Meriter

Lindholm, Berndt Adolf, f 20 aug 1841 i Lovisa, Finland, d 5 maj 1914 i Gbg, Vasa. Föräldrar: magistratssekr Berndt Otto L o Elisabeth (Betty) Edberg. Studentex i Abo 62, konststudier i Düsseldorf 63—64, i Karlsruhe 65—66, i Paris 67 — 70 o 73 — 76, bosatt i Gbg från 76, intendent vid Gbgs konstfören 78—86, vid Gbgs museums konstavd 78—06, förest för Gbgs museums ritskola 79 — 86, inspektor där 89. Landskapsmålare. — Led av konstakad i S:t Petersburg 73, utländsk LFrKA 81 (sv led 05).

G 26 juni 1872 i Gbg, Garnisonsförs, m Carolina Bohle, f 18 okt 1846 (enl infl-.längd för Garnisonsförs), d 29 sept 1909 där, Vasa, dtr till underlöjtn Carl Fredric B o Inga Helena Larsson.

Biografi

Berndt L genomgick gymnasiet i Borgå o erhöll där undervisning i teckning av konstnären J Knutson, studerade för R W Ekman vid linska konstföreningens skola i Åbo 1862 o stod då i sin konst i beroende av den finske landskapsmålaren Werner Holmgren. Så utställde han en kopia efter denne på finska konstföreningens exposition. L uppmärksammades tidigt o betecknades som "ett bestämt löfte om en större framtid" (Hfors dagbl 1863). För fortsatta studier erhöll han ett stipendium på 1 000 mk o reste till Düsseldorf, där han fick Ph Roth till lärare. I dennes sällskap besökte han även Bayern. L målade nu landskap o kompositioner i düsseldorfsk anda o visade en koloristisk förmåga t ex i En landskapsstudie 1864 (NM). Sina studier fortsatte han i Karlsruhe under H Gudes ledning o påverkades av dennes norska nationalromantik som i Landskap, Finland 1866, o Åmotiv 1867 (tidigare i G Stenmans saml). Under sin tyska studietid besökte han årligen Finland o delade vintern 1867 ateljé i Hfors med sin studiekamrat Hj Munsterhjelm.

L besökte världsutställningen i Paris 1867, där han beundrade den moderna franska konsten. Återkommen till Düsseldorf fann han den därvarande konsttraditionen föråldrad o beslöt fullfölja sina studier i Paris, där han stannade till krigsutbrottet 1870. Han började teckna modell i Leon Bonnats ateljé o lärde av dennes stränga formstudium. Men det blev Fontainebleauskolans mästare som han kom att dragas till. Hem skrev han att skolan vill "se konstverkets fulländning i koloriten, vilket ej är annat än färgharmonien i naturen". L ville därför "ut i landsbygden för att skaka av sig den akademiska tvångströjan". Han blev friluftsmålare, en av de första från Skandinavien. Efter en utställning i Hfors kritiserades han också för att ha fallit för "något för tillfället rådande franskt maner" (Finlands allm tidn 1870). Efter det fransk-tyska krigets slut återvände han till Frankrike o stannade där ytterligare några år.

Tidigt hade den finska skogen varit ett kärt motiv for L. Även i Frankrike målade han liknande motiv, som Fruktträdgårdsdunge i Fontainebleau, nu i Corots anda (tidigare G Stenmans saml), o vid världsutställningen i Paris 1878 väckte En skogsväg uppmärksamhet. Han målade även andra motiv, i vilka ljus, färger o atmosfär förträffligt samman-bundits, från Paris, Flandern o holländska kusten. Bland dessa kan särskilt nämnas Boulevard Clichy i Paris (tidigare G Stenmans saml) o Båtar på Seine, i impressionistinfluerat maner. För sin Ängbåt i is erhöll han medalj på världsutställningen i Philadelphia 1876, o 1877 tilldelades han finska statens stora pris för landskapsmåleri.

L bosatte sig 1876 i sin mors födelsestad Gbg, där han 1878 blev intendent vid Gbgs museums konstavdelning o vid Gbgs konstförening. Som medlem av museets inköpsnämnd nedlade han ett energiskt arbete. Han blev 1879 också föreståndare o lärare vid museets ritskola o framlade i maj 1886 ett förslag till dennas omorganisering, varefter styrelsen beslöt att skolan skulle flyttas till nya lokaler i kvarteret Valand. Utan att L, som då var i Paris, informerades, utsågs Carl Larsson till ny föreståndare. L, som inte var någon vän av Konstnärsförbundets måleri, följde sedan kritiskt skolans arbete, men både han o Carl Larsson bemödade sig om ett gott personligt förhållande. L blev medlem av kommittén för skolans omorganisering 1889 o s å skolans inspektor.

I Sverige ändrades L:s stil, det franska valörmåleriet trängdes undan, realismen ökade o tekniskt arbetade han i några fall mer brett o dristigt. Stilförändringen motiverades av skillnaden mellan sv o fransk atmosfär. L ansåg "det oförenligt med kraven på optisk sanning att begagna en utländsk palett på svenska motiv" (Hedvall). Lärdomar från Gude aktualiserades, o en anknytning gjordes till de unga franska realisterna, vars verk han studerat vid besök i Paris. Han avsåg nu att återge verkligheten, som den tedde sig. L målade alltjämt skogsbilder, som I ekens skugga 1880 (ensk ägo), o landskap, som Hisingevassen 1876 (Gbgs konstmus). Främst blev han känd o uppskattad som västkustens skildrare med arbeten återgivande bränningar mot klippor, Kustlandskap 1880 (FrKA) o Hamn med segelfartyg (NM). I dessa omtyckta arbeten kunde han dock förfalla till upprepning. Ett nytt motivområde fann han på 1890-talet i Norge, där han målade fjälldalar, som Högsommar på Gudbrandsdalen 1896 (tidigare G Stenmans saml).

L uppges ha varit en vänsäll man med utpräglad personlighet. I konstnärliga frågor hade han bestämda uppfattningar, vilket invecklade honom i åtskilliga strider, där han, ofta med humoristisk skärpa o stor slagfärdighet, både gav o tog emot hugg. — En minnesutställning över L visades 1915 i Konstnärshuset, Sthlm.

Författare

Boo von Malmborg

Arkivuppgifter

L:s brcvsaml o handteckn:ar i GUB. Självbiogr anteckn:ar i NM. — Brev från L till bl a R Haglund (13 st) o K Warburg (21 st) i KB o till G Pauli i GUB o i NM.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: FBH; Finlands konst från förhistorisk tid till våra dagar, ed L Wcnncrvirta (1926); A Hedvall, Bohuslän i konsten (1956); K Hjern, Gbgs konstfören genom hundra år (1954); dens, Valands konstskola (1972); Hultmark; A Jörgen-sen, Nyländska avd:s matr 1640-1868 (1911); V Loos, Friluftsmåleriets genombrott i sv konst 1860-1885 (1945); A L Romdahl, B L (H8D 27 aug 1911); J J Tikkanen, Finska konstfören:s hist 1846-96 (1896); SKL; G Stenman, B L [utställn: kat] (1943); B O Osterblom, rec av Stenman ovan a a (Konstvärlden 1943).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Berndt A Lindholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10592, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10592
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Berndt A Lindholm, urn:sbl:10592, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-20.