Arkiv

Kriminalvårdsanstaltens Umeå arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/HLA/1160018

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/9mE2TCVd0KIQsASB9po1P2

Omfång

23,1 Hyllmeter

Datering

1846

–

1997

(Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

De handlingar i arkivet som rör enskilds personliga förhållanden omfattas av sekretess i enlighet med bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om Kriminalvården (35 kap. 15 §). För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Dnr HLA 51-2012/34373

Arkivinstitution

Riksarkivet i Härnösand (depå: Rosenbäcken)

Arkivbildare/upphov

Kriminalvårdsanstalten i Umeå (– 1997)

Alternativa namn: Västerbottens läns cellfängelse och kronohäkte

Alternativa namn: Fångvårdsanstalten i Umeå ( – 1973)

Kategori: Statlig myndighet. Kriminalvårdsanstalter

Innehåll

Ordning & struktur

Inledning (äldre form)

KRIMINALVÅRDSANSTALTEN I UMEÅ (1846-1997)

Vid 1840/41 års riksdag beslutades att nya fängelser enligt cellsystemet skulle uppföras över hela landet. Cellsystemet skulle vara ett skydd mot skadlig påverkan fångarna emellan och ge möjlighet till individuell behandling. År 1857 utfärdades en förordning om straffarbetets och fängelsestraffets verkställighet i enrum som gällde fram till 1945 års verkställighetsreform (SFS 1945:872). Då den nya reformen trädde i kraft den 1 januari 1946 upphörde cellsystemet vilket innebar att vistelse i gemensamhet på öppna eller slutna anstalter blev regel och vistelse i ensamcell blev undantag.

År 1861 invigdes Umeå cellfängelse och var då blande det modernaste inom den svenska fångvården. Fängelset i Umeå och ett tjugotal andra länsfängelser i Sverige byggdes efter standardiserade typritningar gjorda av Vilhelm Theodor Ankarsvärd. Han var Fångvårdsstyrelsens arkitekt åren 1855-1877. I anstalten fanns 24 celler placerade i två våningar längs ytterväggarna. Det innebar att alla fångar fick rum med dagsljus. Inifrån byggnaden sett var cellerna samlade runt ett i alla våningar öppet galleri. Kriminalvården använde fängelsebyggnaderna vid Storgatan 62 i Umeå fram till 1981.

Under anstaltsvistelsen tilldelades de intagna arbeten som skulle uföras för fångvårdens eller annan statlig förvaltnings räkning och fångarna erhöll arbetspremier för utfört arbete. De intagna skulle också erhålla sådan vård och behandling som befrämjade deras anpassning i samhället. Fångar som bröt mot anstaltens regler bestraffades med olika grader av diciplinära åtgärder som före 1938 kunde bestå av prygel. (SFS 1910:133, 1938:134, 1964:541). Straffen och behandlingen av de intagna mildrades i och med att Kungl. Maj:ts stadga (1938:134) angående vård och behandling i statens fångvårdsanstalter trädde i kraft den 1 juli 1938. Samtidigt började ordet fångvårdsanstalt användas i stället för fängelse. Från och med den 1 juli 1974 ändrades namnet från fångvårdsanstalt till kriminalvårdsanstalt (SFS 1974:555).

Då en ny kriminalvårdsoranisation trädde i kraft den 1 jaunari 1998 upphörde kriminalvårdsanstalterna, häktena och frivårdsmyndigheterna att vara egna myndigheter. Dessa uppgick i stället i ett mindre antal lokala kriminalvårdsmyndigheter (SFS 1997:396). Umeåanstalten kom att tillhöra Kriminalvårdsmyndigheten Umeå. I samma myndighet ingick Anstalten Sörbyn, Frivården Umeå och Häktet Umeå. Fr.o.m. 2006 ingår alla kriminalvårdsmyndigheter i den centrala myndigheten Kriminalvården (SFS 2005:985).

Arkivet är förtecknat i enlighet Riksarkivet förteckningsplan för kriminalvårdsanstalternas arkiv från den 2 april 1981.

Källor:
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Cellfängelset i Umeå, http://www.sfv.se (2012-10-24)
Nationalencyklopedin

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Om postens upprättande	2012-10-24: Arkivförteckning dnr HLA 51-2012/34373 upprättad. Arkivförteckningen ersätter förteckning I:17/1971 och II:1/1982. Arkivförteckningen omfattar leverans 139/2000. NW
Senast ändrad	2018-07-17 10:16:16

Sökhjälp: arkiv

Nyheter