Meriter

Njurling, Sten Arvid Wilhelm (Fred Winter), f 30 jan 1892 i Sthlm, Jak o Joh, d 16 maj 1945 där, Hedv El. Föräldrar: advokaten Karl Vilhelm N o Maria Viktoria Reif. Studentex vid Norra latinlärov i Sthlm 12 maj 10, inskr vid StH 24 jan 11, studier i pianospeln för D Åhlén, i kontrapunkt o harmonilära för H Fryklöf (bd 16), studerade komposition o orkesterarrangemang i Wien 13–14, ordf i Fören Sv kompositörer av populärmusik (SKAP) 26–34, kapellmästare o inspeln:chef vid Skandinaviska grammophon ab 27, VD i ab Skandinavisk production 30–34. Kompositör.

G 29 juni 1929 (–45) i Sthlm, Matt, m Margareta Bernhardina Nilsson, f 8 jan 1905 där, Ad Fredr, d 17 juni 1980 där, Matt, dtr till skomakaren Carl N o Albertina Andersson.

Biografi

Sten N debuterade som populärkompositör redan 1908 med bostonvalsen Rendez-Vous, som trycktes medan han ännu var gymnasist. Den och ytterligare ett par danskompositioner utgavs under N:s riktiga namn. Efter att under en kort tid ha studerat juridik och litteraturhistoria vid StH övergick han helt till musiken. Han bedrev pianostudier och tog lektioner i kontrapunkt och harmonilära. Ett par år var han bosatt i Wien, där han studerade komposition och orkesterarrangemang för professor Sieber.

I maj 1915 framträdde N för första gången som kompositör under pseudonymen Fred Winter, ett namn som han sedan alltid använde. Debuten ägde rum på Oscars-teatern, där han själv fick dirigera sitt förstlingsverk för scenen, operetten Förste älskaren, som han komponerat i Wien i samarbete med två rutinerade librettoförfattare. Den fick ett så gott mottagande att den ledde till fortsatt samarbete med Oscarsteaterns chef och ägare, teaterkungen Albert Ranft, som även drev bl a Vasa-teatern och Södra Teatern. Mellan 1915 och 1924 skrev N musik till ett stort antal operetter, sånglustspel och revyer som i allmänhet uppfördes på Ranfts teatrar, där N också under flera säsonger var verksam som kapellmästare. I dessa pjäser fanns en rad melodier som slog, t ex vals-romansen Café Rouge från revy-operetten Ruffy T.3, som gavs på Södra teatern 1918. Av N:s större operetter kan nämnas Kessers generalkupp (1917) och Rajahn (1924) med libretton av Anders Eje (Axel Essén), vilka båda uppfördes på Oscars-teatern.

Under 1920-talet blev N en ledande kompositör inom den sv populärmusiken med en serie schlagermelodier som gick ut i stora skiv- och notupplagor. I allmänhet skrevs texterna av andra, t ex Berndt Carlberg (signaturen Berco), som samarbetade med N i t ex Inte gör det mej nått och Det går så länge som det går, vilka lanserades från revyscenen och på skiva av Ernst Rolf. Skådespelaren Valdemar Dalquist skrev texterna till en rad sjömansvalser som blev mycket populära, bla Skepp som mötas (Axel Öhman), Släckta fyrar och Siste man på skansen. N var med om att lansera Sven-Olof Sandberg och skrev musiken till några av hans första stora succéer, Lyssnar du till mig ikväll, lilla mor?, En mörkröd ros och Flygar-valsen, den sistnämnda i samarbete med Stig Hansson, Jules Sylvain (bd 18). N skrev ofta melodier till Sthlms revyer, bl a Härligt, härligt, härligt men farligt, farligt! med text av Karl-Ewert (Christenson). Den sjöngs nyåret 1930 samtidigt på Folkteatern i Sthlm av Sigurd Wallén och på Folkteatern i Gbg, där Karl Gerhard (bd 17) framförde en egen textversion.

När radion kom i gång på allvar med sina sändningar genom Radiotjänsts start 1 jan 1925 kom N snart med i programverksamheten som kabaréförfattare och konferencier. Som radiounderhållare återkom han med jämna mellanrum ända fram till sin död. När grammofonbranschen genom tillkomsten av den elektriska inspelningsmetoden 1927 kraftigt expanderade blev han fast knuten till Skandinaviska grammophon ab och det härtill hörande Husbondens röst, dels som kapellmästare, dels som inspelningschef. Det hände också att han själv medverkade som grammofonsångare. Populärkompositörernas ekonomiska intressen tillvaratogs från 1926 av det då nybildade SKAP. N var föreningens initiativtagare och fungerade under flera år som dess ordförande.

N var med vid ljudfilmens start och drev ett eget musikförlag, ab Skandinavisk production, som framför allt gav ut förläggarens egna filmmelodier. Dessutom var N medproducent till flera filmer, bla lustspelen En kärleksnatt vid Öresund, som bla innehöll en populär sångvals som sjöngs av Sandberg, och Lyckans gullgossar. I den sistnämnda filmen sjöng Erik "Bullen" Berglund och Wallén schlagern Det ordnar sig alltid, som med text av Fritz Gustaf blev en av N:s mest spelade evergreens.

Under sina senare år blev N på grund av ohälsa mindre produktiv men framträdde då och då i radio med kabaréer och sångpjäser som tillkommit i samarbete med textförfattarna Georg Eliasson, Gösta Rybrant och Fritz Gustaf. Bland N:s senare melodisuccéer kan nämnas valsen Köp en ros från Bois de Boulogne (1939) från radiosagan Ett stadsbud i koffert (text: Georg Eliasson) och revykupletten Inga orkidéer hamnar i rännsten, som med text av Gösta Rybrant sjöngs av Hjördis Petterson i Kar de Mumma-revyn Och han skämtar för dig på Blanche-teatern 1944.

I maj s å gav N en konsert i Sthlms konserthus. Den utgjorde en kavalkad över hans bästa populärkompositioner, presenterade av bl a Karl Gerhard.

Vid sidan av musiken var N verksam som korsordskonstruktör för såväl dags- som veckopress. Han levererade sina första korsord till boulevardtidningen Våra nöjen 1925, då korsordsflugan var tämligen ny i Sverige.

Författare

Bengt Haslum

Arkivuppgifter

N:s arkiv innehållande bl a otr memoarer i SKAPis arkiv, STIM, Sthlm.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: B Haslum, Schlagerkungen Fred Winter o hans glada tid (STIM:s informationscentral för sv musik, 1980); Norra latin ... 1900–1955 (Sveriges studenter, ed B G Söderberg, 8, 1959); Sv filmografi, 3, 1930–39 (1979), 4, 1940–49 (1980), 5, 1950–59 (1984). – Nekr över N i SvD 17 maj 1945.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sten A W (Fred Winter) Njurling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Haslum), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8141
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sten A W (Fred Winter) Njurling, urn:sbl:8141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Haslum), hämtad 2024-04-18.