bild
Arkiv

Oxenstiernas, Gabriel Bengtsson, Geometriska Jordebok


Grunddata

ReferenskodSE/KrA/0302
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/2lNag6suG42848RiDXcCQ0
Datering
1653(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Oxenstierna, Gabriel Bengtsson
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)"Gabriel Bengtsson Oxenstiernas (1586-1656) geometriska jordebok" från omkring 1653.

Föreliggande jordebok saknar titelblad men kan dateras till omkring 1653 på följande grunder. Karta 66 upptar ett torp, "Haffstorsslätt", som "haver varit öde i 100 år och är nu 1653 upptaget igen." Då boken ger intryck av att ha tillkommit i ett sammanhang, torde även övriga kartor vara från samma tidpunkt. Detta finner ytterligare stöd i det faktum att flera kartblad kunnat dateras bakåt eller framåt i tiden, vilka dateringar pekar på 1650-talets början. Så är t ex den svensk-danska gränsen mellan Älvsborgs och Bohus län, vilken bortföll genom Roskildefreden 1658, utsatt (karta 61). Vidare nämns bl a följande personer som ägare till på kartorna markerade granngårdar: Mattias Soop, död 1653, och Lennart Torstensson, död 1651 (kartorna 49 och 60). Är dessa termini ante quam något osäkra, då ju en viss eftersläpning måste tas med i beräkningen vid bedömning av uppgifter om ägare till en viss gård, så är däremot ett par termini post quam för några andra kartblad desto fixare. Tore Olovsson Ollonberg och Johan Botvidsson Gyllensting tituleras på dessa "välborna" (kartorna 52 och 85), vilket inte kan ha skett före nobiliseringen, vilken skedde 1648 respektive 1647.
Dateringen till omkring 1653 synes sålunda tämligen säker. För vems räkning har då boken upprättats? Den första kartan, vilken är borta ur bandet, har upptagit Lindholmens säteri i Västergötland (se beskrivningen på karta 3). Det tillhörde vid 1650-talets början greve Gabriel Bengtsson Oxenstierna till Korsholm och Vasa, riksskattmästare under Kristinas förmyndarregering. Otvivelaktigt har den här behandlade jordeboken tillkommit för Gabriel Oxenstiernas räkning. Denne ägde gods i Uppland, Finland och Västergötland. Jordeboken omfattar - eller snarare har omfattat - de västgötska godsen,vilka dels samlade sig kring säterierna Lindholmen och Främmestad i Kållands härad och dels bestod av enstaka hemman utefter vägarna mot Göteborg och i någon mån efter en väg mot Jönköping. Lindholmens säteri och väl även nämnda godkomplex kom efter Gabriel Oxenstiernas död 1656 till riksmarskalken Johan Gabriel Stenbock. Säteriet har sedan vandrat i släkterna Lillie, Ekblad och Piper. Det oxenstiernska godskomplexet i Västergötland har emellertid tidigt undergått förändringar. Sålunda möter anteckningen "har vi inte" här och var vid beskrivningarna över de karterade gårdarna. Bland riksmarskalken Stenbocks till greve Axel Lillie år 1683 överlåtna hemman upptas praktiskt taget alla den geometriska jordebokens utom de för vilka nämnda anteckning gjorts (jfr Axel Lillies jordebok 1691 i De la Gardieska samlingen, släktarkiv: Lillie nr 14,15). Slutligen lägger man märke till att ett antal ark, sannolikt nio stycken, uttagits ur jordeboken. Möjligen har detta skett i samband med godsavsöndringar.
Boken inköptes 1933 från privat håll. Den är daterad och attributerad av fil mag Nils Sahlgren och arkivare Bengt Y Gustafson (se härom Krigsarkivets ämbetsarkiv F IX).

Ämnesord

Ämnesord, sak
Geometriska kartor (Svenska ämnesord)

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1998-03-06 00:00:00
Senast ändrad2021-04-27 12:36:17

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter