Meriter

2 Leyonmarck, Gustaf Adolph, sonson till L 1, f 6 sept 1734 på Finsta, Skederid, Sth, d 4 maj 1815 i Sthlm, Klara. Föräldrar: sekr Sven Johan Leijonmarck o Elisabet Malmberg. Inskr vid UU 9 dec 47, bergsex 54, auskultant vid bergskoll 18 juni 54, eo kanslist där 25 sept 56, v notarie 18 dec 56, ord notarie 25 april 60, deltog i riksdagarna 60—62, 69—70, 71—72 o 78—79, förrättade bergsting i Värmland 61, sekr i bergsdeputa-tionen 63, i bergskoll 7 april 67, led av bergsdeputationen 69, eo assessor där 18 sept 72, ord 19 okt 75, bergsråd 25 febr 78, revisor vid Allm brandförsäkr:fonden 86, 88, 89, 94 o 96, kronofullm i Allm brandförsäkr:-verket 90 o 08—14, led av lagkommissionen 28 aug 92, dir vid Brand- o försäknkontoret i Sthlm (Sthlms stads brandförsäkringskontor från 07) från 95, led av komm för utarbetande av en pensionsinrättn för civilstaten 03, v president i bergskoll 1 mars 05, led av kommissionen för Garpenbergs kopparverk 08, ordf i Evangeliska sällsk 09—13. — LVA 73.

G 19 april 74 på Forsmarks bruk, Forsmark, Sth, m stiftsjungfrun Brita Sophia Jennings, f 15 maj 55, d 7 aug 20, dtr till hovmarskalken John J (bd 20) o Hedvig Sofia v Plomgren.

Biografi

L blev föräldralös vid 9 års ålder men togs väl omhand av sin morbror myntmästaren Hans Malmberg. Före inskrivningen vid UU fick han privat undervisning av framstående naturvetenskapsmän som S Klingenstierna o J G Wallerius. Hans betyg i bergsexamen visar på mycket goda insikter i fysik, matematik, mineralogi o kemi. I bergskollegium förvånade han sina överordnade med en nästan otroligt seg flit o blev ovanligt snabbt ordinarie. Han visade sig vara en oväldig, ytterst noggrann ämbetsman som hade gåvan att logiskt o begripligt avfatta protokoll o betänkanden. Han togs ofta i anspråk vid de kommissioner som kollegiet tillsatte för att söka anledningar o föreslå ändringar, när svårigheter uppstått vid gruvfält o industrier. De reformförslag han lade fram var ofta kloka o förutseende men kunde också förefalla svåra att genomföra. Välvilliga bedömare talade om hans oryggliga ståndaktighet, andra om hans häftiga lynne o grälighet.

Fram till 1772 hörde L till hattama o gjorde sitt parti stora tjänster genom sin skicklighet som talare o som författare av memorial. Under riksdagarna på 70-talet stred han för bibehållandet av adelns företrädesrätt vid ämbetstillsättningar. Han engagerade sig så ivrigt i den fraktion av hattpartiet som ville öka kungens makt att han av motståndarna kallades hovpredikanten. Han uppskattade Gustav III:s statsvälvning o tycks i fortsättningen endast obetydligt ha intresserat sig för politiken. Genom sitt giftermål blev L delägare i o var under några år chef för Ströms järnbruk i Hälsingland. När bergskollegiet behandlade frågor som berörde järnhanteringen, sökte han motarbeta utökning av smidesrättigheterna, för att de etablerade bruksägama inte skulle drabbas av ekonomiskt förödande konkurrens. I VA deltog han flitigt i sammanträdena, satt i kommittéer o granskade under flera år med omsorg akademins räkenskaper. I VAH publicerade han 13 matematiska rön av vilka flertalet behandlade algebraiska problem. Hans kunskaper var grundliga, men problemlösningarna hade karaktär av fritidssysselsättning o torde inte ha fört vetenskapen framåt. Han erhöll flera offentliga uppdrag, där hans matematiska insikter var av betydelse. När han 95 blivit direktör för Brand- o försäkringskontoret i Sthlm, använde han julferierna till att gå igenom kontorets räkenskaper för de föregående 50 åren o sammanställde raskt tabeller som i fortsättningen kunde användas för mera rättvisa premieberäkningar, en bragd som belönades med kontorets stora guldmedalj.

L hade religiösa intressen o upptogs 88 i den herrnhutiska brödraförsamlingen. När på engelskt initiativ Evangeliska sällskapet stiftades 09, blev L dess förste ordförande. Sällskapet, som var "en skapelse av brittisk företagsamhet och herrnhutisk lekmanna-fromhet" (Ribbner, s 56), såg som sin främsta uppgift att distribuera fromma skrifter. Hundratusentals traktater spreds över hela landet, o i Härnösand trycktes 5 000 ex av Nya testamentet på lapska. L kunde tack vare sina förbindelser inom affärs- o ämbetsmannakretsar vara sällskapet till stor nytta genom att skaffa fram ekonomiska bidrag o de för traktatspridarna nödvändiga resepassen. Oenighet inom styrelsen var det avgörande skälet till att han lämnade ordförandeposten 13. Mot majoriteten ansåg han, att kvinnor skulle ha rätt att bli ledamöter i sällskapet — de var ofta frikostiga bidragsgivare — o att de apokryfiska böckerna borde ingå i en planerad bibelutgåva.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

L:s matematiska o mekaniska hs o antecknar samt biographica i UUB o hans matematiska ms i VA. Strödda brev från L i RA o KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tal om utsigten för svenska bergs-handteringen i framtiden; hållet, för dess vetenskaps academie, vid praesidii nedläggande 26 april 1775. Sthlm 1775. 36 s. — Åminnelse-tal öfver Detlof Heikensköld, hållit för K. vetenskaps academien den 27 Januarii 1776. Sthlm 1776. 24 s. — Bidrag i VAH, N F, T 6—7, 1785—1786, 9—10, 1788 —1789, 15—17, 1794—1796, 23, 1802, 29, 1808, 31, 1810, Sthlm o Strengnäs.

Översatt: Betraktelser öfver christendomen, blandade med åtskilliga berättelser öfversatte ifrån danskan, Sthlm 1802, 79 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica; Bergskolhs arkiv E 4: 249, Bergskoll till K M:t 20 okt 84, Evangeliska sällsk:s arkiv, vol 1, RA; Evangeliska brödraförsaml:ens arkiv, vol 141, Sthlm.

G Acerbi, Resa i Sverige (Bokvännens bibi, nr 42, 1958); G Adlerbeth, Aminnelse-tal öfver GAL (VA:s åminnelsetal, 7, 1817); J A Almquist, Sthlms stads brandförsäkr:kontor 1746—1921 (1921); Bergskoll; B Boethius o A Kromnow, Jernkontorets hist, 2 (1968); P J Edler, Om börd o befordran under frihetstiden (1915); J v Engeström, Hist anteckn:ar o bref, ed E V Montan (1877); S Lindroth, Gruvbrytn o kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början, 1—2 (1955); dens, VA:s hist 1739—1818, 1—2 (1967); Malmström; P Norberg, Hälsinglands järnbruk i gången tid (1956); Odhner; T Ribbner, De sv traktatsällsk:en 1808—1856 (1957) o där anf källor; Vice-presidenten mm G A L:s biographie (VAH 1815).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Adolph Leyonmarck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11178, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11178
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Adolph Leyonmarck, urn:sbl:11178, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.