Meriter

Malmquist, Axel Johannes, f 19 okt 1882 i Hammar, Ör, d 24 febr 1952 i Solna. Föräldrar: kh Johan Gottfrid M o Ida Aurora Wilhelmina Malmström. Mogenhetsex vid h a l i Örebro 22 maj 00, inskr vid StH ht 00, amanuens där ht 03–vt 09, lärare i matematik vid Krigshögskolan 19 okt 06–30 sept 07, FL vid StH 30 jan 07, tjänstg vid Järnvägsstyr:s statistiska kontor 1 april 08–13, disp vid StH 4 dec 09, FD där 7 dec 09, docent i matematik där 18 nov 10–ht 32, tf prof vid KTH 4 sept 11, prof där 28 mars 13–48. – LVA 43.

G 16 dec 1908 i Huddinge, Sth, m Jeanette Elsa Sofia Melander, f 19 okt 1886 i Sthlm, Ad Fredr, d 26 dec 1977 i Falun, dtr till statsgeodeten Henning M o Ebba Lovisa Kristina Olin.

Biografi

Johannes M:s far var intresserad av matematik och i läroverket i Örebro hade M rektorn Lars Phragmén, far till den kände matematikern Edvard Phragmén, som entusiasmerande lärare i ämnet. Sina akademiska studier bedrev M under en tid då det var stor aktivitet inom sv matematik. G Mittag-Leffler var en av de två först utnämnda professorerna, då StH började sin verksamhet. Han grundade den snart internationellt kända tidskriften Acta mathematica (för vilken M 1915 blev redaktionssekreterare) och arbetade outtröttligt på att göra Sthlm till ett internationellt respekterat forskningscentrum. Där verkade också I Bendixson, I Fredholm, H v Koch, E Phragmén samt på nära avstånd E Holmgren och A Wiman i Uppsala.

Mittag-Leffler och Bendixson blev snart varse den unge M:s begåvning och duglighet. Han gjordes till amanuens, och under en följd av år svarade han och de två professorerna för matematikundervisningen vid StH. M var ålagd att dels hålla föreläsningar i blandade ämnen, dels biträda både Mittag-Leffler vid hans undervisning (mestadels komplex funktionsteori) och Bendixson (mestadels differentialekvationer). Dessa två områden i kombination blev M:s livs stora intresse: differentialekvationer med komplexa variabler. Under en 40-årsperiod gav han i en rad arbeten fundamentala bidrag till denna teori.

I början av sin bana tog M dock upp ett rent funktionsteoretiskt problem, som ställts av Mittag-Leffler. Det var frågan om möjligheten att konstruera hela funktioner (deriverbara och entydiga i hela komplexa planet), som går mot noll i alla riktningar utom en. M utförde en sådan konstruktion 1905. I en uppsats från 1903 och i doktorsavhandlingen tog M upp vissa resultat av fransmannen P Painlevé om differentialekvationer. Painlevé hade gästföreläst i Sthlm 1895. – Då StH 1909 hade sin första promotion, fanns det tre promovendi; M, zoologen A Pira och matematikern E Stridsberg. Hedersdoktorer blev bl a matematikerna Painlevé och Poincaré samt V v Heidenstam.

I ett antal senare arbeten gjorde M ingående undersökningar av bl a lösningar till ordinära differentialekvationer, existensområden, lösningarnas karaktär och singulära punkter. Ett berömt resultat från 1913 är följande sats: "Om diff ekv w1 = R(z, w), där R är en rationell funktion, har en entydig och icke rationell lösning, så måste ekvationen vara en Riccati-ekvation" (namnet på en välkänd ekvationstyp). M fortsatte genom åren dessa undersökningar i olika riktningar, också för system av differentialekvationer. Därmed kunde han 1944 bekräfta den norske norrskensforskaren C Stermers teorier angående partikelbanor.

Redan 1913 blev M professor vid KTH, och under hans ovanligt långa professorstid (till 1948) gav han generationer av civilingenjörer bestående minnen från deras studieår. För många kunde M förefalla vara en sluten karaktär, helt försänkt i sin vetenskap, men hans vänner visste bättre. Det har om M sagts att han var fullkomligt ärlig och i total avsaknad av fåfänga (Pleijel).

Författare

Bo Kjellberg

Arkivuppgifter

Ms efter M i KTH:s arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bana för planet (429) (Öfversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, [årg 59,] 1902, Sthlm 1902–03, s 309–315 ). – Sur le calcul des intégrales d'un systemc d'équations différentielles par la méthode de Cauchy-Lipschitz (Arkiv för matematik, astronomi och fysik utg av K. svenska vetenskaps-akademien, bd 1, Sthlm 1903-04, s 149–156 [10, 1903]). – Sur les équations différentielles du premier ordre dont l'intégrale générale admet un nombre fini de branches permutables autour des points critiques mobiles. Thése pour le doctorat ... Stockholm. Upsal 1909. 54 s. – Om ändligt mångtydiga integraler till algebraiska differentialekvationer av första ordningen (Beretning om den anden skandinaviske Matematikerkongres i KJ0benhavn 1911 udg af Niels Nielsen, Khvn, Kristiania (tr Khvn) 1912, s 73–79). – Bil. K. Statistiska uppgifter för beräkning av de svenska järnvägarnas avkastningsvärde (Finansstatistiska utredningar utgivna genom Kungl. finansdepartementet, 5. [I Flodström,] Sverges nationalförmögenhet omkring år 1908 och dess utveckling sedan midten av 1880-talet, Sthlm 1912, 4:o, s 503-521). – Om singulära ställen till differentialekvationer av första ordningen (Kungl. tekniska högskolan. Skrifter utg med anledning av inflyttningen i de år 1917 färdiga nybyggnaderna, Sthlm 1918, 4:o, s 370-391; även sep, 23 s). – Sur les points singuliers des équations difTérentielles. [Rubr.] [1-4.] [Sthlm, tr] Upps 1919-43. (Arkiv för matematik ..., bd 14, n:o 17, 15:3, 15:27, 29 A: 18.) 1. 1919. 8 s. 2. ler mémoire. [Rubr.] 1920. 80 s. 2. 2C mémoire. [Rubr.] 1921. 78 s. 4. 1943. 11 s. – Sur les équations différentielles du second ordre, dont 1'intégrale générale a ses points critiques fixes. [Rubr.] Upps 1922. 89 s. (Ibid, 17:8.) -Föreläsningar i matematik. Red av T Sällfors. Sthlm (tr Upps) 1923. 4:o. XVI, 704 s, [tillägg] 7 s. (Teknologernas handelsförenings publikationer n:r 55 = Serie A, n:r 23.) [Tillägg: ny tr] 1928. – Sur les équations différentielles å points critiques fixes (Matematikerkongressen i Helsingfors den 4–7 juli 1922, den femte skandinaviska matematikerkongressen, redogörelse ..., Hfors 1923, s 233–253). – Sur un systéme d'équations diuerentielles étudié par M. Störmcr. [Sthlm, tr] Upps 1943. 8 s. (Arkiv lör matematik ..., 30 A: 5.) – Matematisk analys. D 1–3. Sthlm (tr Upps) 1951-53. (Tills med V Stenström o Sture Danielson.) 1. Differential- och integralkalkyl. 1951. (9), 714 s. 2., revid uppl 1959. (7), 710 s. 2. Analytiska funktioner och lineära differentialekvationer i det komplexa området. 1952. 451 s. 3. Partiella differentialekvationer. Variationskalkyl. Fourierserier. Integralekvationer. 1953. 600 s. – Bidrag i Acta mathematica, 29, 1905, 36, 1913, 42, 1920, 73–74, 1941, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Adelsköld, StH:s matr 1888-1927 (1978); T Althin, KTH 1912–62 (1970); Å Pleijel, J M in memoriam (Acta mathematica, 88, 1952, s IX–XII); SMoK; V Stenström, J M in memoriam (SvD 27 febr 1952); Väd 1951. – Nekr i SvD 26 febr 1952.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Johannes Malmquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10227, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Kjellberg), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10227
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Johannes Malmquist, urn:sbl:10227, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Kjellberg), hämtad 2024-04-20.