Meriter

Knutsson, Sven, f 1627 el 28 trol i Ronneby, d 1 jan 1699 i Hällestad, Malm. Dimissionsex från Metropolitanskolen i Khvn, inskr vid Khvns univ 12 juni 50, prästv i Lund till kh i Dalby o Hällestad, Malm, 21 dec 55, led av prästeståndet vid riksdagarna 72 o 86, häradsprost i Torna 77, led av en kommission ang för danskhet misstänkta präster 82, examin philos vid LU 5 okt 82, disp pro gradu där 15 mars 84, prom mag där 28 jan 88.

G 1) 57 m Ingrid (Inger) Hansdtr Wärmingh (Werming), f omkr 36, d 7 jan 87 i Hällestad, syster till klockaren i Sövde Hans Hansson W; 2) 2 maj 88 i Lund m Elisabet Schult, f omkr 48, d 7 april 30, dtr till byfogden Jöns S o Anna Jönsdtr.

Biografi

Under gymnasietiden i Khvn framträdde K som tillfällighetsdiktare vid den danske anatomen Thomas Bartholin d ä:s bröllop 49. Efter studietiden var han informator för äldste sonen till Olof Bagger, teol lektor o prof vid Lunds gymnasium, sedermera prof vid LU. Han förefaller alltså ha haft eller skaffat sig relationer till inflytelserika personer redan tidigt o har även i fortsättningen förstått att odla sådana. I biskop Peder Winstrups stora verk Pandecta (del 1, 1666) har han fått tryckt en hyllningsdikt o 72 har han Karlsdagen, LU:s årliga högtidsdag, hyllat Winstrup i dennes egenskap av prokansler med ett "carmen", vars innehåll väckt misshag på sina håll o därför blev "supprimirt". K synes i varje fall ha stått väl till boks hos stiftsledningen redan under Winstrups tid. Därpå tyder bl a att han efter Winstrups död 79 med sannolikhet anförtrotts uppgiften att 27 jan 80 förrätta jordfästningen i Lunds domkyrka o vid detta tillfälle hållit en likpredikan. Om stiftsledningens bevågenhet o allmänt förtroende vittnar, att K 70 föreslogs till innehavare av Ronneby pastorat o att han var en av stiftets fullmäktige vid hyllningsriksdagen för Karl XI 72. Vid sistnämnda tillfälle lyckades han av kungen utverka, att Bonderup lades som annex till det av honom innehavda pastoratet Dalby o Hällestad, varjämte han personligen hugnades med ett hemman i Hällestads sn.

Rollen som en av de ledande inom stiftets prästerskap kom K att spela främst under Canutus Hahns (bd 17) ämbetstid som biskop 80—87. I det försvensknings- o kyrkliga uniformitetsarbete som Hahn fått kungens uppdrag att genomföra var han vid sidan av stiftschefen den drivande kraften. Det blev i första hand K:s uppgift att genom energisk propaganda bearbeta prostarna för att få till stånd en opinion bland prästerna för en framställning till kungen om dels införande av kyrklig uniformitet på det organisatoriska planet, dels anställande av rättegång med de präster som under kriget gjort sig misstänkta för samarbete med danskarna. Riktlinjerna för agitationen drogs upp vid ett sammanträffande mellan Hahn o K i Landskrona i okt 80. Allt sken av påtryckning från högre ort skulle undvikas. Hahn skulle hålla sig utanför, K leda agitationen, som syftade till en till synes spontan framställning från prästernas sida, vilken skulle inlämnas till kungen under pågående riksdag. Med kyrkoherdarna Andreas Schartow i Andrarum o Lars Stobaeus i Ivetofta samt biskopens handsekreterare Johannes Winslow som medhjälpare började K bearbetningen av kontrakten, dock med växlande framgång. På flera håll ställde man sig avvisande o betraktade K:s åtgärder som egenmäktiga o bryska. Rapporter med klagomål över hans framfart insändes till biskopen, o denne blev nödgad tillställa K en formlig, om än icke officiell approbation. Med stöd av denna fortsattes kampanjen, dock utan att det närmast uppsatta målet, att inlämna petitionen till riksdagen, kunde nås. I dec 80 saknades ännu underskrifter från inemot hälften av stiftets prosterier, o riksdagen hann upplösas. K:s agitation hade alltså åtminstone delvis misslyckats.

En k resolution 22 jan 81, i vilken likformighet i kyrkoorganisationen sattes som villkor för jämställdhet med de sv stiften, kom att innebära en avgörande vändning i försvenskningsarbetet. När på Hahns kallelse representanter för prästerskapet infann sig till ett möte i Malmö, hade motståndet mot uniformitetsplanerna brutits, o 3 maj 81 kunde en petition överlämnas, som till sin innebörd överensstämde med K:s tidigare förslag, även om den till formen var mera försiktig. I petitionen anhölls om kyrklig uniformitet o särskild behandling av de präster som under kriget gjort sig skyldiga till förrädiskt handlingssätt. I sak hade alltså Hahns o K:s planer vunnit slutlig framgång tack vare, har det sagts, den förstnämndes fasthet o smidighet o den sistnämndes hänsynslöshet. K utsågs att som en av tre prästerliga ledamöter ingå i den kommission som tillsattes i slutet av året med uppgift att rannsaka de präster o andra misstänkta personer som avvikit under kriget o därefter återkommit.

Ett erkännande för sina insatser fick K i k brev 10 aug 81, varigenom han o hans hustru på livstid tillerkändes det honom tidigare tilldelade hemmanet i Hällestad för hans förtjänster "särdeles nu vid kyrkoväsendets inrättande efter svenskt bruk". Även generalguvernören v Ascheberg som mottagit petitionen gav uttryck för sin stora uppskattning. Men K:s agerande väckte ovilja på många håll bland prästerna. Redan före malmömötet 81 spreds en mot honom riktad pamflett, o i den mot Hahn riktade smädeskriften Hodomoria Hahniana omnämndes K jämte A Schartow som biskopens kreatur o som eländiga förrädare mot det sköna, goda landet Skåne. Redan vid malmömötet tog emellertid representanterna för prästerskapet avstånd från pamfletten o talade i sin petition till v Ascheberg om att K o de som samarbetat med honom "intet annat sökt, än allas vårt bästa o välfärd". Hahns förtroende behöll K, o om det anseende han förskaffade sig bland stiftets präster vittnar, att han vid val av representanter till 86 års riksdag fick l:a rummet. Vid denna riksdag mottog han det hedrande uppdraget att predika på slottet i kungens närvaro, varvid han emellertid skall ha hemfallit åt ett så överdrivet smicker, att det väckt kungens misshag.

Författare

Krister Gierow

Arkivuppgifter

Brev o skrivelser från K i Acta cleri, Lunds domkap:s arkiv, LLA, o i Acta ecclesiastica, Lunds stift: Hellestad, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se G Carlquist, Lunds stifts herdaminne, ser 2, bd 4, Lund 1952, s 221 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: Y Bogren, Den kyrkl försvenskningen av Skånelandskapen o Bohuslän (1937); G Göransson, Canutus Hahn (1950); dens, Hodomoria Hahniana (Festskr till Gottfrid Carlsson, 1952); K F Hansson, Lundabiskopen Peder Winstrup före 1658 (1950); S Kjöllerström, Till frågan om Skånelandskapens kyrkl försvenskning (KÅ 1938); Lunds hm, 1 (1854), 2:4 (1952); J Rosén, Hur Skåne blev svenskt (1943); dens, LU:s hist, 1, 1668—1709 (1968); J Åkerman, Försök till beskrifn öfwer Hellestads pastorat (1828).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Knutsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11667, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-05-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11667
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Knutsson, urn:sbl:11667, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-05-02.