Biografi

Carnegie, skotsk släkt, av vilken flera medlemmar under längre eller kortare tid varit bosatta i Göteborg och där gjort betydande insatser som handels- och industrimän. Den förste kände medlemmen av släkten, som kommit till Sverige, torde vara handelsexpediten Georg C, vilken på 1740-talet slog sig ned i Göteborg. Efter att i ungefär tjugu år ha verkat där som grosshandlare med god förtjänst återvände han sannolikt omkring år 1770 till sitt hemland och överlämnade affärens ledning åt bokhållaren Tomas Erskine. En släkting till denne Georg C. var David C. d. ä. (f. 1772, d. 1837), som mot slutet av 1700-talet överflyttade till Göteborg. Sedan han 1801 vunnit inträde i stadens handelssocietet, övertog han själv 1803 skötseln och ledningen av det Carnegieska kontoret och utvecklade affären med drift och kraft. Till kompanjon antog han Jan Lamberg, varefter företaget erhöll firmanamnet D. Carnegie & co. På sin handelsrörelse, som även utomlands åtnjöt stort anseende, tjänade de båda ledarna en avsevärd förmögenhet. I firman anställdes 1830 brorsonen David C. d. y. (f. 1813, d. 1890), som 1836 inköpte ett sockerbruk och ett porterbryggeri, belägna invid gamla Älvsborgs fästning och anlagda i början av århundradet av en från Danmark inflyttad affärsman vid namn A. R. Lorent. Sedan David C. d. y. även övertagit firman Carnegie & co, leddes sockerbruks- rörelsen av Lorents förre medhjälpare John Nonnen och handelsrörelsen av F. Malm, som 1848 själv övertog denna gren av rörelsen. De vittomfattande socker- och portertillverkningsaffärerna, på vilka även det ursprungliga Carnegieska firmanamnet överflyttades, bidrogo väsentligt till den Carnegieska förmögenhetens tillväxt. Sedan Rönnen och även C: s kompanjon W. Robertson avlidit, bildades 1850 ett aktiebolag för fabrikernas övertagande, vars chef ända från början och fram på 1890-talet var den kände Göteborgsmecenaten Oskar Ekman. David C. bosatte sig 1841 i Skottland, där han avled 1890. Av sin stora förmögenhet skänkte han med varm hand betydande belopp till Göteborg, bl. a. i maj 1887 500,000 kr. såsom donationsfond till Göteborgs högskola samt i nov. s. å. en lika stor summa till utdelning i Göteborg.

Författare

Samuel E. Bring.

Källor och litteratur

Källor: G. Bodman, Göteborgs äldre industri (1923); C. R. A: son Fredberg, Från vår merkantila och industriella värld, 1 (1897); H. Fröding, Göteborgs donatorer, 3—4 (1916—25); O. Sylwan, Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891—1916 (1916). — Se iövrigt: J. F. Hallenborg, Edward Nonnen (1925); [C. F. Lindahl], Sv. millionärer, af Lazarus, 1, 6 (1897, 1901); O. .Mannström, Oscar Ekman (1927).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carnegie, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16454, Svenskt biografiskt lexikon (art av Samuel E. Bring.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16454
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carnegie, släkt, urn:sbl:16454, Svenskt biografiskt lexikon (art av Samuel E. Bring.), hämtad 2024-04-19.