Biografi

Langlet, släkt, härstammande från färgaren Philip L (d tidigast 1682). Han uppges ha varit född i Paris av reformerta föräldrar, av vilka fadern för sin religions skull skall ha blivit halshuggen på gatan utanför sitt hus i Paris (Biographica). L:s barns dop noterades 1659—66 i Tyska församlingen i Sthlm o 1667—70 i Hedvigs församling i Norrköping. 1670 köpte han en valkkvarn o ett färgeri i Norrköping, tydligen för Jacob Reenstiernas räkning. Hans 1663 o 1670 födda söner Philip o Abraham är identiska med den österrikiske fältmarskalkslöjtnanten Philip L (d 1727 i Kronstadt) resp färgaren Abraham L (d 1729) i Borås. Den senares son Philip L (1707—68) övertog sin fars färgeri, nämnt i Linnés Wästgötaresa, o var en av de tre boråsborgare som 1752 grundade en knivfabrik vid Stora Viskarhult (sedan Viskafors) i Kinnarumma, Älvsb (jfr bd 17, s 777). Han var rdgm 1760—66 o lyckades genom mutor vid riksdagen 1760—62 hävda Borås privilegier mot försök från de kringliggande sju häraderna att få tillstånd att hålla frimarknader. L blev så småningom mycket rik o köpte bl a säteriet Källeberg i Sandhult, Älvsb, o byn Viared i Torpa, Älvsb (nu i Borås), som en tid kallades Philipslund efter honom. Färgeriet i Borås övertogs efter honom av hans son Abraham L (1734—1805), som vid sin död ägde sex tomter i Borås o jord i ett tiotal socknar, o därefter av dennes son Philip L (1761—1814), som vid sin död ägde åtta tomter i Borås o jord i åtta socknar.

Efter den sistnämndes död skingrades förmögenheten genom delning mellan hans många söner o döttrar. Sonen järnkrämaren Johan Philip L (f 1795) i Borås förlorade genom olyckliga spekulationer hela sin förmögenhet o reste därefter till USA utan att vidare höra av sig. Han var far till arkitekten Emil Viktor L (L 1), som var gift med författarinnan Clara Mathilda Ulrika Cle-mentine L, f Söderén (1832—1904). Mathilda L utgav tidskriften Året om. Läsning i den husliga kretsen (1863—64) o publicerade förutom tidningsartiklar o hundratals romanöversättningar bl a en mängd uppskattade barnböcker samt Husmodern i staden o på landet. Fullständig handbok i hushållningens alla grenar (1884), Vi o våra söner. Några ord om uppfostrans betydelse (1887), Tidsströmningar belysta från hemmets härd (s å) o Fru Langlets kokbok innehållande beskrifning på 1722 olika rätter (1902). Son till henne o L 1 var redaktören o lektorn Valdemar Georg L (L 2). Dennes äldre bror Nils Abraham L (1868—1936) bestämde 1895 ädelgasen heliums atomvikt (jfr bd 8, s 642) o blev 1896 fil dr o docent i kemi i Uppsala samt 1899 lektor i kemi o kemisk teknologi vid Chalmers tekniska institut i Gbg. Där blev Abraham L prof i dessa ämnen 1911, o efter professurens delning var han prof i organisk kemi 1926—33. Mest känd blev han som skriftexpert. Hans bror teckningsläraren vid Chalmers tekniska institut Ivar Alexander (Alex) L (1870— 1953) var ivrig ryttare o blev känd genom sina målningar av hästar. Han var från 1939 under många år ordf i Gbgs konstnärsklubb o 1940 en av initiativtagarna till konsttidskriften Paletten. Son till honom i äktenskap med en dtr till prof August Wijkander var målaren o tecknaren Jan Tore Alexander L (1918—76). Abraham, Alex o Valdemar L:s äldste bror, civilingenjör Henrik Filip L (1866—1950), var extra lärare i beskrivande geometri med linearritning vid KTH 1899—1917, tf prof där 1917—20 o 1910— 37 överlärare i mekanisk teknologi o verktygslära vid Tekniska skolan i Sthlm (från 1912 även i geometrisk konstruktionslära). Filip L skrev Sv fickhandbok för ingeniörer, 1—2 (4 upphör 1903—24) o flera Iäroböcker i sina ämnen samt Om principerna för ett folks uppfostran (1905) o Livets lag (1934). Son till honom är genetikern prof Olof L (f 1900).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: SjVestg. Philip L Ct tidigast 1682): Biographica, Kabinettets för utrikes brevväxlingen koncept 1763, vol 2: 20 maj, Gallica, vol 377: 14 aug 1763, K 698, E 2595, RA; Sthlms kämnärsrätts prot 21 juli 1682, SSA; Norrköpings renov dombok 1670, p 4 f, 72 o 90, Göta hovrätts arkiv, Jönköping; B Helmfrid, Tiden 1655—1719 (Norrköpings hist, bd 3: nr 6, 1971); S T Kjellberg, Ull o ylle (1943). Philip L (1663— 1727): Brev 14 okt 1977 från Österreichisches Kriegsarchiv i Wien, SBL; Feldzüge des Prinzen Eugen von Savoyen. Register-Band (1892); A P Luth, Minne öfwer ... Philip L (1768), s 10. Boråsgenerationerna: J Bohlin, Färgarsläkten L (Från Borås o de sju häraderna 1962); A Damm, Ur en gammal boråssläkts krönika (Borås tidn 11 aug 1934); N Forssell, Borås stads hist, 1—2 (1952—53); G Håkansson, Boråsbor . . . under sexton- o sjuttonhundratalen (1943); O Mannerfelt, Sjuhäradsbygden före 1622 o Borås stad 1622 —1865 (1922), s 44 f, 48 f, 60. Abraham L (1670—1729) dessutom: B Hellekant, Borås, Torpa o Brämhults församlingars hist (1953). Philip L (1707—68) dessutom: Älvsborgs läns jordebok 1787, p 2325 o 2331, RA; P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760— 66 (1953); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); C Lin-naeus, Wästgötaresa (1747), s 110; [S Loen-bom,] Historiskt archivum, 6 (1776), s 60; A P Luth, a a; O Mannerfelt o H Danielson, Sven Eriksons o Rydboholms fabrikers hist 1834—66 (1924), s A 19 f; Millqvist; S Schröderstierna, Berättelser över de finare järn-, stål- o metallfabrikerna i Sverige åren 1754—59, 1—2 (1925); E Tuneld, Geografi öfver konungariket Sverige, 4 (8 uppl, 1833), s 153. Clara Mathilda Ulrika Clementine L: K O Bonnier, Bonniers, 4 (1931); G Landby, Släkten Landby (1923); Lundstedt; Mathilda L (Idun 1904); Mathilda L f (GHT 8 aug 1904); Mathilda L:s 70-årsdag (Idun 1902); V Millqvist, PK:s M vid 20:de århundradets början (1901); T M[ånsson], Clara Mathilda Ulrika Clementine L (SMoK 4, 1948); Ord vid fru Mathilda L:s bår den 13 aug 1904 (1904); B Schöldström, Mathilda L (Idun 1889, nr 42; nästan oförändrat omtr i dens, Mörkt o ljust, 1893, o i Svea 1905); SPG; Sv förfdex 1900—40 (1942). Nils Abraham L: P Henriques, Skildringar ur KTH:s hist, 2:2 (1927); E P[alma=r], Nils Abraham L (SMoK 4, 1948); C Skottsberg, Minnestal hållna i VVS å dess högtidsdagar 1933—37 (Bih till VVSH 55. Bil, 1937), s 87 ff; SPG; UU 1872—97, 3 (1897). Ivar Alexander L.Alex L t (SvD 27 nov 1953); J Edström, August Wijkander (1961), s 163; Hultmark; G L[ilja], Ivar Alexander L (SKL 3, 1957); Th N[yman], Ivar Alexander L (SMoK 4, 1948); SPG. Jan Tore Alexander L: Jan L (SvD 3 mars 1976); T P[almér], Jan Tore Alexander L (SKL 3, 1957). Henrik Filip L: Henriques, a a; S L[indman], Henrik Filip L (SMoK 4, 1948); SPG; SvTeknF. — Jan L, Konstnärssläkten på Spetebyhall i Lerbo (Sörmlandsbygden 1966); S Leijonhufvud o S Brithelli, Kvinnan inom sv litteraturen intill år 1893 (1893). — Brev från prof Olof L 8 febr 1978, SBL.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Langlet, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11003, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11003
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Langlet, släkt, urn:sbl:11003, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.