Biografi

Lillie, konventionellt, av eftervärlden efter sköldemärket, en lilja av guld i blått fält, bildat släktnamn för en slutligen högfrälse medeltida släkt, vars medlemmar aldrig använde namnet. Sune Sik förde detta vapen, då han 1297 stadfäste en donation till Vreta kloster. Han var sannolikt (Liljeholm) farfar till Sune Andersson (d tidigast 1352) i Fröberga, Överselö, Söd, vilken förde samma vapen o i brev 1339 o 1345 förekommer i samma östgötska släktkrets som Sune Sik var ingift i. Uppgiften i Anreps o Elgenstiernas ättartavleverk, att Sune Andersson var son till en 1291 levande Andreas Bat torde vara en gissning med anledning av att en person med detta namn 1349 o 1350 förde samma vapen. I äktenskap med en brorsdotter till västeråsbiskopen Ödgisl (Egislus; bd 12) Birgersson av Likvidssönernas ätt (bd 22) var Sune Andersson far till Ödgisl Sunason (d 1383 eller 1384), som förde sin mödernesläkts vapen, 3 sjöblad (näckrosblad), ordnade 2 o 1, med spetsarna mot sköldhörnen.

Denne var far till riksrådet o lagmannen Matts Ödgislason (L 1), vilken återupptog sin farfars vapen med en lilja. Hans son riksrådet o lagmannen Gregers Mattsson (L 2) var far till Bengt Gregersson (d 1499 enl ST o STb), som i enlighet med faderns testamente fick Tyresö i Österhaninge (nu Tyresö), Sth, vid arvskiftet efter denne (Red:komm:s i Uppland arkiv). Han förekommer bland "Sveriges råd o män" 1485 o kan säkert beläggas som riksråd från 1489. B synes ha tillhört Sten Sture d ä:s anhängare under motsättningarna mellan denne o rådsoppositionen på 1490-talet (Gillingstam) men blev ändå dubbad till riddare vid konung Hans' kröning 1497. I ärkebiskop Jakob Ulfssons kopiebok uppges 1497, att han tidigare haft Frösåkers härad i Uppland i förläning. Yngre bröder till Bengt var riksrådet Folke Gregersson (L 3) o biskop Matthias Gregersson (L 4) i Strängnäs. Med den sistnämnde torde släkten ha dött ut på manssidan. En dotter till Bengt Gregersson var gift med riksråden Bengt Gylta (bd 17, s 636) o Ture Eriksson (Bielke; bd 4), o en annan blev i äktenskap med riksrådet Erik Ryning stammor för de senare medlemmarna av denna släkt, som därigenom kom i besittning av Tyresö.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Elgenstierna.

Vapentinkturer: Genealogica 42, f 46 v, E 8676 (Skokloster-saml I, Fol vol 57), f 75, RA.

Sune Sik: Arvet efter Karl Holmgersson, p 6 f, Avskr av A F Liljeholms brev till Gillingstam, E 9087, RA; N Ahnlund, Vreta klosters äldsta donatorer (HT 1945), s 334 ff, 348-51, o där anf litt; DS 2 (1834-37); B E Hildebrand, Sv sigiller från medeltiden, 1 (1862-67); G Setterkrans, Några medeltida adelsnamn (Anthroponymica Suecana, 2, 1957), s 106. Sune Andersson: DS 4-6 (1853-1959); S Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid, 1 (1945); Hildebrand, a a; Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967-76), sp 94.

Ödgisl Sunason: E Anthoni, Ivar Nilssons ätt (ÄSF 1:1, 1957), s 66; B Beckman, Den äldste kände strängnäsborgaren o andra medeltida jordägare i det sörmländska Länna (PHT 1974); RPB.

Bengt Gregersson: Reduktionskommissionens i Uppland arkiv F I: 2, nr 608, RA; BSH 4 (1875); Det medeltida Sverige, 1:1 (1972); FMU 5-6 (1928-30); H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952—53); J Hadorph, Biärköa rätten hwar hoos föllia några the äldsta konunga stadgar ... (1687), s 64 f; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 58; S Ljung, Tiden intill 1551 (Arboga stads hist, 1, 1949); J B Lohman, Arboga känning (1737), s 6 ff; Kj-G Lundholm, Sten Sture den äldre o stormännen (1956); Privilegier, resolutioner o förordningar för Sveriges städer, 1 (1927), s 198, 213; Registratur å publi-que ärender som blifvit förhandlade emellan riksföreståndaren Sten Sture den äldre o ärkebiskopen Jacob Ulfsson (HSH 18, 1833), s 39, 68, 187, 193; [L Sjödin,] Arvid Siggessons brevväxling (Gamla papper ang Mora socken, 2, 1937); P Sjögren, Släkten Trolles hist intill år 1505 (1944); dens, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); ST 3 (1895); STb 2-3 (1930-44); [C G Styffe,] Bidr till den katolska hierarkiens hist i Sverige 1463-1515 (HH 8:1, 1879), s 47; Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 270; G T Westin, Maktkamp i senmedeltidens Sverige (1971), s 22, 24, 26, 180, 188; L Wikström, Kungsholmen intill 1700-talets början (1975).

Släkten L:s arkiv: J Liedgren, Arkiv (Kulturhist lex för nord medeltid, 1, 1956), sp 222; L Sjödin, Kanslistilar o medeltida arkiv, 1 (MRA 1939), s 109, 111. - M Mafowist, Handel zagraniczny Sztokholmu i polityka zewnetrzna Szwecji w latack 1471-1500 (1935), s 162 (om Bengt Gregersson).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lillie, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10285, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10285
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lillie, släkt, urn:sbl:10285, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-20.