Biografi

Hallman, släkter.

1 Kh David Francisci (d 1659) i Hardemo (Ör) hade flera söner, vilka antog namnet H efter sockennamnets dialektform »Hallme». En av dem var lagläsaren i Närke Frans Davidsson H (levde 1653). En annan, Daniel H (1624–1702), efterträdde fadern som kh i Hardemo.

En tredje son, Johan H (d 1681, ej 1689) var sin bror Daniels »compastor» i Hardemo men kom i tvist med denne o ålades av domkapitlet att flytta till sitt hemman Skogsberg i Hardemo som broderns kaplan. Han blev farfar till domprosten i Strängnäs Daniel H (1722–83). Denne blev magister i Åbo 1748 (ej 1749) o kom som informator för kammarherre H J Hildebrands söner att göra resor i Sverige o Norge samt 1754–57 – i samband med att Hildebrand blev sv envoyé i Madrid – genom Danmark, Tyskland, Frankrike o Spanien, där han en tid tjänstgjorde som legationspredikant. Ett stort antal resebrev av honom 1753 till åtskilliga personer (delvis fingerade) finns i avskr i M 245, KB, o hans brev till Linné 1753–57 är tryckta i Bref o skrifvelser af o till Carl v Linné, 6 (1912), s 296–435. Han blev 1757 teol dr i Rostock, 1760 kh i Dunker (Söd) o 1769 domprost. Från hans farbror kh Samuel H (1663–1732) i Lännäs (Ör) härstammar en lång rad präster i Strängnäs stift. En sonson till honom var prosten Lars Johan H (1743–1829) i Tumbo (Söd). Han blev farfarsfar till Knut Otto Theodor H (1848–1910), som var redaktör för Norrbottens-Kuriren 1878–84 o utgivare av tidningen Malmberget 1884–97. En bror till Lars Johan H blev farfar till bleckslagaren, sedermera bokhandlaren i Uddevalla Johan Fredrik H (1808–73), som 1838 övertog den bokhandel, som ännu äger bestånd under hans namn. Han grundade ett lånebibliotek o var även verksam på många andra områden i sin stad, bl a som ledamot av stadsfullmäktige 1863–67 o 1869–70.

En fjärde son till David Francisci, kh Samuel H (1633–1709) i Götlunda (Ör), blev farfar till kh Lars H (1711–62) i Blacksta (Söd), som skrev Det gamla o nya Strengnäs (tr 1853) o Blacksta o Wassbro soknar (tr 1917), o till kh Johan Göstaf H (H 1) i Hedvig Eleonora församling i Sthlm. Söner till den sistnämnde var livmedicus Johan Gustaf H (H 2) o skalden Carl Israel H (H 3). Den förres son Johan Gustaf H (1769–1814) blev med dr 1788, tjänstgörande livmedicus 1792 o chef för fältläkarekåren 1808–10. Hans son, översten o porträttmålaren Gustaf Hieronymus Habacuc H (1800–65) blev far till porträttmålaren Philippus H (1830–56).

2 Klockaren i Godegård (Ög) Johan H (d 1755 vid 65 års ålder) uppges (Setterdahl) ha varit son till den ovannämnde compastorn i Hardemo Johan H, vilket är kronologiskt omöjligt, om dödbokens uppgift angående hans ålder är riktig. Hans son kh i Regna (Ög) Sven H (1714–76) blev far till magistratssekreteraren o porträttmålaren Magnus H (1745–1822) i Norrköping. Dennes brorson rådmannen i Vadstena Johan Vilhelm H (1808–64) blev farfar till amanuensen vid Gbgs stadsbibliotek fil kand Maria Johanna H (1870–1942), som var den första kvinnliga studenten vid Östgöta nation i Uppsala. Hennes bror Per Olof H (1869–1941) var docent i stadsanläggnings-konstens formlära vid KTH 1897–1934, blev arkitekt i Sthlms stads byggnadsnämnd 1903 o var 1922–27 stadsplanedirektör där. Per H var en av de första förespråkarna för de nya stadsbyggnadsidéer som vände sig mot renässansens regelbundet inrutade stadsplan och verkade för en friare, pittoresk bebyggelse i anslutning till den ursprungliga terrängen. I Sthlm planerade han bl a Lärkstaden. Han var även verksam vid planeringen av ett stort antal andra städer o samhällen. Han har kallats »stenstadens förnyare» (T Paulsson i Den glömda staden, 1959).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: A W Lundbergs stamtavlor, 2, LUB.

I A Bonnier, Anteckn:ar om sv bokhandlare intill år 1900 (1920); M Collmar, Sociala inrättn:ar, sjukvård o fattigvård (Strängnäs stads hist, 1959); H Donner, En tillfällighetspoet från början av 1800-talet (Genos 1933); G Elgenstierna, Köpings stads tjänstemän 1605—1905 (1907); A Grape, Ihreska handskriftssamhen i UUB, 1—2 (1949); H Hamilton, Gustaf Hieronymus H (KrVAH 1866, s 6—8); S Kristiansson, H:s bokhandel 1838—1938 (1938); dens, Uddevalla stads hist, 3 (1956); Lagerholm, särsk s 37; Lags o doms; K K:son Leijonhufvud, En bok om gamla Strängnäs (1925), s 28; G Lindskog, Clas på Hörnet (1932); Linköpings hm, 3 (1919), s 758; Lundstedt, 3; Oden; Per H (H8D 16, 1914—15); R Renvall, Förteckn öfver fiiosofie-magistrar promoverade vid universitetet i Åbo 1643— 1827 (1882); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); Setterdahl; G Sjöström, Vest-göta nation i Lund (1911); SKL; SLH, 1: 1 (1822), 2:1 (1873); SPG; B Steckzén, Krigskollegii hist, 2—3 (1937); Sthlms hm; Strängnäs hm, 1—4 (1897—1901), 2 (1964); Strängnäs stads tankebok för 1590-talet (Bidr till Södermanlands äldre kulturhist, 12, 1903), s 24, 62; SvTeknF; B Waldén, Askers o Sköllersta tingslag (1949), s 45 ff; dens, Hardemo (1955); Örnberg, 2 (1886, tr 1885).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hallman, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12434, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12434
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hallman, släkter, urn:sbl:12434, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-30.