Meriter

3 Söderberg, Torsten Olof, son till S 2, f 4 nov 1894 i Sthlm, Kat, d 25 dec 1960 i Kållered, V Göt. Studentex vid Beskowska skolan i Sthlm 20 maj 13 (fyllnadsprövn 11 maj 15), inskr vid StH 29 maj 13, led av styr för Eskilstuna fabriksab 14–24 o 31–34, reservofficersvolontär vid Livreg:s grenadjärer 9 april 14, reservofficersex 29 april 16, fänrik i Livreg:s grenadjärers reserv 13 aug 17, i Svea artillerireg:s reserv 15 febr 18, underlöjtnant i Svea livgardes reserv 12 sept 19, löjtnant där 19 nov 20, avsked 32, led av styr för Söderberg & Haak ab 17, vice VD där 21–58, direktör för dess Gbg-kontor 26–58, led av styr för Grytgöls bruk 17–23, jur kand vid StH 28 maj 19, bitr vid Östra härads domarekansli 1 juni 19–5 sept 19, e o notarie vid Svea hovrätt 19 sept 19–21, led av styr för Wedevåg-Koppom ab 21–22, av styr för ab Kollin & Ström 22–59, Gbgs magistrats besiktn:man för byggnadsmaterial o cement 27, för järn o stål 30, led av styr för ab Gryts bruk frn 31, medgrundare av o led av styr för Förvaltnings ab Ratos från 34, led av styr för Sjöförsäkringsab Gauthiod 34–56, av Gbgs handelskammare 35, vice ordf o kassaförvaltare där från 38, led av taxeringsnämnden i 31:a distr i Gbg 36–37, ordf i Börssällskapet i Gbg under 40, medlem i Tyska handelskammarens förtroenderåd i Gbg 40–trol 44, led av styr för Hyresfonden för pauvres honteux 40, kassaförvaltare 42, ordf där från 52, i Gbgs köpmannafören 40–trol 60, led av styr för Skogssällskapets lokalstyrelse för Gbgs o Bohus län, av styr för Gbgs omlastn:fören, av Gbgs hamnstyrelse 42, kassaförvaltare där 48–59, led av styr för Gbgs frihamnsab 42, kassaförvaltare där från 48, rumänsk generalkonsul 42–48, led av styr för Sv mässan från 42, av styr för Röhsska konstslöjdmuseets vänfören 48, ordf där från 50, president i Göteborgs Rotaryklubb 50–51, led av styr för Röhsska konstslöjdmuseet 50–58, av styr för Centralbyrån för stiftelser o fonder i Gbg från 50, av samtrafiknämnden för järnvägarnas godssamtrafik 57–58.

G 19 maj 1920 i Karlskrona m Wanja Iwanowna Aminoff (se s 275), f 10 nov 1899 i Sthlm, Hedv El, d 17 febr 1982 i Flen, dotter till överstelöjtnanten Ivan Tönnes Edvard A o Olga Elvira Wallerstedt samt senare omg m professorn Emil Jonathan Jerlov (bd 20, s 171).

Biografi

Torsten S var den äldste i en syskonskara om fyra, som växte upp på Söder i Stockholm i den stora fastighet där Söderberg & Haak också bedrev stora delar av sin verksamhet. Han blev liksom sin far och farbror elev i Beskowska skolan, där han också tog studenten 1913. Med hjälp av anställda i hemmet och språkkurser utomlands, främst i Tyskland, lärde han sig tidigt utländska språk. Samma sommar som första världskriget bröt ut inställde sig S som officersvolontär i Karlsborg, blev senare fänrik vid Svea livgarde och reservlöjtnant däri 1920–32. Tiden i det militära mindes S alltid med uppskattning; det var i det sammanhanget som han lärde känna många av sina närmaste vänner. I likhet med farfaderns bröder, rådmannen i Göteborg Alfred S och borgmästaren i Åmål Sven Wigelius, studerade han sedan juridik och fick 1919 sin examen.

Redan under studietiden inträdde S i firman Söderberg & Haak och vid 23 års ålder tog han plats i styrelsen. Detta sammanföll med att fadern utsågs till disponent i Stora Kopparberg, och på en vandring i Fjällnäs med familj och vänner träffade han sitt livs kärlek, Wanja Aminoff, som blev hans hustru.

S, som vid tiden titulerade sig e o hovrättsnotarie, fick allt större ansvar i firman och blev 1921 en av dess två vice verkställande direktörer. Den andre var hans kusin och barndomsvän Per S (se s 275). Båda blev också styrelseledamöter i Grytgöls bruk ab och Eskilstuna fabriksab, två bolag med nära kopplingar till Söderberg & Haak. Detta var första steget i ett kommande generationsskifte i familjeföretagets ledning, i en svår tid för Sveriges industri, för järnmarknaden och för firman, som året innan hade redovisat förlust för första gången på många år. På hösten 1923 återinträdde S:s far som styrelseordförande i bolaget och ansvarsområden delades ut inom styrelsen. Carl Lundholm, den ende i styrelsen som inte tillhörde familjen Söderberg, fortsatte som VD medan S:s farbror Per Johan S (se s 274) blev styrelsens vice ordförande och jourhavande direktör. Som vice VD gavs S i uppdrag att koncentrera sig på Stockholmskontoret medan kusinen fick fortsatt ansvar för bolagets Göteborgskontor. S:s yngre bror Ragnar (S 4) blev suppleant i styrelsen och anställdes i bolaget för att sköta försäljningen till Finland och Skåne.

Snart uppdagades dock att Per S varit oaktsam med företagets pengar vilket inneburit betydande skada för verksamheten i Göteborg. I februari 1926 beslöt styrelsen till sist att han måste frånträda alla sina uppdrag inom firman. Det blev S som å styrelsens vägnar fick meddela beslutet till sin kusin och nära vän. Detta skedde under dramatiska former på Söderberg & Haaks kontor i Göteborg. Senare på våren trädde S formellt in som första vice VD och samtidigt blev brodern Ragnar andre vice VD för Söderberg & Haak. Situationen i Göteborg behövde redas upp och förtroendet för verksamheten återuppbyggas. Familjens val av ansvarig för detta viktiga arbete föll på S. Han flyttade därför till Göteborg med sin hustru och blev direktör för kontoret där.

Det fanns mycket att uträtta, inte minst i relationerna till leverantörer och kunder. Under S:s ledarskap växte Söderberg & Haaks sortiment betydligt, bl a inom byggmateriel. Några år senare såg S till att firman fick kontroll över Larsson, Seaton & Co (Lasco), ett känt Göteborgsföretag tillika konkurrent. De ingick båda i den cementkartell som Cementa etablerat i Sverige, men när detta bolag 1932 etablerade eget försäljningskontor i Göteborg bröt företagen med kartellen. Söderberg & Haaks verksamhet i staden expanderade men en bestående utmaning för grossistverksamheten var bristen på bra lagerlokaler.

S återuppbyggde företagets position i Göteborg och tog sig också snart an bredare näringsrelaterade roller i staden. Han engagerade sig i en rad bolag och organisationer i Västsverige och intresserade sig liksom sin far för handelskamrarnas verksamhet; under Hakon Lefflers (bd 22, s 425) tid som ordförande i Göteborgs handelskammare var S vice ordförande och kassaförvaltare.

S hade alltid stått sin far mycket nära och denne i sin tur litade på sin förstfödde son och rådgjorde ofta med honom i företagets angelägenheter. När fadern gick bort 1931 blev S och hans bror Ragnar likvärdiga ägare av Söderberg & Haak. S stannade kvar i Göteborg och Ragnar i Stockholm. De två bröderna hade mycket tät kontakt med varandra och eftersom de hade sin hemvist på olika håll talades de därför dagligen vid i telefon, ibland flera gånger. Inga större beslut fattades utan att de först diskuterat frågan sinsemellan.

1934 bildade bröderna S Förvaltnings­ab Ratos – namnet en förkortning av de första bokstäverna i deras namn samt efternamnsinitialen – med syftet att skapa en fastare ägarstruktur för de bolag och aktieposter som fanns i familje- och bolagssfären och samtidigt gynna diversifiering. Juridiskt skedde bolagsbildningen genom ett namnbyte på deras bolag Eskilstuna fabriksab, vars verksamhet såldes till Bultfabriksab i Hallstahammar. Söderberg & Haak blev så småningom ett dotterbolag under det nybildade Ratos, i likhet med andra i deras ägo såsom t ex Lasco. Större aktieinnehav utgjordes av ab Gryts bruk, Bultfabriksab, Trafik ab Grängesberg, Kopparfors, Asea och Holmen samt så småningom även SLT (senare Esselte). S och brodern hade släktband till det sistnämnda bolaget genom sin morfar Peder Herzog som 1859 invandrat från storhertigdömet Hessen och bildat det som med tiden blev Skandinaviens största mekaniserade bokbinderiverksamhet, Herzog & söner. Denna firma hade sålts till SLT, och S:s mor Otilia ägde aktier där.

S och brodern beslutade 1954 att börsnotera Ratos. Emissionen övertecknades. Vid tillfället hade Ratos tre rörelsedrivande bolag och en aktieportfölj som dominerades av fyra innehav. S fortsatte att vara chef för Söderberg & Haaks Göteborgsverksamhet till 1958 då han lämnade över till sin brorson Sven (S 7).

Vid sidan av affärslivet hyste S ett genuint intresse för kultur, något han delade med sin hustru. Makarna gjorde ofta utlandsresor med sönerna, ofta med kulturhistorisk inriktning. S var styrelseledamot i Röhsska museet och under många år även ordförande i dess vänförening. Till hans övriga intressen hörde företagshistoria, släkthistoria, genealogi och bibliografi. I hemmet byggde han upp ett omfattande bibliotek.

1938 lämnade S med familj Göteborg och flyttade till Sporred Tvärgården utanför Kållered. Under kriget öppnade paret sitt hem för flera finska krigsbarn som fick bo där tillsammans med familjen. I deras våning inne i Göteborg bodde under krigsåren en dansk-judisk familj, Langebæk. S blev vid samma tid utnämnd till generalkonsul för Rumänien, en titel han behöll till 1948. Utnämningen verkar dock inte ha grundat sig i något särskilt intresse hos S för landet i fråga utan snarare i hans position i Göteborgs köpmannakretsar och i familjetraditionen – fadern hade under många år varit generalkonsul för Norge, en befattning som efter hans död övertogs av S:s bror Ragnar.

Makarna S undertecknade i maj 1960 ett donationsbrev innehållande 20 000 stamaktier i familjebolaget Ratos avsedda att ligga till grund för den stiftelse som då bildades. Denna skulle i filantropiskt syfte främja vetenskaplig forskning och annan studieverksamhet ”av landsgagnelig innebörd” inom företrädesvis ekonomi, medicin och rättsvetenskap, men också forskning med kulturell inriktning. Stiftelsen är idag (2022) en av Sveriges största privata forskningsstiftelser.

Brodern Ragnars samtidigt grundade stiftelse byggde på en lika stor donation. Värdet på det sammantagna aktieinnehavet gjorde donationen till en av de största som under flera år kommit svensk vetenskap till del. Nyheten om de två nya stiftelserna gav stort eko i rikspressen. S hann dock inte vara sin stiftelses ordförande mer än en kort tid; han gick bort på juldagen samma år. De tre sönerna fick träda in i hans ställe.

För att fira hundraårsdagen av S:s födelse instiftades 1994 Torsten och Wanja Söderbergs pris, till summan världens största designpris, som delades ut mellan 1994 och 2018.

Författare

Benito Peix Geldart

Arkivuppgifter

Handl:ar efter S i Wigelius-Söderbergska släktfören (i privat ägo), samt i Gustaf Lizells arkiv (med brev från S) i UUB. – Enstaka brev från S i GUB, RA o UUB.

Källor och litteratur

BachCl (1947); Det svenska näringslivets historia 1864–2014, ed M Larsson (2014); L Gahrn, En sporre från Sporred (Mölndalsposten 3 april 2014); J Glete, Ägande och industriell omvandling: ägargrupper, skogsindustri, verkstadsindustri 1850–1950 (1987); Göteborgs kommunalkalender; Göteborgs och Bohus läns porträttgalleri, 1 (1935); G Hägg, Svenska förmögenheter (2014); L-G Mattsson m fl, Handelsföretagens roll på en europeisk marknad (1991); P Möller, Stockholmssläkten Söderbergs tidigaste släktförbindelser (SoH 2002, nr 3/4); B Peix Geldart, Stålpionjären: historien om Pelle Söderberg (1836–1881) (2019); dens, Handelshövdingen: historien om Olof A Söderberg (2022); L Schön, En modern svensk ekonomisk historia (2014); G Smith, Ratos och anorna (1991); Svenska aktiebolag; Sv släktkal (2000); T Söderberg, Det svenska näringslivets stora omvandling (Svensk ekonomisk historia, 2, 1946); Vem är vem inom handel och industri 1944–45 (1944); Väv: Götalandsdelen utom Skåne (1948).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Torsten Olof Söderberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35144, Svenskt biografiskt lexikon (art av Benito Peix Geldart), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35144
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Torsten Olof Söderberg, urn:sbl:35144, Svenskt biografiskt lexikon (art av Benito Peix Geldart), hämtad 2024-05-09.