Biografi

Rabenius, släkt, härstammande från bonden Olof Persson i Råby, Dingtuna, Vm (d 1661), som var far till Petrus Olai R (1611–70), kh i Kungsåra, Vm, vilken antog släktnamnet efter födelsebyn. Dennes syster Karin Olofsdotter (d 1655) var gift med Nils Johansson (d 1647), bonde, gästgivare och nämndeman i Råby. Son till dem var Laurentius Nicolai R (1643–92), kh i Berg, Vm, far till Ingeldus Laurentii R (1677–1739) som inskrevs vid UU 1696, prästvigdes 1699 och var predikant 1699–1707 vid Norns bruk. Han blev 1707 regementspastor vid Norra Skånska kavalleriet, tillfångatogs vid slaget vid Poltava 1709 och var i rysk fångenskap i Klinow där han försörjde sig med att göra träur och tagelperuker. Han frisläpptes 1722 och utnämndes till kh i Romfartuna, Vm, 1723 (tilltr 1724), blev prost 1729 och kh och kontraktsprost i Leksand, Kopp, 1735. Han var riksdagsman 1731 och 1734. Son till honom var professor Olof R (R 1). Son till R 1 var Nils Abraham Rabbe (1763–1846) som var gift med sin kusin Maria Juliana Bruncrona. Han adlades 1799 (introd 1801) samt adopterades på sin morfars och svärfars adliga namn Bruncrona (bd 6).

En annan son till R 1 var Lars Georg R (1771–1846) som adlades 1834 (introd 1836) med bibehållet namn. Lars R inskrevs 1783 vid Åbo akademi och 1788 vid UU där han blev fil mag 1791, jur utr kand och docent 1792, jur utr lic 1800 samt jur utr dr 1810. Han var 1807–37 jur prof och 1812–37 inspektor för Västmanlands och Dala nation. Vid valet av UU:s representant vid riksdagen 1828 förlorade han med en röst till E G Geijer (bd 17). Han blev LKrVA 1811, LLA 1812, LVS 1829 samt ledamot av Vetenskapssällskapet i Trondheim 1831.

Lars R utsågs 1811 till en av de fem arbetande ledamöterna av Lagkommittén som tillsatts för att förenkla och förbättra de gällande lagarna, varvid han särskilt anförtroddes brottmåls- och strafflagstiftningen. Han intog en konservativ och "historisk" hållning, ville bygga på 1734 års lagstiftning och hyllade den "omedelbara avskräckningsteorin" med behållande av spö- och risstraff. Hans förslag fick dock ge vika för en "rationalistisk" inriktning, innebärande en modernisering av missgärningsbalken och anpassning till internationella förhållanden, om än med bibehållande av de gamla yttre formerna. Efter detta nederlag avgick Lars R 1814 jämte två andra av de arbetande ledamöterna. De ersattes av bl a den liberale J G Richert, som sedan kom att bli den ledande inom kommittén.

Vid sidan av sin långa universitetsgärning gjorde Lars R sin främsta insats som författare av läroböcker. Lärobok i svenska kameral-lagfarenheten utkom 1825 i två band och i en andra utökad upplaga 1832. Denna, som kan sägas vara en fortsättning på Anders af Botins (bd 5) arbete om den sv kameralistiken, blev mycket använd. Han författade även Lärobok i nationalekonomin (1829) och Lärobok i sv kyrko-lagfarenheten (1836). 1 äktenskap med sin kusin och brors svägerska Ebba Charlotta Bruncrona var han far till prof Olof Mathias Theodor R (R 2), gift med operasångerskan Olena R, född Falkman (R 3; bd 15, s 289).

Son till R 2 o R 3 var Lars Per Teodor R (1879–1960) som blev jur utr kand vid UU 1902. Efter tingstjänstgöring och olika offentliga anställningar var han ledamot av Lagberedningen 1910–12, varvid han också sysslade med samnordiskt lagstiftningsarbete på det familjerättsliga området. Lars R var 1913–18 byråchef för lagärenden i Socialstyrelsen och blev 1917 ordinarie expeditionschef i Finansdepartementet samt var 1917–18 statssekreterare där. Året därpå och fram till 1923 fungerade han som statens förlikningsman i första distriktet och 1911–47 som VA:s ombudsman. Han anförtroddes flera offentliga uppdrag, bl a som ordf 1919–20 i Budgetårskommittén.

Lars R lämnade 1918 statstjänsten och var 1918–20 v VD i ab Industribanken i Gbg samt 1920–47 advokat i Sthlm med affärsjuridisk inriktning. Hans erfarenhet av bl a likvidationer kom att utnyttjas av Sthlms enskilda bank i samband med omstruktureringen av ab Scania-Vabis, Sthlm, i vars styrelse han var ordf 1921–50, och vid konstituerandet av Wikmanshytte bruks ab, i vars styrelse han var ordf 1922–58. Han blev 1941 även stynordf i ab Sv maskinverken, Sthlm. Han utgav monografin Wikmanshytte bruksegendomar och deras ägare genom tiderna (1945).

Lars R:s bägge söner Matts Ingel R (1909–84) och Lars Olof Anders R (1914–85) var också de jurister, den femte generationen av sådana i släkten. Matts R blev jur kand 1934 vid StH och var från 1943 anställd vid Kammarrätten, där han 1945 blev assessor och 1972–76 var kammarrättsråd. Han var efter sin far ombudsman i VA 1947–66. Anders R blev jur kand 1938 vid StH och var biträdande jurist i faderns advokatbyrå 1944–47, vilken han drev 1947–79 under eget namn med huvudsakligen affärsjuridisk inriktning.

Bror till Lars R var Olof Gustaf Severin R (1882–1948) som blev fil kand 1906 och fil lic 1911 vid UU. Han hade olika lärarförordnanden, bl a som lärare och föreläsare vid Högre lärarinneseminariet i Sthlm 1918–43. Olof R var en av ledarna för Sthlms borgarskolas föreläsningslinje från 1931 och inspektor vid Franska skolan i Sthlm 1931–37. Han var 1921–31 ledamot av Konsertföreningens styrelse och dess arbetsutskott samt 1930–41 verkställande ledamot i Folkkonsertförbundets styrelse.

Olof R gjorde sig främst känd som skriftställare. Han var litterär medarbetare 1907–11 i SvD, 1911–24 i Sthlms Dagblad och 1926–31 i S-T. Han var teateranmälare i NDA 1916–26 och tillhörde 1909–33 OoB:s fasta medarbetarstab. Han var litterär ledare 1923–26 vid Almqvist & Wiksells bokförlag och utgav 1924–27 Orfeus, Tidskrift för litteratur, musik, teater. Han publicerade en rad böcker, främst på senare år, bl a essäsamlingen Mörka gestalter och ljusa (1931) och historikerna Sthlms borgarskola under hundra år ... (1936) och Fritzes bokförlag 110 år ... (1947). Han redigerade antologier och översatte biografier och visor. Intresset för filosofi kom bl a till uttryck i en populärbiografi 1944 över Hans Larsson (bd 22). Minnen från barn-och ungdomsstaden Uppsala låg till grund för memoarboken Kring drottning Kristinas klocka (1942), och huvudstadens kulturliv skildrades i Mellan Sthlms strömdrag (1943).

Olof R skildras som en osjälvisk och generös person med en ödmjukhet som de sista åren ibland kunde slå över i självförnekande. Han ansåg att hans författarskap i viss mån inte fått tillräckligt erkännande och att den nya tiden ej var i överensstämmelse med den idealistiska livsåskådning han förfäktade.

Bror till Lars och Olof R var Nils Georg Vilhelm R (1887–1924) som blev jur kand 1910, jur lic 1917 och jur dr s å, allt vid UU. Han var 1917–20 docent i civilrätt där och från 1920 i rättsvetenskap vid Sthlms handelshögskola. Nils R ägnade sig främst åt kvittningsförfarandet, ett av obligationsrättens mest praktiskt viktiga och komplicerade problem, bl a i sin doktorsavhandling Om kvittnings verkställande enligt sv rätt.

Nils R:s största intresse var emellertid musiken; han var en skicklig pianist och komponerade främst romanser. Han verkade som musikkritiker bl a i Sthlms dagblad och publicerade i broderns tidskrift Orfeus essäer bl a om Beethovens sonater och om Schubert som romanskompositör.

Nils R beskrivs som en varm och försynt man med stor begåvning både för juridik och musik, intressen och färdigheter han ärvt från fadern respektive modern. Han blev tidigt märkt av tuberkulos och avled på Romanäs sanatorium. Dotter till honom är inredningsarkitekten och journalisten Lena Larsson, född R (f 1919).

Urkundsförfalskaren Nils R (se artikel ovan) tillhörde ej denna släkt.

Författare

CHC

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: SMoK.

De äldsta leden: E Berglöf, Släkten Rabenius ... Rättelser och kompletteringar av äldsta släktleden (Medlemsblad 42 för GE Dec 1946, 1946), s 23 ff; Västerås hm.

Ingeldus Laurentii R: D A Ennes, Biogr minnen af Konung Carl XII:s krigare, 1 (1818), s 200 o 2 (1819), s 232; H Danielson, Sverige o Frankrike 1727–1735 (1920), s 292; G Nilzén, Studier i 1730-talets partiväsen (1971), s 23, 48 o 225; Västerås hm.

Lars Georg R: J E Almquist, Sv juridisk litt:hist (1946); Anförande af andre styresmannen å Högtidsdagen d 12 nov 1846 (KrVAH år 1847, tr 1847), s 68 ff; C Annerstedt, UU:s hist, 3:2 (1914), s 34 f o 120; Biogr lexicon öfver namnkunnige sv män, 12 (1846);A Grape, Ihreska handskr:saml:en i UUB, 2 (1949); C A Hessler, Stat o religion i upplysn:tidens Sverige (1956); R Hjärne, Från det förflutna o det närvarande ... (1879), s 70f; V Horn, De små knösarna (1921); J Landquist, Erik Gustaf Geijer. Hans levnad o verk (1924); S Rinman, Studier i sv bokhandel ... (1951); Statstidningen 1838, nr 13; E Tegnér, KB:s saml af sv brefvexlingar (1880); K Warburg, J G Richert, 1 (1905; reg i vol 2); L Österlin, Thomanders kyrkogärning (1960).

Lars Per Teodor R: B Axelsson o H Håkansson, Wik-manshyttans uppgång och fall: en analys av ett stålföretag o dess omgivn under 75 år (1979), s 119; Justitie-matr (1941); U Sahlgren, Från mek verkstad till internationell industrikoncern. Scania Vabis 1939-1960 (1989), s 28 f; Väd 1953.

Matts Ingel R: Sv juristmatr (1964); Väd 1983.

Lars Olof Anders R: S Alrutz, A R (SvD 9 aug 1985); Sv juristmatr (1964).

Olof Gustaf Severin R: B Hildebrand, O R död (SvD 5 april 1948); C Isaksson, Pressen på teatern (1987); Lärarmatr 1934, ed H Gejrot o P H Räf (1934); S Rosén, En kritiker (Sthlms dagblad 25 aug 1922); dens, O R (SvD 7 april 1948); SFL; J Svedjedal, Bokens samhälle, 1–2 (1993); O Wieselgren, O R 60 år (SvD 23 aug 1942); Väd 1947.

Nils Georg Vilhelm R: H Cornell, Konsten, vännerna, verkligheten (1975); L Larsson, Varje människa är ett skåp (1991); V Lundstedt, N R t (SvJT 1924, s 485 f); O Rabenius, Kring drottning Kristinas klocka (1942).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rabenius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7481, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7481
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rabenius, släkt, urn:sbl:7481, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2024-04-23.