Meriter

Romdahl, Axel Ludvig, f 18 mars 1880 i Linköping, d 14 maj 1951 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: rektorn FD Per Axel Cyrus R o Clara Adolfina Teresia Brogren. Mogenhetsex vid H a l i Linköping 3 juni 98, inskr vid UU ht 98, FK där 15 dec 00, e o amanuens vid NM 8 maj 03–1 mars 04, e o amanuens vid NordM 2 mars 04–06, FL vid UU 31 jan 05, disp 29 april 05, FD där 30 maj 05, led av styr för Gbgs musei rit- o målarskola 06–47, ordf där 10–47, intendent vid Gbgs musei konstavd 30 mars 06–30 sept 47, doc i konsthistoria vid GH 27 aug (kanslersfullm 4 sept) 06, tf lär i konsthistoria o konstteori 29 aug (förordn 16 april) 08, innehavare av en personl professur i samma ämne 17 febr (k fullm 12 mars) 20–1 okt 47, prorektor 9 mars 35–31 aug 45, allt vid GH, led av styr för Gbgs konstfören 11, sekr där o intendent 22–29, v ordf i styr där 34, led av komm för C F Lindbergs donationsfond 13–50, v ordf där 31–50, led av styr för Röhsska konstslöjdmuseet i Gbg 14–49, av kulturskyddssakk juli 28–jan 30, av komm ang Linköpings domkyrkas restauration o av dess arbetsutsk 31–37, av styr för Inst för folkminnesforskn 33–48, av de internat konsthistoriekongressernas komm från 33, av styr för Gbgs botan trädgård 36–46, befälhavare i Gbgs hemvärnskrets 40–48, led av styr för Riksförb för Sveriges försvar 42, av NM-utredn dec 44–juli 49. – LVVS 12 (ordf 27), HedLFrKA 29, LVHAA 43.

G 26 aug 1906 i Sthlm, Jak o Joh, m Gudrun Biller, f 22 aug 1881 där, ibid, d 11 febr 1960 i Gbg, Vasa, dtr till brukskamreraren Tuve Olsson B o Hedvig Gustava Lindell.

Biografi

Axel R:s släkt har sitt namn efter Roma socken på Gotland. R föddes och växte upp i Linköping, där fadern var rektor vid läroverket samtidigt som han undervisade i moderna språk. R har i sina memoarer berättat om hur den principfaste och viljestarke fadern kompletterades av den livliga modern, som var konstnärligt och litterärt begåvad.

Sina akademiska studier bedrev R i Uppsala. Hans fil lic-examen omfattade estetik – med litteratur- och konsthistoria som huvudämne – samt teoretisk filosofi. Endast 25 år gammal disputerade han i konsthistoria på avhandlingen Pieter Brueghel der ältere und sein Kunstschaffen.

R tillhörde den generation av unga välutbildade konsthistoriker som formades under tiden före första världskriget under ett noggrant studium av konstverken, de arkitektoniska monumenten och det skriftliga källmaterialet. Den tyskspråkiga konstvetenskapen gav honom avgörande impulser i ungdomen. Han lärde också känna den samtida tyska museikulturen och dess konstbildande arbete under en halvårslång studievistelse i Berlin 1902. Här studerade han för Heinrich Wölfflin och Adolph Goldschmidt och lärde känna Berlinsamlingarnas legendariske generaldirektör Wilhelm Bode.

Sina första erfarenheter av museiarbete fick R när han 1903–04 tjänstgjorde vid NM, där han främst arbetade vid gravyravdelningen. Avgörande för hans val av museibanan blev dock den följande tjänstgöringen vid NordM, där han under Bernhard Salins ledning deltog i den estetiskt och pedagogiskt nydanande installationen av NordM:s och Livrustkammaréns samlingar.

S å som R kallades till tjänsten som intendent för konstavdelningen vid Gbgs museum blev han docent i konsthistoria vid GH. Ämnet var nytt som självständig disciplin vid högskolan, och R hade mer eller mindre fått löfte om en docentbefattning när hans anställning som intendent diskuterades. 1920 erhöll han en personlig professur i konsthistoria och konstteori vid GH. Gbg blev således den fasta punkten i R.s verksamhet som museiman och konsthistoriker. Han etablerade sig snabbt som en av de mer betydande kulturpersonligheterna i staden. Hans vetenskapliga och museala kompetens förenades på ett lyckligt sätt med hans sociala begåvning och öppna läggning. Han ägnade sig med stor glädje åt sällskaps- och föreningslivet, vilket också gav många nyttiga kontakter.

Konstavdelningen vid Gbgs museum hade genomgått en remarkabel utveckling från 1861, då museet grundades, till R:s ankomst 1906. Tack vare den Dahlgrenska inköpsfonden från slutet av 1870-talet och omfattande donationer av konstverk hade den befäst sin ställning som den ledande samlingen av nordisk samtidskonst. Fonden gjorde det möjligt för museet att bedriva en progressiv förvärvspolitik. Efter museets nybyggarperiod under decennierna före sekelskiftet var tiden mogen att bemanna de olika avdelningarna med ämnesutbildade intendenter. R blev den förste konsthistoriker som anställdes vid konstavdelningen.

R var inspirerad av socialestetikens idéer om konstförmedlingens betydelse och betraktade popularisering i tal och skrift som ett centralt område för sin verksamhet. Från första början arbetade han aktivt med föredrag och visningar och strävade efter att göra de fasta samlingarna mer tillgängliga. Han prövade att etablera en dialog mellan konstverken genom fortlöpande omgrupperingar.

Sannolikt var det R:s konsthistoriska bakgrund, som gav honom incitamentet att redan efter några år börja verka för en spektakulär breddning av museets förvärvspqlitik. Början gjordes 1912 med den äldre sv konsten, främst 1700-talet, som endast var företrädd med spridda exempel i samlingarna. Samtidigt kompletterades det tidiga nordiska 1800-talet. Åren kring 1920 tillkom i rask takt en samling med fransk konst från 1800- och 1900-talen med tyngdpunkt i impressionismen. Här följde R en tendens i tiden; under samma period var inflödet av fransk konst stort i de nordiska huvudstädernas museer, och betydande privata samlingar bildades. I början av 1920-talet slutligen påbörjades en samling med gamla mästare med tonvikt på holländare och flamländare från 1600-talet.

För den traditionella och kontinuerliga insamlingen av samtida nordisk konst användes även fortsättningsvis i första hand avkastningen av konstavdelningens fonder. För de dyrbarare förvärven inom de nya insamlingsområdena lokaliserade R snart presumptiva donatorer, som kunde entusiasmeras att göra en insats i enlighet med hans planer. Därigenom kunde dessa förvärv ske utan att inköpsnämnden hade anledning att protestera över de stora summor som förbrukades.

R hade god hand med donatorerna, och samlingarna växte med en hastighet och på en kvalitetsnivå som hade sin närmaste motsvarighet i den utveckling som amerikanska museer genomgick under samma tid. För samlingarna med sv 1700-tal resp franskt 1800-tal, liksom för samlingen med konst av Ivar Arosenius (bd 2) och hans krets, kom skeppsredaren Werner Lundqvist att få stor betydelse under senare delen av 1910-talet. Textilmagnaten Gustaf Werner bekostade huvudparten av förvärven av gamla mästare under två decennier. Den magnifika början gjordes 1921 med Riddaren med falken, ett ålderdomsverk av Rembrandt. Viktiga etapper i satsningen på konsten i Frankrike var förvärven av van Goghs Olivskog 1917 resp Picassos Akrobatfamilj 1922.

När R tillträdde i Gbg saknade konstavdelningen samlingar med samtida handteckningar, en brist som R såg som sin uppgift att råda bot på. Han byggde också ut grafiksamlingen. Inköpsnämndens stadgar medgav endast "undantagsvis" inköp av grafik, en begränsning som så småningom eliminerades. Genom R:s nära förbindelser med Anders Zorn, Carl Larsson och Edvard Munch kom dessa konstnärer att bli särskilt rikt företrädda. Även J F Willumsen blev representerad i full bredd tack vare Werner Lundqvists gåva 1918 av en komplett serie av hans grafiska verk. Samtidigt som R således öppnade nya insamlingsområden i samspel med donatorerna, betonade han museets nordiska linje. Han hade särskilt goda kontakter med kolleger och konstnärer i Norge och Danmark. Vid olika tillfällen talade han om att Gbgs konstmuseum borde se som sin uppgift att vara ett "centralmuseum för nordisk konst".

Redan när R anlände till Gbg rådde stor platsbrist i Ostindiska kompaniets byggnad vid Stora Hamnkanalen, där museets olika avdelningar var inrymda sedan tillkomsten. Efter ett par årtionden hade konstavdelningen fått en egen flygel, men den hade snart blivit otillräcklig; bl a integrerades den Fürstenbergska samlingen med 1880- och 90-talskonst i museet några år före R:s ankomst. Med denna testamentariska gåva följde lyckligtvis vissa medel för en egen byggnad för konstavdelningen. R såg emellertid längre än till ett separat museum för nordisk konst från 1800-talet och samtiden. Hans vision var konsthistoriskt breddade samlingar i en ny och storslagen byggnad, ett museum på huvudstadsnivå.

Efter år av diskussioner beslöt stadens fäder att bygga det nya museet vid Götaplatsen, vilken skulle fungera som huvudentré för Göteborgsutställningen 1923 och därefter byggas ut för att bilda stadens kulturella centrum. Konstmuseet skulle också fungera som fondkuliss för Kungsportsavenyns långa perspektiv. Det nya museet liksom Konsthallen ritades av Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke (bd 4) i stram och monumental klassicism, men R hade stort inflytande på utformningen av inredningen, som, med undantag för skulpturhallen, snarast kom att präglas av intimitet med salar av måttliga dimensioner. Som museum invigdes byggnaden i mars 1925. R fungerade som kommissarie för konstavdelningen i samband med Göteborgsutställningen. Han blev i detta sammanhang beskylld för att vara en alltför radikal anhängare av modernismen. Redan 1917 hade han kritiserats för museets inköp av modern konst. Det råder ingen tvekan om att Gbgs konstmuseum var mer aktivt när det gällde att förvärva samtidskonst till samlingarna än NM. De första inköpen av de unga franskinspirerade modernisternas konst gjordes 1914. Museet var dessutom först med att inköpa verk av särlingar som Ivar Arosenius och Döderhultarn (Axel Petersson, bd 29).

R:s livsverk kan sägas symboliseras av två byggnader, varav Gbgs konstmuseum representerar hans insatser som museiman medan den andra, Linköpings domkyrka, markerar hans konstvetenskapliga gärning. 1911-16 genomförde R byggnadshistoriska undersökningar i domkyrkan tillsammans med Sigurd Curman (bd 9); bl a företogs under kyrkans golv utgrävningar som gjorde det möjligt att relatera det synliga murverket till de olika byggnadsskedena under mark. Viktig information gavs också av stenhuggarmärkena, och R kunde i korbygget identifiera två skilda perioder. I samband med Linköpingsdomens 700-årsjubileum 1932 utgav han ett stort arbete om dess byggnadshistoria under medeltiden, rikt illustrerat med fotografier och ritningar från undersökningarna 20 år tidigare. Det betraktas som R:s tyngst vägande vetenskapliga verk. Även Skara domkyrka ägnade han sitt intresse, vilket dokumenterades i en 1928 utgiven bok. Tillsammans med Gerda Boëthius publicerade han också 1935 ett omfattande vetenskapligt verk om Uppsala domkyrka.

Som konsthistoriker var R minst av allt en snäv specialist. Vid sidan av medeltidens kyrkliga arkitektur utgör bildkonsten i Europa från 1400-talet tom barocken en tyngdpunkt i hans tryckta produktion. Han lyckades tidigt göra sig ett namn genom sin doktorsavhandling om Pieter Brueghel. 1911 publicerade han artikeln Stil und Chronologie der Arenafresken Giottos, som också den uppmärksammades internationellt. En tredje krets i R:s produktion utgörs av monografier om samtida sv konstnärer. Oftast kände han konstnärerna personligen, vilket gjorde det möjligt för honom att belysa deras verk utifrån en djupgående kännedom om deras tankar och arbetssätt. Hit hör böcker om Gustaf Cederström, Carl Wilhelmson och John Sten samt om Anders Zorn resp Carl Larsson som etsare. Ett pionjärarbete var Sv konsthistoria (1913) med R och Johnny Roosval (se nedan) som redaktörer. Ett år före sin död publicerade R Europas målarkonst, i vilken han summerade sina konsthistoriska kunskaper och erfarenheter.

R hörde inte till konstvetenskapens teoribyggare. Hans skriftliga produktion uppvisar däremot en kombination av närmast encyklopediska kunskaper och stor närhet till konstverket. Hans tolkningar är baserade på nyanserad iakttagelse och allmänmänsklig erfarenhet. Ett fint och karaktäristiskt exempel på detta är boken Människans anlete (1930), som går tillbaka på en serie radioföredrag. I denna skildrar han med essäistisk frihet människobildens förvandlingar från antiken tom 1800-talet. – R var aktiv som skribent ända till sin död och hans samlade produktion uppgår till mer än 1 000 titlar. Bland dessa märks åtskilligt som ligger utanför den konsthistoriska disciplinen. Som exempel kan nämnas att han åren strax före andra världskriget började skriva översikter över årets föreställningar på Stadsteatern i Gbg.

Två grundläggande förutsättningar för R:s flödande produktion var hans enastående receptivitet och hans formuleringsförmåga. R hade också i sin muntliga framställning lätt för att träffa rätt i beskrivningen. Han var en medryckande föreläsare och som konstmuseipedagog något av en pionjär. De uppskattade visningarna av museets samlingar sammanfattades i boken Konstmonologer, som gavs ut första gången 1911. Mellan visningarna och föredragen för allmänheten och undervisningen vid GH drogs inga skarpa gränser. Den konsthistoriska institutionen var inrymd i det nya museet, och undervisningen bedrevs ofta i samlingarna. – R:s arbete med uppbyggnaden av museet, hans tryckta produktion och hans föreläsningar kan ses som tre sidor av samma målsättning: att sprida kunskap och förståelse för konstverket som uttryck för mänskligt liv i vidaste bemärkelse.

Sonen Gunnar R (1907–75) bedrev konststudier i Gbg, bl a för Carl Wilhelmson, och genomgick Konsthögskolan 1928–32. Han debuterade 1935 med en separatutställning av landskapsmålningar från Sverige och Italien. Senare kom han att i ett intimt hållet topografiskt måleri särskilt uppmärksamma Gbg och dess omgivningar. Gunnar R ägnade sig också åt porträttkonst med en rad representativa verk. En målning av fadern inköptes 1951 av NM för Gripsholmssamlingen.

Författare

Björn Fredlund

Arkivuppgifter

Axel R:s arkiv i GUB (26 vol: ms, korrespondens, foton, teckn:ar mm); handl:ar efter R även i Gbgs konstmuseum. – Brev från Axel R i GUB (bl a till A Boëthius o S Strömbom), KB (bl a till A Brunius, G Nordensvan, K Nordström o K Warburg), LUB (bl a till G Adrian-Nilsson o E Wrangel) o i UUB (bl a till Carl Larsson o K G Westman).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Pieter Brueghel der ältere und sein Kunstschaffen. Inaugural-Diss ... Upsala. Wien 1905. Fol. 44 s. [Ur Jahrbuch der Kunsthistorischen Sammlungen des Allerhöchsten Kaiserhauses, Bd 25.] – Om exlibris. Sthlm 1905. 36 s, 1 pl-bl, 2 bl bilagor. - Illustrationerna i Stefan Arndes lågtyska bibel af år 1494 och andra liibeckerträsnitt. Sthlm 1905. 4:o. 6 s. [Ur Zeitschrift fur Bucherfreunde 1905/06.] - Nederländska landskapsmotiv i det senare 1400-talets toskanska och umbriska måleri (Studier tillägnade Henrik Schiick Sthlm 1905, 4:o, s 296–300). – Ur porträttmåleriets historia. Sthlm 1907. 119 s. (Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola, N F, 4.) – Svensk medelddskonst. Grundlinjer till föreläsningar. Gbg 1908.16 s. (Sommarkurserna i Göteborg 1908.) – Per Hasselberg. Tre studier. Gbg 1909. 41 s. – Göteborgs museum: Konstavdelningen. Förteckn öfver målningar och skulpturer 1909. Gbg 1909. 80 s. [Föret.] ... Konstavd. Tillägg till Förteckn ... 1913. 15 s. [Anon.] [Ny uppl] ... skulpturer 1917. 1917.122 s, 15 pl-bl. [Anon.] – Sturefors ... / Lambohof... / Brokind ... / Schedevi... / Finspång Ekenäs ... / Ljung ... / Löfstad; Ribbingshof (Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början, Östergötland, Sthlm 1909, 4:o, s 1-32, 38-67, 123–128). – Leckö ...; Stola Gunnebo ... (ibid, Västergödand, 1909, s 7–18, 28–32, 65–73). – Göteborg (Gamla svenska städer .... samlingsverk i bilder jämte förklarande text utg av Svenska teknologföreningens afd för husbyggnadskonst, Sthlm 1908-30, 4:o, h 2, 1909, s I-VHI, pl-bl 24-37 [verso: bildtexter sign A. L. R.], 2. uppl 1911, 3. uppl 1921 [omsl], o h 3, 1921, pl-bl 29 f [verso: d:o], 2. uppl s å; undert; utan häftestitlar bundet som bd 1. Text [: 12] o 2. Planscher: Götaland [: 28].) – Linköping [sidrubr] (ibid, h 3,1921, pl-bl 31–33 [ingen text, bl 33, verso: bildtext], 2. uppl s å; sign A. L. R.; bundet som ...: Götaland [: 23]). – Konst (Arbetarnas studiehandbok, anvisningar för självstudier utg av Nykterhets-orden Verdandi, 3, Sthlm 1909, s 36–47). – Studier i Linköpings domkyrkas byggnadshistoria. Sthlm 1910. 44 s. – Albrecht Durers träsnitt. Något om illustrationsstil ([Fackskolans för bokindustri i Göteborg publikation, 1.] Konsthandtverk, medd från Göteborgs slöjdfören ... dec 1910, Gbg 1910, 4:o, s 15–20). – Axel Petersson från Döderhult (Wezätas månadshäfte, Våren 1910, Gbg 1910, s [3-6]). – Konstmonologer i Göteborgs museum. Sthlm 1911. 97 s, 5 färgpl. 2. tillök uppl 1921. 120 s. Sep härur s å: Slottens målare. [Rubr.] 13 s. Karl Johans-tidens måleri. [Rubr.] 12 s. Düsseldorfare. Ils. Åttiotalet. [Rubr.] 12 s. Nationellt måleri. 12 s. Det nya måleriet. [Rubr.] 12 s. –Storhetstidens konst. Grundlinjer till föreläsn. Gbg 1911. 19 s. (Göteborgs högskolas sommarkurser 1911.) - Göteborgs historia i dess stadsbild. [Rubr.] Gbg 1911. 7 s. (Göteborgs folkskolor: Handledning vid skolvandringar 1 [rubr].) - Observationer i Linköpings domkyrka. [Rubr.] Linköping 1911. 5 s. [Ur Östergötlands fornminnesförenings medd, 1910.] – Konstafdelningen 1861–1911 (Göteborgs museum 1861-1911, [förtitel:] Femtioårsberättelse, [utg av C Lagerberg,] Gbg 1911,4:o,s 217–227).– Carl Larsson (Templarordens studiebibliotek, 1912, Upps, s 72–79). – Carl Larsson som etsare. Sthlm 1913. 4:o. 231 s. (Sveriges allmänna konstförenings publikation 21.) – Inledning (Svensk konsthistoria, utg af A L. Romdahl oj. Roosval Sthlm 1913, 4:o, s 1–4). – Domkyrkor och stadskyrkor (ibid, s 36–57). – Vår målarkonst från 1890-talets början och till nu (ibid, s 517-551, 2 färgpl). – Skulpturen efter Sergel (ibid, s 552–556). – Mässhake från Lännäs i Nerike (Utställning af äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910, studier... utg av S. Curman, J. Roosval, C. R. af Ugglas, 1, Sthlm 1913, 4:o, s 167–171). – Kristi grafläggning. (Oljemålning på väf från Taxinge kyrka, Södermanland.) (ibid, s 262–264). – Göteborgs skönhet (Vår stad Gbg 1913, 4:o, [se nedan under Utgivit,] s 1-6).-Den gamla stadsbilden (Sveriges städer nu och fordom. Skildringar ... utg av A Roosval, [bd 10.] A Ramm ...[m fl], Göteborgs stad, Sthlm 19[13–]21, 4:o, s 25–32 [1913]). – Ornamentik och sul i Linköpings domkyrka. Gbg 1914. 33 s, 12 s pl. (WSH, följd 4, h 17, 1914: 1; [Även: Omsl].) – Från Linköpings domkyrkohytta Anno Dni 1328. Efter urkundernas o monumentets vittnesbörd (En bok om Östergötland under red av B Mörner... utg af A Trolle f Gyldenstolpe, Sthlm 1915, 4:o, s 39-43). - Konsten och skolan (Berättelse om allmänna svenska teckningsläraremötet i Malmö 17–18 juni 1914, Lund 1915, s 12–23). – Gammal konst. Studier o fynd. Sthlm 1916. 4:o. (8), 245 s. – Villa Darjeeling. Dispachör Conrad M. Pineus' hem i Göteborg. [Rubr.] Sthlm 1916. [Omsl.] 4:o. 16 s. [Ur Svenska hem i ord o bilder så.] – Trollhättan i bild (Trollhättan, dess kanal- o kraftverk. Historik o beskrifn ... [red: S E. Bring,] d 2: 2, Sthlm 1916, 4:o, s 133–150). – Albrecht Dürer. Hans ställn till renässans o reformation. Tre föreläsn. Sthlm 1917. 78 s. – Barockens konstlynne. Ett fragment av en föreläsn (Ver sacrum 1917, utg av Göteborgs högskolas studentkår till förmån för dess byggnadsfond, Gbg 1917, 4:o, s 66-69). - Sällskapet Gnistan 1904-1918. Berättelse af sekreteraren. Gbg 1918. 4:o. 20 s. [Text.] - Göteborg som kulturstad (STF: Vägvisare n:o 61 [omsl; ur STFÅ 1917]. Göteborg [rubr], Sthlm 1918 [omsl], s 32-42). – Linköpings domkyrka. En byggnadshist vägvisare ... jämte redogörelse för undersökningsarbetena vid domkyrkan 1911-16. Linköping 1918. 41 s. (Tills med S Curman.) [Ur Meddelanden från Östergötlands fornminnes-o museifören 1918.] – Trondhjemskated-ralens octogon och dess betydelse som arkitektonisk förebild. Några iakttagelser (Kunst og Haandverk. Nordiske Studier af HAall... [m fl], [Festskrift till] Johan B0gh, Kristiania 1918, 4:o, s 170–179). – Konsthistoria, i skildringar o översikter. Sthlm 1919. 262 s, 2 färgpl. Övers: Kunsthistorie Kristiania 1920, 4:o, (8), 230 s, 6 färgpl; TaidehistoriaHfors 1923, 287 s, 2 pl. - Spanska konstintryck. Sthlm 1920. 107 s, 26 pl. – Vilket yrke skall jag välja? (Sveriges hantverksorganisations skriftserie n:o 11 [omsl]. Vad skall jag bli? Några anvisn vid val av levnadsbana inom de olika hantverksyrkena. PropagandabroschyrSthlm 1920, s 7–9); [revid o utökuppl] 1928 [ej i serien, bilaga till Svensk hantverkstidn 1928: 2], s 26-28). – Gösta Sandels i sina teckningar (B Baeckström ... [m fl], Gösta Sandels, en minnesbok Gbg 1920, 4:o, s 31–41). – Ett barndomsminne (Konstutställningen i samband med hantverks- och industriutställningen i Linköping 15 juli – 15 augusti 1920, Linköping 1920, s 14–17) – Ungdomen inför yrkesvalet (Svenskt hantverk, utg av Stockholms stads hantverksfören med anl av Hantverkets dag 1920, Sthlm 1920, 4:o, s 3–5). – Det monumentala sinnelaget och andra uppsatser. Gbg 1921. 63 s. – Spansk mästare. S. Hieronymus (Festskrift vid Föreningen Nadonalmusei vänners tioårsjubileum Sthlm 1921, 4:o, s 23–25). – Gott hantverk. Föredr (Kommersiella meddelanden, 1921, Sthlm, n:r 15, Bilaga. [Omsl.] Kungl. kommerskollegii hantverksstämma i Malmö 1921, Sthlm 1921, s 18–24). – Gamla städer. Sommarbrev. Gbg 1922. 94 s, 22 pl-bl. 2. tillök uppl 1923. 102 s, 22 pl-bl. - Sergel. Ein schwedischer Ktinstler aus der Zeit Gustavs III. Wien [1922]. 24 s, 20 lösa pl i konvolut. (Nordische Kunstbiicher, Bd 3-4.) Sv utg: Sergel. Wien [1922]. 22 s, 20 lösa pl ... (Nordiska konstböcker, bd 3-4.) – Anders Zorn als Radierer. Hrsg ... mit 100 Abbildungen. Dresden 1922. XIX s, 100 pl. (Arnolds graphische Biicher, F 1, Bd 5.) 2. Aufl 1924. Sv utg: A Z som etsare. 100 etsningar i reprod med inledande text. Sthlm (tr Mag-deburg) 1923. 4:o. XVI s, 100 pl-bl. [Utvidgad uppl] Sthlm (tr Dresden [omsl]) 1928. 4:o. 23 s, 120 pl-bl. Övers: A Z, aquaforuste, Paris 1923, 4:o, 1 pl, 30 s, 120 pl med försättsbl. – Kring sekelskiftet (Dikt och studie 1922, minnesskrift utg av Estetiska föreningen i Uppsala, Upps 1922, 4:o, s 15–17). – Hantverksanda. Föredr (Hantverkets dagblad, utg under hantverkets propagandautst i Liljevalchs konsthall ... 8-25 sept 1922, nr 4, Sthlm 1922, 4:o, s [3-5]). – "Av Jungfru Marie hår", en relikgömma från Linköpings domkyrka / En medeltida sigillstamp (Linköpings bibliotheks handlingar, N S, bd 1, [nr] 3, Linköping 1922, s 23–31). – Göteborg. Bilder och dagrar. Text. [Försättsbl till omsl: En minnesbok från jubileumsutställningens stad 1923.] Gbg 1923. 54 s. [Komplettering:] Göteborg och utställningen. Bilder... 23 s. [Komplett utg:] Göteborg och ... 75 s. - Sverige (Jubileumsutställningen i Göteborg 1923: Nordisk konst, Katalog, Gbg 1923, s 3–8 o pl (inklistrade) s 69–87). – Västsvensk konst / Göteborgs konstliv (d:o: Västsvensk konst, Katalog, Gbg 1923, s 3-10; anon). – Sergels teckningar (Sveriges allm konstförenings publ 31. Svensk sjuttonhundratals konst. Bilder o studier under red av A Gauffin, Sthlm 1923, 4:o, s 168–184). – Rumsskapande konst (Stockholms stadshus vid dess invigning midsommarafton 1923. Beskrivn ... J Roosval, huvudred Sthlm 1923, 4:o, s 109–115, pl 55–66). – Göteborgs museum (Skrifter utg dll Göteborgs stads trehundraårsjubileum 20. Göteborg, en översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella o sociala förh samt viktigaste näringsgrenar utg ... genom Nils Wimarson Gbg 1923, 4:o, s 910–915). – Bohusläns kyrkor (Gleerups böcker för hembygdsundervisning n:o 7. Bohuslän, en bok för skola o hem ... utg av A Haglund o A Hagnell, Lund 1923, s 80-84; 2. uppl 1930). – Vendel und Bysanz, byzandnisch-orientalische Einfltisse in einem schwedischen Grabfund der Völkerwanderungszeit (Studien zur Kunst des Ostens. Josef Strzygowski zum sechzigsten Geburtstage Wien und Hellerau 1923, 4:o, s 217–226, pl-s XXVI f). – Skönheten och styrkan. Ett motiv från Sergels Romaår. [Omsl.] Gbg 1924. 4:o. 7 s. [Ur Göteborgs museum, Arstryck så.] – Byggnadskonst och byggnadshantverk (Bygge och bo 1924 [programblad], Sthlm 1924, s 27, 29, 31, 33, 35, 37, 39, 41, 43, 45). - Mobiliseringsminnet (Några min- nesblad från 1914 och krigsmobiliseringen av landstormen, Gbg 1924, [se nedan under Utgivit ...,] s 5–10). – Brevet i målarkonsten (Posten i forntid och nudd ... utg av P G Heurgren, Sthlm 1924, 4:o, s 51–61; övers i La pöste dans les temps anciens et mödernes ... publié 1924, 4:o, s 43–54; La lettre dans Part). - Relieferna i Forshems kyrka (Studier tillägnade Otto Sylwan Gbg 1924, 4:o, s 1-10). - Rapports entré la France et lTtalie au XTVe siécle: Le gothique francais comme element constitutif chez Giotto (Actes du Congrés d'histoire de Fart organise par la Société de l'histoire de Part francais Paris 26 sept – 5 oct 1921, 2. Communications présentées a la 2. session du Congrés (lre partie), Paris 1924, s 226–232). – Göteborgs konstmuseum. Vägledn för besökande. Gbg 1925. 115 s. [Anon.] 2. uppl 1931. 127 s. [Ej anon.] Overs: Gothenburg museum of art, A descriptive guide. 1926. 26 s, 28 pl-bl. [Anon.] – Konsten under adertonhundratalets senare hälft (1850-1908) (Sveriges historia till våra dagar ... utg av E Hildebrand o L Stavenow, d 13. S. J. Boethius, Oskar II, Sthlm 1925, s 415-445). – John Sten som dekorativ konstnär (John Sten, några minnesblad, Hudiksvall 1925, s 20-25, 1 pl-bl). – Halland i målarkonsten (Hembygdsböckerna ...: G Ahlberg o E Lindälv, Halland, [förtitel:] Läsebok för skola o hem, Upps 1925, s 349–353; Skoluppl 1927, s 350-354). – Nordeuropeisk bildkonst under 14- och 1500-talen. Sthlm 1926. 4:o. (8), 249 s. (Bonniers allmänna konsthistoria.) – Linköpings domkyrka. Vägledn för besökande. Linköping 1926. 40 s. – Det moderna måleriet och dess förutsättningar. En orientering. Sthlm 1926. 155 s. (Natur och kultur, 56.) 2. [något utök] uppl 1945. 163 s. – Anförande av konstavdelningens intendent vid invigningen av Göteborgs konstmuseum den 14 mars 1925. Gbg 1927. 4:o. 15 s. [Undert s 10; ur Göteborgs museum, Arstryck 1926/27.] – Konsthistorien (Sverige i våra dagar ... utg under inseende av F Böök o G Upmark ... det red arb ... av M Blomstedt, d I, Sthlm 1927, 4:o, s 330-336). – Målare- och bildhuggarkons-ten (ibid, s 397-418; övers i Sweden of to-day, a survey of its intellectual and material culture, ed by M Blomstedt, F Böök, Sthlm 1930, 4:o, s 162-170, 1 pl: Painting and sculpture). - Overintendenten Richard Bergh [text] (WSH, 4: 32. Utg till 150-årsfesten d 24 jan 1928, 5. O Nordenskjöld [m fl], Minnestal hållna i Göteborgs K. vetenskaps- o vitterhets-samhälle å dess högtidsdagar 1919–1923, Gbg 1927, s 24–26; föret). – Två venezianare i Göteborgs konstmuseum (Hjalmar Wijk den 10 mars 1927 av vänner vid Göteborgs museer, Gbg 1927, 4:o, s 43–46 o pl (inklistrade) s 47 o 49). – Ungdomen inför yrkesvalet (Mässpojken [rubr], Tidn för hantverks- o industrimässan i Varberg 1927, Varberg 1927, [omsl,] 4:o, s 3 f). – Der Chorbau zu Linköping und seine kölnischen Baumeister (Fest-schrift fur Max J. Friedländer Leipzig 1927, s 81–88). – Sveriges historia i svenska konstminnen. Sthlm 1928.113 s. (Radioföredrag [omsl].) – Venezia. Glimtar ur nuet o det förgångna. Sthlm 1928. 129 s. 2. [omarb o utök] uppl 1949. 166 s. – Barndomssomrar i Kisa (Hågkomster och livsintryck saml 9, Upps 1928, s 216–227). – Medeltiden ([Omsl:] Västergötland, Bidr till landskapets kulturhist o naturbeskrivn, [serie] B: 5. A L. Romdahl o S Dahlgren, Skara domkyrkas byggnadshistoria Upps 1928, 4:o, s 3-45). -Beväringsmönstringen (AEngström ... [m fl], Minnesalbum över Döderhultarn och hans konst, [omsl: Dö-derhultarns konst i ord och bild,] Oskarshamn 1928, 4:o, s 26–28; härur sep utg: d:o, Döderhultarn, [omsl:] uttalanden om konstnären Axel Pettersson med bilder .... Oskarshamn 1955, s 17-22; [ny utg] 1961, s 16-20, [nya uppl] 1965,1970, [nya utg:] 1974, s 15-20, Döderhultarn porträtterad av samdda, 1980, s 27–31; övers: Der Döderhulter, 1966, s 20–23: Die Wehrpflichtmusterung, o The man of Döderhult, 1966, s 20–23: Enlistment of conscripts). - Dtirer und die Apokalypse (Albrecht Dtirer, Festschrift der internationalen Dürer-Forschung. Hrsg G Biermann, Leipzig, Berlin 1928, 4:o, s 15–28). Sv utg: Albrecht Durer och apokalypsen (WSH, Bihang, 47, 1928, [rubr,] Gbg 1929, s 10-21; text s 2). – Hälsningstal [text; vid VYS' sammankomst för 150-årsminnet] (ibid, s 2–7; text). - Ett pentimento i Linköpings domkyrka (Studier från Zornska institutet för nordisk och jämförande konsthistoria vid Stockholms högskola, 6. Konsthistoriska studier, tillägnade Johnny Roosval... [även utom serien med inre titel: J R den 29 augusti 1929, Amici amico], Sthlm 1929,4:o, s 95–100). – Utlåtande (Handlingar rörande tillsättandet av lediga professorsämbetet i konsthistoria med konstteori vid Universitetet i Lund 1928-1929, Lund 1929, s 56–67). – Människans anlete. Upps 1930. 229 s. – Skydd för äldre kulturföremål. Betänkande med förslag avgivet av kulturskyddssakkunnige. Sthlm 1930. 4:o. 191 s. [Föret; tills med E Alkman (ordf) o E Bernström.] (SOU 1930, 3. Handelsdep.) – Torpa slott (Svenska kulturbilder, under red av Sigurd Erixon o S Wallin, bd 3 = d 5-6, Sthlm 1930,4:o, s 161–178). – Östgötabygd (Acta Ostrogothica, Skriftserie utg av Östgöta nation i Uppsala, 2, Upps 1930, s 116–124). – Hur Bellman ser och målar (Bellmansstudier utg av Bellmanssällskapet, saml 4, Sthlm 1930, s 9–34, 3 pl). – Barndomens marker (Minnesskrift utg till Föreningen Linköpingspojkarnas 10-årsfest den 30 maj 1930, Sthlm 1930, s 22–31). – Barockens övervinnande (Festskrift tillägnad Yrjö Hirn Hfors 1930, s 359–363, 3 pl). – Österrikes konstslöjd (Österrikisk konstindustriutställning ... A. B. Nordiska kompaniet, Sthlm 1930, s 6–14). – Svensk kulturtradition. Sthlm 1931. 40 s. ([Omsl:] Svenska humanistiska förbundet. [Skrifter, 38.]) – Göteborg som kulturstad (STF: Sverigeböckerna 2. En bok om Göteborg. Red av CJ Anrick... [m fl], Sthlm 1931, s 26–32; medföljde STFÅ 1931). – Konsthistoria och konstkritik (Nordiska journalist-kursen i Stockholm 1931, 31 maj – 20 juni, Sthlm 1931, s 64–72). – Schwedisches Wesen und schwedische Kunst (Deutschland und der Norden: Umrisse, Reden, Vorträge ... hrsg v Carl Petersen, Breslau 1931, 4:o, s 138–150). – Linköpings domkyrka 1232-1498 ... Gbg 1932. 4:o. 180 s, XXIV pl-bl, delvis vikta. – Ett besök i Linköpings domkyrka. [Linköping, tr] Gbg [1932]. 14 s, 8 pl-bl. – De röda stugorna i landskapet och landskapsmåleriet (A L. Romdahl ... [m fl], En bok om rödfärg, Sthlm 1932,4:o, s 5–14). – "Lincopia illustrata", något om illustrering av vetenskapliga verk. Till Oscar L. Isacson den 1 okt. 1933 av förf. Gbg 1933. 19 s. – Några iakttagelser i Upsala domkyrka (GHÅ, [bd] 39, 1933: 2. Donum natalicium Oscari von Sydow oblatum, Gbg 1933, 4:o, s 121–133). – En brudpåll från Ytterby (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift [bd 4, 1932–1936: 1.] 1932–1933. Bohuslänska studier tillägnade landshövdingen Oscar von Sydow Gbg 1933,4:o, s 31–36). – Medeltidens kyrkliga konst i Östergötland (Konsthistoriska besök i svenska bygder. Vägvisare utg av Sv turistfåren, Sthlm 1933, s 47–54, pl 23–30; övers i Guide des monuments visités par les membres du Xllle Congrés international d'hisloire de l'art Stockholm 1933, Sthlm 1933, s 53–63, pl 23–30: Östergötland: L'art re-ligieux du moyen-åge). – Zur Baugeschichte des Domes zu Linköping (Ville Congrés international d'histoire de l'art Stockholm 1933, Resumés des Communications présentées au Congrés, Réd: G Boëthius, Sthlm 1933, s 71–73; i sammandr). – Johan Tobias Sergel. Un sculpteur suédois du XVIIIe siécle: la place qu'il occupe dans revolution de l'art (ibid, s 177–179; d:o). – Medborgaranda (Första svenska Rotarydis-triktskonferensen i Hälsingborg 11–13 maj 1934, Referat av förhandlingarna, Hälsingborg 1934, s 44–50). – Inför mikrofonen (Röster om radio. Intryck o erfarenheter ... [omsl: ... Radiotjänst 1925-1935], Sthlm 1934, 4:o, s 73). – Das nordische Wesen in der nordischen Kunst (Veröffentlichungen der 'Völkerkunde" Bd 2. Zweites Nordisches Thing, Bremen 1934, s 165–171, 1 pl-bl). – Uppsala domkyrka 1258–1435. Upps 1935. 4:o. 225 s, 13 pl-bl. (Tills med G Boéthius.) – Gustaf Cederström. Sthlm 1935. 4:o. 47 s, 59 pl-bl, (7) s. – "Die Pfaffengasse", en konstgeografisk studie. Gbg 1935. 12 s. (GHÅ, 41, 1935: 6; även Inbjudning ... [19/10] 1935, Bifogad skr.) - Vid Linköpings domkyrkas 700-årsjubileum. Högtidstal vid vespergudstjänst d 15 nov 1932 (Acta Osuogothica, 3, 1935, s 83–89). – Svensk natur i svensk konst (Svensk natur i svensk konst, Sv turistföreningens jubileums-utst i Liljevalchs konsthall, 22 febr. – 17 mars 1935, Sthlm 1935, s 3–22). – Mellanfolklig vänskap. Några ord i Göteborgs rotaryklubb d 16 mars 1936. Gbg 1936. 4:o. 15 s. – Samlare: typer och roller i konstlivet (Hjalmar Gabrielson, [Festskrift, red Einar Adamson (föret),] Gbg 1936, s 11–15). - La cathédrale d'Upsal, francaise d'origine, nordique d'exécution (XlVe Congrés international de 1'histoire de Fart [Schweiz 1936], Actes vol. 1. Resumés des Communications présentées en section, [Basel, tr] Laupen-Bern [1937?], s 78 f; sammandr). – Barock, Kontrabarock und Akademismus in der Malerie (ibid, s 175 f; d:o). – Östergötland i historien (Hembygdsböckerna, läseböcker för skola o hem: Östergötland, utg av Östgöta nation ... under red av T Lindell, Upps 1937, s 171–220). – Magnus Ladulås' majestätssigill, ett höggouskt mästerverk (Från stenålder till rokoko, studier tillägnade Otto Rydbeck Lund 1937, s 305–315). – När de gustavianska tavlorna ur Gustaf Fredrikssons samling köptes (Werner Lundqvist... Minnesskrift utg av Sjöfartsmuseet Gbg 1937, s 39–51). – Carl Wilhelmson. Sthlm 1938. 4:o. 240 s, 8 pl-bl. (Sveriges allm konstförenings publ 47.) – Folkungabrunnen i Linköping. [Rubr.] Sthlm 1938. 7 s. ([Omsl:] Svenska turistföreningens små häften, [11.] Östergötland, 1.) – Bildkonsten under 1600-talet. Sthlm 1939. 355 s. (Bonniers allm konsthist.) - Göteborgs konserthus. Gbg 1939. 12 s, 5 pl-bl. [Undert.] - Västergötland (Sverige. De sv landskapen skildrade i ord av sv förf o i bilder av E Schwab, d 4. Dalarna, Värmland, Västergötland, Blekinge, Sthlm 1939, fol, s 127–152, 14 pl-bl). – Hemvärnet, dess organisation o uppgifter. Anförande vid kursen för hemvärnsområdesbefälhavare i Uddevalla d 15 aug 1940. Gbg 1940.13 s. – Vår kungalängd i barngestalter, framförd å Göteborgs stadsteater 6 nov 1940. Gbg 1940. (15) s. [Anon.] – Till Carl Michael Bellmans minne. Tal vid Göta Par Bricoles minneshögtid d 31:ste jan 1940 (Matrikel över Sällskapet Göta P. Bs styrelse, ämbetsmän o ledamöter arbetsåret 1940–1941, Gbg 1940, s 126–132). – Leonardo da Vinci / Michelangelo (Med plog och svärd, hist läsebok, d 1, utg av E Söderlund o Gustaf Jacobson, Sthlm 1940, s 331–340; 2. tr 1952). – "Sic oculos, sic ora ferebat." Några funderingar inför gamla porträtt (Uppländsk bygd. En saml studier tillägnade Wera von Essen ... red: N Alenius, Sthlm 1940, 4:o, s 175–180). – Konsten i Norden (Nordisk gemenskap. Utg av Norden, sv fören under red av K Petander, Sthlm 1940, s 179-206). – Från Hogarth till Bonington, ett århundrades engelska måleri (Det isolerade öriket. Red av G Witting, d 2, Sthlm [1940?], 4:o, s 66-69; övers i Sweden speaks London 1942, s 163–168: From Hogarth to Bonington, a century of English painting). – Vårt ansvar. Anförande vid hemvärnsbefälskursen på Gottskär d 23-27juli 1941. Gbg 1941. 14 s. – Der A-Meister der Liibecker Bibel aus dem Jahre 1494. Gbg 1941. 47 s, 2 pl-bl. (GHÅ, 47, 1941. Göteborgs högskola 1891-1941, Festskrift: 23.) – Som jag minns det. [1-3.] Sthlm 1941-51. [L] 1941. 320 s, 4 pl-bl. 2. 245 s, 8 pl-bl. [3.] Göteborgsåren. 1951. 275 s. – Au se i Göteborgs konstmuseum. Vägledn för besökande. Gbg 1942. 95 s o Plan över rummen och samlingarna (lös folder). [2. uppl] 1946. 94 s, 3 pl-bl o Plan ... – Ögats fostran. Sthlm 1942. 15 s. [Ur Studiekamraten s å.] [Ny utg:] ... Tal vid öppnandet av en studievecka i Göteborgs konstmuseum 1942. [Rubr.] 1949. 24 s. [Urd:o 1948.] – Minnen av målare (Hågkomster och livsintryck 23. Konstnärsfolk, 1942, s 53–92). – Notes sur la sculpture francaise de la néo-renaissance (From the collecdons of the Ny Carlsberg Glyptothek, Vol 3, Khvn 1942, 4:o, s 401-407). - Konsten i Sverige, från medeltidens början till vår tid ... jämte överblick av Europas konsthist i dess huvudskeden. Sthlm 1943. 226 s. – Michelangelo. Sthlm 1943. 123 s, 28 pl-bl. [Världskonstens mästare, L] Övers: Khvn 1946, 4:o, 138 s, 33 pl-bl; Oslo 1948, 134 s, 28 pl-bl. – Vad Italien givit oss. Föredr hållet i Svensk-italienska fören i Göteborg. Gbg 1943. 4:o. 14 s. - Bohuslän som målarnes landskap (Bohuslän. Landskapet vid västerhavet, red C. T. Holmström ... [m fl], Sthlm 1943, 4:o, s 289-305, 2 färgpl; 2. uppl 1951:... målares landskap). - Malmen år 1899 (Svensk soldat. Skildringar... red av M Rehnberg, Sthlm 1943, tv-8:o, s 136-141; 2. uppl 1944). - Notes on Monsii De- siderio. Gbg 1944. 15 s, 6 pl-bl. (GHÅ, 50, 1944: 5; även Inbjudning ... 14 okt 1944Bifogad skr.) - Ivar Arosenius. Gbg 1944. 12 s, (62) s pl o text. (Svenska konstnärer.) - Lorensbergsteatern 1919-1923 (En bok om Per Lindberg, Sthlm 1944, s 35-80, 4 pl-bl). -Konstföreningar vid industriföretag (CAP halvsekelskrift, ... 50 år Gbg 1945, s 24–31). – Hjältedater (Föreningen Linköpingspojkarne i Stockholm, 25-års-minne 1920-1945, Sthlm 1945, s 31-33). – Herman Norrman (Tranås hemvärns konstutställning 2/6–6/6, Sthlm 1945, s 5 f). – Kring sekelskiftet (Acta Ostrogothica, 5. Östgöta nations minnesskr 1646–1946,1946, s 161–167). – Edvard Mundis stil, et utkast till en undersökning, tillägnad Harry Fett den 8, sept. 1945 (Edvard Munch, mennesket og kunstneren, Oslo 1946, 4:o, s 7–30). – Sergel (Svenske Stormaend. Föreningen Nordens Gavebog 1946, Khvn 1946, s 85-94). - Pieter Bruegel d. ä. Sthlm 1947. 4:o. 98 s, 28 pl-bl. (Världskonstens mästare [omsl].) – Tal (Hemvärnsbefälhavarnas riksförbund, Publikation nr 1. Tal vid årsfesten i Stockholms stadshus den 19 april 1947 med anledning av generalmajor Petris avgång som hemvärnschef, Sthlm 1947, s 16 f). – Gustaf Ceder-ström. Malmö 1948. 4:o. 183 s, 16 pl-bl, 3 faksimilbl. (Allhems konstböcker.) – Göteborg som konststad (Svenska stadsmonografier Göteborg, lokalred: O Thulin, Upps 1948, 4:o, s 572–580). – Konstlivet i Göteborg i början på 1900-talet (AL. Romdahl... [m fl], Göteborgskoloristerna, [Sthlm, tr] Halmstad 1948, 4:o, s 7–24). – Gösta Sandels (ibid, s 137-158, 2 pl). – Bruegel: Fågeltjuven och Stormen (Radiobiblioteket 14. Berömda konstverk på Wienulställningen, Radio-föredr, [Sthlm, tr] Falun 1948, s 29–36). – Minnesord [över prins Eugen] (WSH, Bihang, 67, 1948, [rubr,] tr 1949, Minnestal, s 31). – [Beskrivning av klubbens verksamhetsområde] (Örgryte rotaryklubb, Göteborg. 15 okt 1949, Gbg 1949, s 5–15). – Vår domkyrka genom sju århundraden (Linköpings stift i ord och bild. Redaktionskomm G Lindgren ... [m fl], Sthlm 1949, 4:o, s 169-188). - Italienskt vardagsliv i det monumentala måleriet (Festskrift tillägnad Axel Boéthius Gbg 1949, 4:o, s 129-139). -1 Vigelands ateljer (Gustav Vigeland, Oslo 1949, 4:o, s 1-4). - Europas målarkonst. Från Giotto till våra dagar. Sthlm 1950. (8), 626 s, 28 pl-bl. -John Sten. Sthlm 1950. 4:o. 210 s, 8 pl-bl. (Även: Sveriges allm konstförenings publ 59.) - Julevangeliet i konsten. Bilder av gamla mästare, sammanställda. Gbg 1950. 4:o. (100) s. – Den kyrkliga konsten i stiftet (Göteborgs stift i ord och bild, Sthlm 1950, 4:o, s 179-196,1 färgpl). – Kompositionen / Figurstilen (B. Cnattingius o A L. Romdahl, Maerten Heemskercks Laurentiusaltare i Linköpings domkyrka. Avbildningar med text, Sthlm 1953, 4:o, s 18-25). - Förord i bl a: Ivar Arosenius, Tjugonio bilder i färg, Gbg 1909, 4:o, David Edström, exhibition of sculp-ture, Patterson Gallery ... London, April 25 – May 24 [katalog], Sthlm 1913, Utställning af fransk konst, Göteborg sept 1918 , Gbg 1918, Göteborgs konstmuseum: Tvåhundra bilder, Gbg 1925, 4:o, National Gallery, Milbank: Exhibition of sculpture ... by Carl Milles [katalog], Glasgow 1927, Carl Wilhelmson, minnesutställning, Göteborgs konstförening, Konst- hallen ... 21 febr – 15 mars 1929, , Gbg 1929, [även som:] FrKA: Minnesutst över C W 1929, Gbg 1929, K Blossfeldt, Konstformer i naturen, 120 helsidespl Sthlm (tr Leipzig) 1930, 4:o, Göteborgs konstmuseum, tillfällig utst, 44: Axel Fridell, etsningar o raderingar, 18 mars - 10 april 1932, Gbg u å, [omsl,] Gothenburg museum of art: Old masters, il-Iustr catalogue, Gbg 1934, 4:o, Ung göteborgskonst, utställn hos Herm. Meeths A.-B., Göteborg okt 1937, katalog, [omsl,] Gbg [1937], I Arosenius, Sagor, femtiosex bilder, Sthlm 1939, 4:o, Anna Gardell-Ericson, Minnesutställning 12–21 okt 1939, Gbg u å, Färg och form [omsl:] Utställningskatalog n:r 161: Ivar Arosenius (1878-1909), Sthlm 1944, 2. uppl s å, Göteborgs konstmuseum, katalog, Gbg 1945, [ny uppl] 1948, Ga-lerie Blanche, Katalog nr 9: Franska sedeskildringar under 100 år, etsningar o litografier, sept 1948, Sthlm 1948, AB. D. Börjesons konsthandel: Minnesutställning över Johan Ericson 1849-1925, målningar o teckningar från tiden före sekelskiftet, 29 okt -13 nov 1949, Gbg 1949; artiklar i: Nordisk familjebok, Ny ... uppl, bd 3-4, 8-34, Sthlm 1908-22, o 3.... uppl, bd 5, 7–14, 16–18 o 20, 1925–34, Allgemeines Lexikon der blldenden Könstler, hrsg v U Thieme & F Becker, fr o m T 3, Leipzig 1909, 4:o, SBL, bd 1-2, Sthlm 19[17]-20, 4:o, Enciclopedia italiana, vol 13, 17–25, 27, 30–35, Milano 1932–37, 4:o; bidrag i: Ateneum, nord tidskr för konst, 1903, Hfors, Oud Holland, 1903, Amsterdam, 4:o, Repertorium fur Kunstwissen-schaft, 1903, Berlin, Meddelanden från Östergötlands fornminnes(- och musei)förening, 1904, 1908, 1910, 1911, 1918, 1935/36, Linköping, Nordisk tidskrift... utg af Letterstedtska fören, 1904, 1915, 1943, Sthlm, OoB, 1904, 1907, 1911, 1913, 1918–21, 1925, 1927–29, 1932–33, 1935–50, Sthlm, Allmänna svenska boktryckareföreningens meddelanden, 1905, Sthlm, 4:o, SSEA, 1905, Sthlm, Svenska slöjdföreningens tidskrift, 1905-08, 1912, 1916, 1923, 1926-29, forts: Form, Svenska1933,1935, Sthlm, 4:o,Jahrbuch derkunst-historischen Sammlungen des allerhöchsten Kaiser-hauses, 1905, Wien, 4:o, Boktryckeri-kalender(n), 1905/06,1910,1921, Gbg 1907-21, Zeitschrift fur Bu-cherfreunde, 1905/06, Bielefeld & Leipzig, 4:o, Fataburen, 1906,1909,1911,1915,1938, Sthlm, Maneten, årsskr utg af Konstnärskretsen i Göteborg, 1906/07, Gbg 1906, 4:o, Kult och konst, 1907-08, Sthlm, Varia, illustr månadsskr, 1907–08, Gbg, Hvar 8 dag, 1907/08, 1909/10, 1911/12, 1912/13, 1917/18, 1921/22,1926–29, Gbg, 4:o, Göteborgs museum, Års-tryck, 1908–09, 1912, 1914, 1918-19, 1922, 1924, 1926/27, 1932, 1934–38, 1944, 1946, (1907-47 även årlig Berättelse se nedan under Utgivit), VFT, d 2: h 8-9, 1908, 3: 3-4, 1912, 4: 1, 1920, 3: 9, 1935, [Skara,] Julstämning [Stora uppl], 1908, 1911, (Zorn-nummer) 1950, Gbg, fol, Arktos, sv tidskr för konst, 1909, Sthlm 19[08-]09, 4:o, Fornvännen, 1909, 1911, 1914, 1920, 1922, 1929, 1934, 1946, 1950, Sthlm, Konst och konstnärer, 1910-12, 1914, Sthlm, 4:o, Julhälsningar till församlingarna från präster i Linköpings stift, 1911, forts: Linköpings stifts julbok, 1932, Linköping, Jahrbuch der Königlich preuszischen Kunstsammlungen, 1911, Berlin, 4:o, Social tidskrift, 1912, Sthlm, Almanack för alla 1913, Sthlm 1912, Konst, 1912/13, 1916, 1917, Sthlm 1912-18, 4:o, Idun, 1913 (Carl Larsson-nr), 1936 (Julnr), Sthlm, fol, Det nya Sverige, 1913,1916, Sthlm, Svenska hem i ord och bilder, 1913, 1916, 1921-22, Sthlm, 4:o, Nordens ungdom, 1915, Gbg, 4:o, Forum, 1915, Sthlm, 4:o, Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift, 1916, 1929, 1932/33, 1939, Gbg 1917-39, Tidskrift för konstvetenskap, 1916-18, 1920, 1927, 1930, 1932, 1934,1937, 1939,1944, 1947 (med titel Expressionism), Lund, 4,o, Kunst og Kultur, 1916/17, 1920, 1923, 1928, 1946, 1949, Kristiania, Föreningen til norske Fortidsmindesmserkers Beväring, Aarsberetning for 1916, Kristiania 1917, PHT, 1917, Sthlm 19[17-] 18, Teknisk tidskrift, 1917, avd Arkitektur o dekorativ konst, Sthlm, 4:o, STFÅ, 1917, 1935, 1938, 1943, Sthlm, Svensk fotografisk tidskrift, 1917, Sthlm, Kommersiella meddelanden, 1919, Sthlm, Saisonen, 1919, Sthlm, 4:o, Bonniers mänadshäften, 1920, Sthlm, 4:o, Vår bygd, utg av Nordhallands studiecirklar o Nordhallands hembygdsfören, 1920, Gbg, The American-Scandinavian review, 1920, New York, Landstorms-mannen, 1921, Sthlm, 4:o, Favoriten, 1921, Gbg, 4:o, Nationalmusei årsbok, 1921, 1925-26, Sthlm 1921-27, 4:o, Husmoderns kalender 1922, Upps 1921, Konsthistoriska sällskapets publikation 1921, Sthlm 1922, Form och färg, tidskr för hantverk, konstslöjd o trädgårdsarkitektur, 1922*, Gbg, 4:o, Göteborgs försvar, 1922, 1941-42, Gbg, Byggnadsvärlden, 1922, 1926,1928,1950, Sthlm, 4:o, Svenska stadsförbundets tidskrift, 1923, Sthlm, 4:o, Der Kunslwanderer, 1923, Berlin-Schöneberg, 4:o, Kunstmuseets Aarsskrift, 1921/1923 (Festskrift til Karl Madsen), Khvn 1924, 4:o, Nya Argus, 1924, Hfors, 4:o, Bonniers veckotidning, 1925-26, 1928, Sthlm, 4:o, Göteborgs konstförenings berättelse för år 1925(–1927) jämte Matrikel Gbg 1926–28, Magyar miivészet, 1926, n:r 9 (Sveri-genr), Budapest, 4:o, Gymnasisten, 1927, Lund, Konstrevy, utg av Sv-fr konstgalleriet, 1927, 1929–32, 1935, 1937, 1940, 1943-45, Sthlm, 4:o, Redogörelse för Högre allmänna läroverket i Linköping under läsåret 1927–1928, Linköping 1928, Svensk nyttokonst, 1928, Sthlm, 4:o,Julafton, 1928, Upps, 4:o, Samleren, 1928, Khvn, 4:o, Boet, månadsskr för hemkultur, hantverk o konstindustri, 1928-31, Gbg, 4:o, Finsk tidskrift, 1928, 1929, Hfors, Meddelanden från Föreningen för grafisk konst, 1929, Sthlm, 4:o, "Ute och hemma" ... Utg av Svenska kyrkans sjömansvård i Upsala, 1929/30, Borås 1929, 4:o, Almanack för året ... 1930, Upps 1929, Nordens kalender, 1930, Gbg 1929, 4:o, Jorden runt, 1929, Sthlm 19 [29-] 30, 4:o, LTllustration, 1929, Paris, fol, Deutsch-nordische Zeitschrift, 1929, [H 3] (Festnr), Breslau, 4:o, Mäster Gudmunds Gilles årsbok, 1930, Jönköping, Julskeppet, 1930,1945, Gbg, fol, Tidskrift för hembygdsvård, 1930, 1937, Lund, 4:o, Wochenschrift des Niederös-terreichischen Gewerbe-Vereins, 1930, Wien, 4:o, Hembygden, utg av Dalslands fornminnes- o hem-bygdsförb, 1931, Gbg, Vår lösen, 1932, Upps, 4:o, Svensk tidskrift, 1932, 1936-37, 1941, 1943, Sthlm, Konsthistorisk tidskrift, 1932, 1940, 1944, 1949, 1951, Sthlm, 4:o, Svensk hantverkstidning, 1933, Sthlm, 4:o, Årsbok för hembygdsvård, 1933, Lund, 4:o, Hemslöjden ... [omsl], 1933/34,1944, Sthlm, Bohuslänsforn-minnes- och hembygdsförbunds årsbok Vikarvet, 1934, Uddevalla, De vanföras jultidning, 1934, 1947, 1951, Halmstad, 4:o, Nuova antologia di lettere, arti e scienze, 1934, Roma, Julhälsning dll församlingarna i ärkestiftet, 1935, Upps, Ostergödands barns medlemsblad Blåklinten, 1935, 1949, Linköping, 4:o, Julhelg, för sv hem, 1935, 1938, 1940, 1945, Sthlm, 4:o, The American Swedish monthly, 1935, New York, 4:o, Östgötabygd, [omsl: julen] 1936, Norrköping, fol, Allsvensk samling, 1936, 1945, 1947, Gbg, 4:o, Svenska museer, 1937, 1940, 1946, Sthlm, 4:o, Mouseion, 1937, Paris, Rotary-Norden, 1938, 1943, 1945, 1947-49, Gbg, 4:o, The Museums journal, 1938, London, Götheborgske spionen, 1939-40, Gbg, 4:o, Röster i radio, 1940: nr 52, Sthlm, 4:o, Le Nord, revue interna-tionale des pays du Nord 1940, Khvn, Hfors, Oslo, Sthlm, Paletten, utg av Göteborgs konstnärsklubb, 1940-45, 1947-49, Gbg, 4:o, Studiekamraten, 1942: 4-5, [omtr:] 1948: 16–18, Sthlm, 4:o, Statens hant-verksinsdtuts årsbok [Hantverk och kultur], 1942, Sthlm 1943, Östgötagrenadjären, 1943, Linköping, 4:o, Ny militär tidskrift, 1943, Sthlm, 4:o, Arte etmar-te, 1943, Sthlm, 4:o, Julblommor, 1943, 1947, Oskarshamn, fol, Göteborgs-julen, 1943, Gbg, fol, Stil, tidskr för ung kultur, 1944, Gbg, 4:o, The Norseman, 1944, London, Vecko-journalen, 1944-45, Sthlm, 4:o, Husmoderförbundets medlemsblad, 1945, Sthlm, 4:o, Svenskjul, utg av Riksförb Sveriges lottakårer, 1945, Sthlm, 4:o, Årsskrift för Modersmålslärarnas förening, 1946, Lund, Life, 1948, New York, fol, Röhsska konst-slöjdmuseet, Göteborg, Årstryck, 1949, Gbg; jfr GHM 1891–1916, s 89–91, 1916–1941, s 168–173, o 1942–1954, s 133, samt bibliogr av S Roth i festskriften Ax. L. Romdahl Gbg 1930, s I–LXIII, i sht för bidr i dagspress intill s å: Ostgöta-Correspondenten 1902, 1907, 1912, 1915, 1920, 1928, SvD 1902–03, 1906–22, 1924–29, Aftonbladet 1903, Stockholms Dagblad 1906, 1927, GHT 1906-30, Östgöten 1912, 1921, Lunds Dagblad 1924, Göteborgs Morgonpost 1925, Göteborgs-Posten 1927.

Utgivit (redigerat): Berättelse för år 1906(–46) rörande Göteborgs musei konstafdelning (Konstmuseet) (Göteborg museum, Årstryck, 1907–47, vissa även tr i Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar s å, Gbg). – Göteborgs konstförenings berättelse för år 1922(–1927) jämte Mauikel över dess medlemmar. Gbg 1923(-28). 20, 23, 23, 27, 27, 30 s. [Red; föret.] – Vår stad. Utg av Föreningen för Göteborgs förskönande. Gbg 1913. 4:o. 66 s. (Red tills med A Lilien-berg.) – Svensk konsthistoria ... under medv av S Curman ... [m fl], Sthlm 1913. 4:o. 612 s, 16 färgpl. (Utg tills med J Roosval.) – Svenska handteckningar i Göteborgs museum, utg. Sthlm 1918. 4:o. (13) s, 53 pl. – Historiskt festtåg till högtidlighållande av Göteborgs 300-års jubileum den 8 maj 1923. Gbg 1923. 7 s. [Anon; program.] – Några minnesblad från 1914 och krigsmobiliseringen av landstormen. Utg d 1 aug 1924 av Göteborgs landstormsbefälsförening. Gbg 1924. 30 s. (I redaktionskomm tills med T Brunius o M Tistrand.) – Bonniers allmänna konsthistoria. Sthlm 1928–48. 4:o. (Red.) S Strömbom, Egyptens konst. 1928. 274 s. A Lindblom, Rokokon. 1929. 319 s. G Munthe, Islams konst. 1929. 349 s. J Roosval, Romansk konst. 1930. 418 s. E Kjellberg. Grekisk och romersk konst. 1932. 6, 348 s. 2. uppl 1939. J Roosval, Fornkristen konst samt bysantinsk och karolingisk. 1933. (8), 251 s. 2. uppl 1941. H Cornell, Gotiken. 1935. 376 s. 2. uppl 1941. Gregor Paulsson, Italiensk renässans, 1. Fjortonhundratalet, o 2. Femtonhundratalet. 1937. 448, 446 s. A L. Romdahl, Bildkonsten under 1600-talet. 1939. 355 s. Ragnar Josephson, Barocken. 1948. 532 s. – Charles Felix Lindbergs donationsfond. Utdelningar ur donationsfonden 1912– 1937. Gbg 1937. 4:o. 30 s, 64 pl-bl. (Red tills med H Beyer.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 12 mars 1920, nr 19, RA.

A Boëthius, GH. Årsredogör 1947–1948 (GHÅ 1949); S Curman, A R (VHAAÅ 1952); N Eriksson, VVS 1875–1953 (1985); GHM 1942–1954, ed N Sandberg (1957); M Jacobsson, Minnesbilder (1964); J V Johansson, nekr över R (Minnestal i VVS, ser från 1938, nr 3,1953); C Nordenfalk, A L R 1880–1951 (Sv museer 1952); dens, Mest om konst (1996); B Schaffer, Analys o värdering: en studie i sv konstkritik 1930–35 (1982); SKL; SMoK. – Nekr över R i Rotary Norden 1951, nr 5.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel L Romdahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6821, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Fredlund), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6821
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel L Romdahl, urn:sbl:6821, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Fredlund), hämtad 2024-04-20.