems sjuvårdsavdelningar tillhörde fram till 1956 Fattigvårdstyrelsen för att sedan föras över till Sjukvårdsstyrelsen, och handlingar från tiden fram till dess har lagts i Fattigvårdsstyrelsens i Malmö arkiv (A3A:5-7, D7H, E5, F9). Övriga handlingar har lagts i Malmö sjukvårdsstyrelse / Allmänna sjukhusets arkiv.

På Värnhemsområdet kvarteret Rönnen förlades först Arbets- och försörjningsinrättningen 1899, där gamla delade lokaler med sinnessjuka och med tvångsinternerade prostituerade i de stora sovsalarna för kvinnor och där friska barn blandades med sjuka och mentalt handikappade barn. Efterhand tillkom separata byggnader för olika ”vårdslag” (1907 hus för sinnessjuka, 1913 barnupptagningshem, 1920-talet friskavdelningar i Nobelgården, 1928 Malmö stads ålderdomshem sedermera benämnt Celsiusgården, 1967 byggnad B, 1978 Byggnad F). Fram till 1956 benämndes alla avdelningar på Värnhemsområdet för Värnhems vårdhem, utom friskavdelningarna och ålderdomshemmet. 1956 ändrade Värnhems vårdhem namn till Malmö sjukhem vid Sallerupsvägen, i och med övergången till Sjukvårdsstyrelsen. 1970 fick anläggningen namnet Värnhems sjukhus. Värnhems sjukhus var länge ett s k centralt sjukhem som vårdade äldre patienter med långvariga sjukdomstillstånd som inte kunde vårdas i hemmet. På 1970-talet hade sjukhuset 1340 vårdplatser och ska ha varit ett av de största geriatriska sjukhusen i norra Europa. (Källa: Arkivhistorik från 1996 för arkivet Värnhems sjukhus, Regionarkivet Region Skåne).

Arkivet tilläggsförtecknades 2016 av Snild Aarre Thorsen

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Senast ändrad2024-02-20 13:10:03