Meriter

Jonsson, Thorsten Georg, f 25 april 1910 i Hörnsjö, Nordmaling, Vb, d 7 aug 1950 i Sthlm, Maria. Föräldrar: missionsbokhandl Nils Georg J o Maria Sandberg. Studentex i Umeå vt 28, inskr vid Sthlms högsk ht 28, FK där 15 dec 32, journalist vid Umebladet 33—35, i red för Bonniers konversationslex 38—42, i red för Det bästa 42—43, anställd vid DN från 43, dess New York-korresp 43—46, i kulturred från 46 (chef där 48), nämndeman vid Sthlms rådhusrätt 48—50. G 1 aug 37 i Undersåker, Jämtl, m Else Maria Dahlberg, f 22 jan 12 i Byske, Vb, dtr till hamnkapten Ernst D o Hulda Hedman.

Biografi

Thorsten J växte upp som enda barn i ett hem som präglades av ljus gudsförtröstan. Föräldrarna tillhörde Evangeliska fosterlandsstiftelsen, där fadern också hade många förtroendeuppdrag. J deltog i juniorarbetet och konfirmerades på missionsinstitutet Johannelund i Sthlm. Hans kristna engagemang upphörde sedan utan svårare konflikter med föräldrarna. Modem dog 1927. Förhållandet mellan J och fadern var för sin tid sällsynt kamratligt.

J ville tidigt bli författare men var osäker på sina resurser. Han blev journalist för att ha ett skrivaryrke att vid behov falla tillbaka på. J uppfattade aldrig dagsjournalistiken som oförenlig med skönlitterärt författarskap, den gav honom tvärtom stoff som lämpade sig som underlag för den dokumentariskt inriktade berättarkonst han kom att odla. Insatsen som prosaist förbereddes på ett lika avgörande vis av de många översättningar j utförde, främst av moderna amerikaner. Hemingwaytolkningen blev stilbildande både för honom själv och för flera yngre författare. J:s litterära essäistik i skrifter som Stor-Norrland och litteraturen (1938), Martin Koch (1941) och Sex amerikaner (1942) är i mycket en kommentar till de noveller han samtidigt skrev. Diktsamlingarna Utflykt (1933) och Som ett träd (1938), där det originella ligger i virtuosa prosainslag, är också förövningar till det egentliga författarskapet.

Genombrottet kom med två novellböcker. Som det brukar vara (1939) tecknar vingklippt vardagsliv i västerbottnisk inramning och anknyter till norrlandsskildrare som Ludvig Nordström (dialektdialog) och Eyvind Johnson. Fly till vatten och morgon (1941) är tänkt som en novellkatalog över sv vardagsbrott. j utgår här från autentiskt material och syftar i sin socialt avslöjande skildring av udda och utslagna människor till en avromantisering av brottslingen. Dessa böcker, och särskilt Fly till vatten och morgon, blev bl a genom den "objektiva" berättarmetoden, där författaren konsekvent undviker att röja sin närvaro, av betydelse för yngre norrlandsberättare (t ex Sundman) och för en "hårdkokt" strömning under 40-talet. Men som P O Enquist visat i en (otryckt) studie över J:s kriminalnoveller innebär "objektiviteten" inte att J avstår från moraliska värderingar. Han styr hela tiden läsarens sym- och antipatier, gärna till brottslingens förmån, utom när det gäller hyckleri och annan oärlighet, som J hade särskilt svårt att fördra. Bakom objektivitetsidealet skymtar också J:s alltid vakna jagkritik, olusten "att göra jaget märkvärdigt på verklighetens bekostnad".

Amerikaåren blev upptakten till ett nytt skede i J:s författarskap. Essäboken Sidor av Amerika (1946) summerar briljant korrespondentens erfarenheter, med stark känsla för det fascinerande i Rooseveltepokens intellektuella klimat, men med blick också för avigsidorna, främst rashatet. De negativa erfarenheterna reflekteras med ökad insikt och skärpa i novellboken Dimman från havet, där det amerikanska samhället utstrålar en mördande köld. I Mörk sång (1949) presenterar J ett antal afro-amerikanska poeter.

Med romanen Konvoj (1947) nådde J en höjdpunkt i sitt författarskap och samtidigt sin största publikframgång. Konvoj bygger på minnen från den ubåtshotade överresan till Amerika, en livsresa i sammandrag med trygghet som det centrala temat. Huvudpersonen är en polsk flykting som ger uttryck åt en paradoxal livsförtröstan, en "trygghet med ingenting som grundval", och som av allt att döma gör det också för författarens räkning. Konvoj är J:s mest personliga bok, och här spelar han ut hela sitt konstnärliga register: en klart redovisad människosyn, ofta med ironisk udd, sinnrikt genomförd komposition, exakt och ändå mjukt noterade sinnesintryck. Fabuleringen står tillbaka för iakttagelse och analys. Stilens egenart ligger i en förening av sensualism och kylig precision, en musikalitet som tar sig än klarare uttryck i de noveller J skrev mot slutet av sitt liv.

Författare

Ingemar Wizelius

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utflykt. Dikter. Sthlm 1933. 68 s. — Som ett träd. Dikter. Sthlm 1938. 80 s. — Stor-Norrland i litteraturen. Sthlm 1938. 68 s. (Verdandis småskrifter, n:r 409.) — Gunnar Björling (OoB, årg 47, 1938, Sthlm, 4:o, s 541—544). — Som det brukar vara. Noveller. Sthlm 1939. 225 s. — Den mediceiska Afrodite (BLM, årg 8, 1939. Sthlm, 4:o, s 178—182). — Fly till vatten och morgon (Vintergatan. Sveriges författarföre- nings kalender, 1940, Sthlm, s 31—37). — Fly till vatten och morgon. Noveller. Sthlm

1941. 236 s. [Dansk övers:] Flugten. Khvn 1943. 186 s. — Martin Koch. Sthlm 1941. 64 s. (Verdandis småskr, 438.) — Sex amerikaner. Hemingway, Faulkner, Steinbeck, Cald-well, Farrell, Saroyan. Sthlm 1942. 171 s. — Martin Koch (BLM, 11, 1942, s 24—32). — Vintersöndagar med Ludvig Nordström (ibid, s 343—347). — Om novellisten Ludvig Nordström (Svensk litteraturtidskrift, årg 8,

1942, Lund, s. 31—48). — Vår, sommar, höst. Novell (Kulturfront, [årg 2,] 1942, Sthlm, s 20—26). — Sommarens fullhet (Ny nordisk Novellekunst, Khvn 1942, s 261—276). — Sidor av Amerika. Intryck och resonemang. Sthlm 1946. 308 s. — Konvoj. Sthlm 1947. 266 s. [Ny uppl s å.J [Ny uppl] 1948. [Ny uppl]

1949. 240 s. (Bonniers folkbibliotek.) [Finsk övers:] Laivasattue. Hfors 1948. 346 s. [Norsk övers:] Konvoi. Oslo 1948. XI, 258 s. (Den gule serie.) [Tysk övers:] Menschen im Konvoi. Hamburg 1951. 240 s. — Es muss sein (Prisma, årg 1, 1948, Sthlm, 4:o, nr 6, s 14— 17). — Dimman från havet. Sthlm 1950. 216 s. [Ny uppl s å.] — Ett porträtt av Scobie (Två essayer om Graham Greene, Sthlm

1950, s 3—8; även sep, (2) s; ur DN s å 22.5). — Synpunkter. [Urval S Barthel o Eyvind Johnson.] Sthlm 1951. 186 s. — Fragment från New Orleans (Vintergatan, 1953, s 30—44). — Noveller. Sthlm 1955. 383 s. (Bonnierbiblioteket.) — Bidrag i Tiden, årg 28, 1936, 31—34, 1939—1942, Sthlm. Redigerat: M Koch, Valda verk. D 1—7. Sthlm 1940—41. 1. Ellen. Vattendroppen. Litterära storverk i västficksformat. [Jämte: Ungdom och dårskap.] 1940. 251 s. 2. Arbetare. En historia om mat. 1941. VI, 302 s. 3. Timmerdalen. 1941. 419 s. 4—5. Guds vackra värld, d 1—2. 1940. 365, 349 s. 6. Fromma människor. 1941. 291 s. 7. Mauritz — självbiografisk journalistik. 1941. 323 s. — Horisont. Litterär kalender. 1941—1944. Sthlm.

— I redaktionen för Bonniers konversationslexikon, 2. uppl, bd 2—7, Sthlm 1939—42.

översatt: H Astrup-Larsen, Selma Lagerlöf. Sthlm 1936. 134 s, 20 pl-bl, 1 portr. — M Benney, Dåligt sällskap. En yrkestjuvs utvecklingshistoria. Sthlm 1937. 331 s. — L Berg, Du skall svara. Sthlm 1937. 380 s. — A J Cronin, Citadellet. Sthlm 1937. 461 s. 2.— 4. uppl s å. 5.-7. uppl 1938. 8. uppl 1942. 9. uppl 1946. [Annan utg:] D 1—2. Sthlm 1940. 305, 284 s. (Tidens bokklubb, vol 1— 2.) [2. uppl (1/2)] 1949. 410 s. (Ibid [, ext-ravolym].) 3. uppl 1958. 348 s. [4. uppl]

1964. — H Gottschalk, Svartsjukans problem. Sthlm 1937. 195 s. — R H Bruce Lockhart, Kanoner eller smör. Sthlm 1938. 325 s. (Tills med N Holmberg.) — L T Mowrer, Gift med en flygande reporter. Sthlm 1938. 2.—4. uppl så. — [O A Antonisen, pseud] A Omre, Suckarnas bro. Sthlm 1938. 403 s. — E Heming-vvay, Att ha och inte ha. Sthlm 1939. 242 s. [Ny uppl] Sthlm 1952. 245 s. ([Bokklubben] Svalan.) [Ny uppl] 1954. [Ny uppl] 1958. 251 s. (Bonniers folkbibliotek.) [Ny uppl]

1965. 168 s. (Delfinböckerna, 152.) 2. uppl 1967. 3. uppl 1969. 4. uppl 1971. — J Stein-beck, Vredens druvor. Sthlm 1940. 4:o. 522 s. [Ny uppl s å.] [Ny uppl] 1941. [Ny uppl] 1945. (De stora arbetarskildringarna.) [Ny uppl] 1957. 521 s. (Bonniers folkbibliotek.) [Ny uppl] 1965. 478 s. (Delfinböckerna, 162.) 2. uppl 1970. — R de Chambrun, Jag såg Frankrike falla. Skall det resa sig på nytt? Sthlm 1941. 210 s. — E Hemingway, Klockan klämtar för dig. Sthlm 1941. 486 s. [Ny uppl så.] [Nya uppl] 1942, 1954. [Ny uppl] 1955. ( [Förtit:] Bonniers folkbibliotek.) [Annan utg] Sthlm (tr Hfors) 1944. 512 s. (Forumbiblioteket, 1.) [Ny uppl:] D 1—2. Hfors, även Sthlm (tr Hfors) 1957. 227, 243 s. [Ny uppl (1/2)] 1968. 492 s. (Forum pocket.) — Dens, Snön på Kilimandjaro och andra noveller. Sthlm 1942. 203 s. [Ny uppl så.] — D De-foe, Robinson Crusoe. Sthlm 1942. 236 s, 7 pl. ([Pärm:] De odödliga ungdomsböckerna, 27.) [Nya uppl] 1946, 1949, 1952. — J Steinbeck, Månen har gått ned. Sthlm 1942. 208 s. [Ny uppl s å.] [Nya uppl] 1943, 1962. [Ny uppl] 1970. 133 s. (Delfinserien, 366.)

— Dens, Den långa dalen. Sthlm 1943. 291 s. [Ny uppl så.] — R Bates, Paradisfälten. Sthlm 1944. 382 s. (Tills med G Salander.)

— E Wilson, Minnen från Heate county. Sthlm 1948. 353 s. [Ny uppl s å.] — Mörk sång. Fyrtiofem amerikanska negerdikter i övers. Sthlm 1949. 175 s. — D Thomas, Porträtt av konstnären som valp. Sthlm 1954. 108 s. (Panacheserien; tills med E Lindegren.) —-E Hemingway, Noveller. Sthlm 1955. 372 s. (Tills med M Edlund.)

Källor och litteratur

Källor o litt: P O Enquist, Studier i T J:s kriminalnoveller, 1966, liciavh, Litt:vetensk institutionen, UU.

T Gederberg, Den unge T J (Bokvännen 1955); J Engblom, M Koch, Andreas Bjerre o förbrytarpsykologien (Saml 1954); L Landen, Om T J:s författarskap (SLT 1961); G Näsström o M Strömberg, Den unga parnassen (1947); T Palmlund, Ett slags trygghet (BLM 1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thorsten G Jonsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12204, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Wizelius), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12204
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thorsten G Jonsson, urn:sbl:12204, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Wizelius), hämtad 2024-04-19.