Olof Elfbrink

Född:1773-09-28 – Älvkarleby församling, Uppsala län
Död:1835-10-17 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län

Skeppsredare, Grosshandlare


Band 13 (1950), sida 271.

Meriter

Olof Elfbrink, f. 28 sept. 1773 i Älvkarleby, d. 17[1] okt. 1835 i Gävle. Föräldrar: hemmansägaren Daniel Nilsson och Katarina Jansdotter. Grosshandlare och skeppsredare i Gävle, brukspatron. Ordf. i borgerskapets 24 äldste 1822–35; ordf. i handelssocieteten i Gävle 1825–35; kommerseråds namn 1826; led. av Sophia Magdalena kyrkoråd 1827–35.

G. 14 juni 1807 i Gävle m. sin syssling Ulrika (Ulla) Elfstrand, f. 21 okt. 1787 i Gävle, d. 20 aug. 1844 på Mackmyra i Valbo sn (Gävleb.), dotter av kommerserådet Daniel Elfstrand (se nedan s. 281) och Catharina (Carin) Lidman.

Biografi

E., som inflyttade till Gävle 1788 vid femton års ålder, omhändertogs av sin faders kusin, kommerserådet Daniel Elfstrand, som först lät honom tjänstgöra som ett slags privat betjäntpojke. Därpå blev han springpojke på handelshuset Dan. Elfstrand & Co:s kontor, och då hans principal snart kom underfund med hans goda huvud och synnerliga arbetsamhet och plikttrohet, var hans framgång given. Han avancerade efter hand till kontorschef och slutligen 1802 till kompanjon. Än fastare knöts han till firman, då han 1807 gifte sig med äldsta dottern i huset. Sedan svärfadern dragit sig tillbaka från affärerna 1810, blev E. högste chef för firman i nära samarbete och vänskap med sin tio år yngre svåger, syssling och nyblivne kompanjon, (se denne nedan s. 283), som på sin lott vid arbetsfördelningen dem emellan tog firmans vidlyftiga skeppsbyggeri. Detta arrangemang blev bestående ungefär ett årtionde, till största båtnad för rörelsen, som utvidgades betydligt på olika områden. Sedan E. i två omgångar, 1814 och 1819, genom köp för egen räkning förvärvat Mackmyra bruk och Valbo masugn, belägna omkring en och en halv mil väster om Gävle i Valbo socken, fick han emellertid efter hand allt starkare intresse för järnhanteringen. För att verkligen kunna ägna sig åt denna, drog han sig mer och mer från firmans affärer utan att dock alldeles taga sin hand ifrån dem och överlämnade chefskapet åt svågern. Ehuru denne icke gärna såg detta, gick det så mycket lättare för sig, som de båda svågrarna 1816 fått en kompanjon i grosshandlaren Anders Göransson, vilken 1815 hade ingått äktenskap med Pehr Elfstrand D:sons yngsta syster. E., som senare förvärvade Galtströms bruk i Medelpad, arbetade intensivt för sina bruks höjande. Mackmyra blev f. ö. under hans tid betydligt förskönat.

Både i Gävle och i Valbo åtnjöt E. stort anseende för rättrådighet, duglighet och hjälpsamhet. Särskilt i Valbo betraktades han trots sin blygsamhet och tillbakadragenhet som en stor auktoritet, som man kunde vända sig till med sina bekymmer. I Gävle deltog han på Pehr Elfstrand D:sons initiativ 1821 i en donation för upprättandet av en lancasterskola, den s. k. Ennes-Elfbrink-Elfstrandska skolan. I fonden, som uppgick till 10 000 rdr bko, tillsköt den ryktbare grosshandlaren Pehr Ennes hälften, medan de båda svågrarna skänkte en fjärdedel var. Genom denna donation indrogs E. i den livliga kulturstriden i Gävle på 1830-talet, varav han dock endast upplevde början. Därvid utfäste han sig att skänka tomt för uppförande av en ny lokal för lancasterskolan, sedan den omorganisation av det kommunala skolväsendet i Gävle, som striden syftade till, blivit verklighet. Detta löfte infriades efter hans död av hans arvingar. Även i övrigt utövade E. en omfattande välgörenhet, ej minst i det tysta. Liksom sin svåger Pehr Elfstrand D:son sökte E. såvitt möjligt slippa ifrån offentliga uppdrag, som tvingade honom att på något vis framträda. Han var dock ordförande i borgerskapets 24 äldste och i handelssocieteten samt dessutom ledamot av Sophia Magdalena kyrkoråd. E. tilldelades 1826 kommerseråds namn. Jämte sin fru och sina barn samt flera andra ättlingar ligger han begraven i ett av valven under det numera s. k. Elfbrinkska gravkoret å Gävle gamla kyrkogård, som efter E:s död uppfördes av hans änka och svägerska samt svågern Pehr Elfstrand D:son efter den sistnämndes ritningar (jfr nedan s. 287).

Författare

P. Elfstrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Otryckta källor se vid Elfstrand, 1, nedan s. 287. – Betänkande och upplysningar rör. Gefle stads donationer för välgörande ändamål, afgifna af dertill utsedde komiterade den 31 dec. 1887 (1888); H. Gyllenhaal, På tjänsteresa i Gästrikland på 1820-talet. Utdrag ur resejournaler av P. Elfstrand (Från Gästrikland, 1941); Handlingar i anledning af wäckt fråga om reform af de i Gefle befintlige underwisnings-anstalter för borgerlig bildning (1838). – Nekrolog i Gefle Weckoblad 24 okt. 1835; C. B. Berggren, Handels-societeten i Gefle 1738–1938 (1938); I. Beskow, Gefleriksdagsmännen i borgarståndet 1809–1866 (Från Gästrikland, 1932); D. Elfstrand, Gefle elementarskola och Athenseum (1928); dens., Historien om den Ennes–Elfbrink–Elfstrandska skolfonden, 1–2 (Gefle Dagblad M/4, 25/4 1929); dens., Sveriges första enhetsskola (Meddel. av Gestriklands kulturhist. fören. 1929); [P. Elfstrand,] En gammal Geflesläkt och litet om dess ursprung och verksamhet (ibid. 1919; sign. End) ; dens., Hamn, varv och sjöfart (Ur Gävle stads historia, 1946); dens., Till person- och släktkrönikan i äldre tid (Ur Gävle stads historia, 1946) ; dens., Ur Mackmyra bruks historia (Meddel. av Gestriklands kulturhist. fören. 1925); [G. A. Eneroth,] Gamla Gefle-släkter, 1–3 (Gefle Dagblad 16/5, 9/7, 16/7 1904; sign. Gevaliensis); [dens.,] Några präster från förra seklet (Gefle Dagblad 11/6 1904; sign. Gevaliensis); K. Lindberg, Gävle stads donationer, 1 (1945); dens., Några blad ur Gefle stadsfullmäktiges äldsta historia (1937); G. E: Lunden, Gävle folkskolors historia (1942).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare felaktigt datum

2020-10-13

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Elfbrink, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15961, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Elfstrand.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15961
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Elfbrink, urn:sbl:15961, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Elfstrand.), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se