Meriter

Lindberg, Karl Ludvig, f 3 nov 1860 i Sura, Vm, d 17 febr 1928 i Växjö. Föräldrar: rättaren Anders L o Anna Kristina Ersdtr. Mogenhetsex vid h a l i Västerås 31 maj 81, inskr vid UU 14 sept 82, teol fil ex där 15 sept 83, predikobitr i Rimbo o Rö, Sth, TK vid UU 30 maj 90, prästv 8 juli 90, provar i Uppsala 90—91, pastorsadj i Ramsberg, Or, 90, kh i Karbenning, Vm, 15 aug 91 (tilltr 1 maj 92), kh i Sala 8 dec 93 (tilltr 1 maj 94), v ordf i styr för Tärna folkhögsk, Vm, 99—06, led av centralstyr för Allm Sv Prästfören från 03, ordf där från 07, kh i Stora Tuna, Kopp, 15 april 04 (tilltr 1 maj 06), kontraktsprost i Stora Tuna kontrakt 12 maj 06, ordf i styr o insp för Fornby folkhögsk, Kopp, 08—17, led av Sv kyrkans diakonistyr från 14 febr 10, av komm ang kyrkobokföringen okt—dec 10, sakk ang frågan om prästerskapets löneförmåner april 13 — 17, led av domkapitelskomm nov 14—dec 18, biskop i Växjö från 26 jan 17 (tilltr 1 maj), TD vid UU 31 okt 17.

G 20 juli 1892 i Sthlm, Hedv El, m Sigrid Ulrika Charlotta Karlsson, f 21 dec 1863 i Falun, d 10 nov 1928 i Växjö, dtr till bankdir Oskar K o Märta Augusta Charlotta Ottiliana de Laval.

Biografi

Under studietiden i Uppsala utsågs Ludvig L till kurator i sin nation, Västmanland-Dala. Så snart han avlagt den sk gamla teol kandiexamen, fick han uppmaning att direkt speciminera för docentur, tom i två olika discipliner. När han avböjde dels av ekonomiska skäl o dels därför att han längtade ut till det rent praktiska livet o genomgick provår för lärartjänst, grep biskop Gottfrid Billing in for att söka förvärva honom till prästgärning ute i församlingslivet. Han lyckades få honom att söka den just ledigblivna kyrkoherdebefattningen i Karbenning. Längre fram i livet lät L ofta förstå, att han hade funnit sig utomordentligt väl i detta sitt första egna pastorat. Men för en kraftnatur som hans behövdes ett långt mer fordrande verksamhetsområde. Redan efter ett par år blev han kyrkoherde i Sala. Ungefär ett decennium senare gick färden vidare till rangpastoratet Stora Tuna. Inte minst på grund av sin juridiska läggning o sina kamerala insikter engagerades han i riksomfattande utredningar: om kyrkobokföringen, om omorganisation av domkapitlen, om ny stiftsindelning o om prästerskapets lönereglering. Inom kort började man betrakta honom som hela det sv prästerskapets "gode man" vid kyrkligt ekonomiska överläggningar på riksplanet.

1908 uppfördes L på andra förslagsrummet vid valet av biskop till Härnösand, o vid det ryktbara ärkebiskopsvalet 1914 hade han så när erövrat tredje rummet på ärkestiftsprästernas eget förslag i stället för den sedermera korade Nathan Söderblom. Tre år senare utnämndes L till biskop i Växjö efter att ha fått första förslagsrummet vid omröstningen i det rikt facetterade stiftet. Många av L:s prästkollegor ansåg dock, att den nya ställningen . som chef för ett enskilt stift inom rikskyrkan knappast förlänade honom en inflytelserikare ställning i kyrkolivet än den han redan innehade. Sedan jämnt tio år tillbaka var L nämligen ordförande i den riksomfattande Allmänna Svenska Prästföreningen (A.S.P.), som överraskande snabbt utvecklat sig till en maktfaktor i hela sv kyrkan. I Växjö domkapitels cirkulär nyåret 1928 karaktäriserades den nyss bortgångne L som en av sv kyrkans förgrundsgestalter, o i stiftets hembygdskalender skrev en av de tongivande smålandsprostarna kort efteråt: "När de sista 25 årens kyrkohistoria skrives, blir biskop L en av förgrundsmännen, ja, kanske rent av kyrkans starke man under det skedet".

I senare bedömningar av skedet har dock L:s namn — utanför det speciella A.S.P.-sammanhanget — fått stå tillbaka för sådana som Nathan Söderblom, J A Eklund, Einar Billing, Gustaf Aulén o Manfred Björkquist. L:s betydelsefulla insatser för kyrkan utfördes mer bakom kulisserna än i rampljuset. Tyngdpunkten i hans gärning låg till stor del i centrala utredningar o rådslag, som den stora kyrkliga allmänheten inte hade någon närmare inblick i, fastän de av alla initierade bedömdes som klargörande o riktgivande för kyrkan.

L sökte själv i skilda sammanhang att ge en sammanfattning av sin principiella syn på sv kyrkans aktuella ställning. Därmed gav han också en anvisning om vad han uppfattade såsom sin egen uppgift. Första gången skedde detta i den oration, som han höll vid prästmötet i Västerås stift 1906 utifrån centrala aspekter på Den heliga skrift och predikan, nästa gång vid motsvarande möte sex år senare i synodalavhandlingen Kyrkan och ungdomen o naturligt nog också i herdabrevet till Växjö stift 1917. Slutligen höll han en "Besprechung über das kirchliche Leben in Schweden", då han på inbjudan av USA:s National Lutheran Council o Tysklands All-gemeine Lutherische Conferenz talade i Eisenach 1923 inför omkr 150 representanter för 22 olika länder vid bildandet av Lutherska världskonventet, sedermera känt som Lutherska världsförbundet. När folkliga väckelserörelser hade protesterat mot det allmänna förvärldsligandet alltifrån 1870-talet men inte rönt någon större uppskattning från kyrkans sida, hade de väckta lämnat henne. Då kyrkan inte heller tog upp det innersta i arbetarrörelsens rättfärdighetskrav, hade en materialistisk livsåskådning blivit den samlande faktorn i arbetarvärlden. Kyrkan hade emellertid vaknat. Prästerna hade prövat nya arbetsformer för att nå framför allt ungdomen. Lekmännen hade börjat aktiveras i församlingslivet mera än förr. På stiftsplanet hade tillskapats helt nya frivilliga organ, stiftsmöten o stiftsråd. Dessa hade tom erhållit ett för hela riket gemensamt forum för överläggningar o nya initiativ genom tillkomsten av Sv kyrkans diakonistyrelse (SKD). Prästerna i landet hade slutit sig samman i en gemensam prästförening. Nya tidskrifter hade startat på församlings-, stifts- o riksplan. Kyrkan hade målmedvetet sökt närma sig arbetarvärlden o hade över huvud taget steg för steg tillkämpat sig ökat inflytande i det allmänna politiska livet. Härvidlag erkändes i högre grad än förr de fria religiösa rörelsernas betydelse för folkets kristna fostran. Men samtidigt hade en förnyad o fördjupad kärlek till den gamla, faderneärvda kyrkan växt fram. I sitt Eisenach-tal citerade L den inledande fanfaren till J A Eklunds psalm för deltagarna i de sk studentkorstågen: "Fädernas kyrka i Sveriges land..."

L var på många viktiga punkter själv att räkna till pionjärerna. Han var en av dem som initiativtagaren till A.S.P., kyrkoherden i Torsås J M Lindstedt, i förväg rådförde sig med angående sina planer på en riksförening. L var sedan närvarande, då föreningen konstituerades, invaldes på ordinarie plats i centralstyrelsen som representant för Västerås stift, bidrog i föreningens första tryckta årsprogram med en debattartikel Om önskvärdheten av ökat antal valda ombud vid kyrkomötet samt ryckte efter några år in i den då ledigblivna uppgiften som sekreterare o kassaförvaltare. Kort därefter axlade han det ordförandeskap i föreningen som skulle bli mycket uppskattat.

Än mer personligt medverkade L sedan vid tillblivelsen av Sv kyrkans diakonistyrelse. 1908 kallades han till biskopsgården i Västerås för att där under fyra intensiva dagar tillsammans med kyrkoherden i Hedemora Harald Örtenblad o dåv domkyrkovicepastorn i Uppsala Josef Källander (bd 21) ta del av o grundligt diskutera biskop Nils Lövgrens planer på "ett centralt organ som kunde ge impulser till andligt liv och tillika sprida upplysning, samla och leda de olika krafterna inom kyrkan". Under två års tid följde han sedan ärendet på närmaste håll inte minst därför att debatten bl a gällde om A.S.P. kunde avstå sin redan påbörjade o organiserade ungdomsvård åt den föreslagna nya styrelsen. L utsågs av K M:t till ordinarie ledamot i den 1910 inrättade styrelsen intill dess ett stadgeenligt ledamotsval kunde förrättas direkt av kyrkomötet, som genom beslut sex gånger å rad lät honom behålla det viktiga ledamotskapet under hela sin återstående livstid.

En av de nya tidskrifter, som L omnämnde som resultat av de nya kyrkliga strävandena o kanske den allra viktigaste av dem, var Svensk kyrkotidning, som med sina meddelanden från kyrkan, läroverken och universiteten ville informera om angelägna tidsfrågor, exempelvis de prästerliga löneförhållandena, befordringsmöjligheterna, pensionsfrågan, församlingslivets organisation, domkapitlens omorganisering o ungdomsvården. Också här hörde L till initiativtagarna. Han var en av dem som i slutet av 1904 utfärdade inbjudan till aktieteckning i tidningens förlagsab o fungerade som ordförande i den redan tillsatta interimstyrelsen. Till L:s pionjärinsatser bör också räknas hans inlägg i ungdomsfrågan med den förut nämnda Kyrkan och ungdomen. Med sin principiella utredning, sin historik över kyrkans ungdomsvård genom tiderna o sina praktiska riktlinjer mottogs den i kyrklig press som den främsta handboken i kyrklig ungdomsvård.

Till sin naturliga läggning, i sin allmänna livs- o samhällsåskådning o inte minst i sin teologi o sin kyrkosyn var o förblev L dock utpräglat konservativ. Det var hans förmåga att trots en ständigt bibehållen konservatism ge rum även för nya strömningar inom kyrkolivet, som kom att ge hans kyrkogärning dess särprägel både före o under biskopstiden. Syntesen låg för L själv i att den nya rörelsen inom kyrkan inte skulle låta det nya träda i det gamlas ställe utan målmedvetet syfta till att väcka liv i den kyrka, som var "fädernas". Så kunde han göra en viktig insats både i den enligt somligas mening alldeles för konservativa A.S.P. o i den enligt andras alltför frisinnade SKD. Han lät sig väljas in i det stramt lutherska Världskonventets sk yttre exekutivkommitté, men han medverkade också som celebrant vid den banbrytande nattvardsgudstjänsten under det stora ekumeniska mötet i Sthlm 1925 o fungerade som ordförande i sv avdelningen för Faith and Order. Han räknade som en av A.S.P:s viktigaste manifestationer under dess första decennium den uppmärksammade namninsamlingen mot vad som kallades den moderna destruktiva teologins inflytande på undervisningen. Under sin biskopstid valde han gärna att tala inför präster, lärare o andra över ämnen, som gav honom tillfälle att opponera mot en negativ, rationalistisk bibelkritik, som härstammade från Tyskland. Men i samma sammanhang sade han öppet ifrån, att kyrkan inte hade vare sig anledning eller möjlighet att fördölja, att bibeltexterna hade en mänsklig historia o att den vetenskapliga forskningen därför hade full rätt att utifrån sina egna aspekter ta upp frågor om de olika bibelböckernas ålder o författare, om olika läsarter, om kanonbildningen osv. Med all sin uppskattning av bevarad kyrklig sed i gammalkyrkliga bygder vädjade han gång på gång till stiftets präster om förståelse för o aktiv medverkan i det nya kyrkliga ungdomsarbetets utformning. Den dynamiske L som framträdde med en påfallande pondus redan i unga år var lika reslig i inre avseende som i yttre. Hans snabba karriär var aldrig kontroversiell; man fann den helt naturlig. Han behövde inte tränga sig fram till nya positioner. Snarare var det positionerna som sökte honom o hans mångsidiga o djupgående kapacitet.

Författare

Gunnar Wikmark

Arkivuppgifter

Brev o handhar rör L:s verksamhet i Växjö stift o predikoms i Växjö SLB. — Strödda brev från L i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Predikan på Annandag pingst [sign] (Söndagsvännen, utg af Samfundets Pro fide et Christianismo skriftutskott, fkyrkoåret] 1893 — 94, Sthlm, [även med tit tr 1897: Predikningar öfver andra årgångens aftonsångstexter,] s 289— 296). — Predikan på sjunde sönd. efter Trefaldighet [sign] (ibid, 1894, s 361-368). - Predikan på tjugosjette sönd. efter Trefaldighet [sign] (ibid, 1895, s 529—536). — Huru kan prästen häfda sin ställning såsom de fattigas målsman? (Diakonen, Sv diakonsällskapcts tidskr, årg 2, 1899, Gefle, s 102—108). — Om önskvärdheten af ökadt antal valda ombud vid kyrkomötet (Allmänna svenska prästforeningens förhandlingar vid dess första allmänna möte i Örebro den 23—25 augusti 1904, [Sthlm, tr] Örebro 1904, s 57-60). - Predikan och afskedsord till Sala stadsförsamling i Sala stads kyrka den 29 april 1906. Sala 1906. Ils.- Oration öfver "Den heliga skrift och predikan" (Handlingar rörande prästmötet i Västerås 1906, Västerås 1907, s 159—168). — Broderskap mellan ämbetsbröder. Inledningsföredrag (Mössebcrgskonferen-sen 1908, föredrag av Hj. Danell, J A Eklund ..., Upps 1908, s 82-91). - Likpredikan vid kyrkoherden Hj. T. Siverts begrafning i Vika kyrka den 15 maj 1908. Borlänge 1908. 7 s.' - Ack, blifvid korset [sign] (Kristligt månadsblad for Stora Tuna, 1909, Borlänge, [nr 3, s 1—3]). — Hjalmar Torsten Sivert, j (Julbok for Västerås stift ... 1909, Falun, s 21-28). - Tal hållet i Ramsbergs kyrka den 24 juli 1910 vid utdelning av sjutton medaljer för långvarig och trogen tjänst till trotjänare under Ramsbergs bruk. Lindesberg u å. 4 s. — Kyrkan och ungdomen. Afhandling till diskussion vid Västerås stifts allmänna prästmöte 2—4 juli 1912 (Handlingar rörande prästmötct i Västerås 1912, Västerås 1912, [afd 2,] s 1 — 199; även sep: ... ungdomen. Sthlm (tr Västerås) 1912. 199 s). - Kyrka och skola i deras inbördes forhållande till hvarandra (Allmänna svenska prästforeningens förhandl vid dess fjärde allm möte i Gefle den 19—20 aug 1913, Gefle 1913, s 54-65). - Herdabrev till prästerskapet i Växjö stift. Växjö 1917. 4:o. 23 s. — Kärleken till Herrens tempel (Minnesskrift över Stora Tuna kyrkas restaurering under åren 1914—1917, Gbg 1917, s 11 — 16). — Kristi himmelsfärdsdag [predikan] (Gudstjänstordning jämte korta predikningar for alla sön- och helgdagar i kyrkoåret till användning å Svenska flottans fartyg, [dedik:] Svenska flottan tillägnad av drottning Viktoria, Sthlm 1917, s 205-207). - Julbetraktelse (Växjö stifts hembygdskalender, årg 8, 1917, Växjö, s 5—11). — Förord (En lycklig ungdomstid. Minnesskrift med anledning av Kronobergs läns blåbandsförbunds 20-åriga \illvaro ..., Växjö 1918, s 3 f). - Bibelns auktoritet, föredrag vid Kalmar stifts bibelsällskaps 100-årsfest ... (Berättelse och redovisning af Kalmar stifts bibelsällskaps styrelse lör år 1917 jämte protokoll och tal vid sällskapets 43:e allmänna sammankomst i Kalmar den 3 och 4 nov 1918 ..., Kalmar 1918, s 37-49; även sep, u o o å, 13 s). — Hemmet. Tankar. [Rubr.] Jönköping 1919. 4:o. 1 s. — Vår kristna tro. Föredrag vid stiftskonventet i Växjö den 9 sept. 1919. Jönköping 1920. 16 s. — Hälsningsord/Den kristna bekännelsen, föredrag .. ./Tal vid biskop Lindströms grav ... (Handlingar rörande prästmötet i Växjö den 16, 17 och 18 augusti 1921, Växjö 1922, s 25-43). - Ämbetsberättelse (ibid, s 44-81). — Ord vid prästmötcts avslutning (ibid, s 127—130). — Bön ... (ibid, s 134). — Allmänna svenska prästföreningen (A.S.P.) (Vår kyrka från början af tjugonde århundradet periodvis skildrad, 3. Tiden 1910— 1920, Sthlm 1922, s 364-371; även sep, 8 s). - Vår kyrkas offentliga bruk av Guds ord, föredrag ... (Berättelse och redovisning af Kalmar stifts bibelsällskaps styrelse för åren 1918—1921 jämte protokoll och tal vid Sällskapets 44:e allmänna sammankomst i Kalmar den 11 maj 1922, Kalmar 1922, s 31-39). - [Predikan] (Växjö stifts 20:de folkskol-läraremöte i Växjö den 19—21 juni 1923, redogörelse Växjö 1924, s 15-18). - Tal (Nordiska prästmötet i Lund den 2—4 september 1924, Lund 1924, s 22-26). - Avslutningstal (ibid, s 180 0- -Företal (Växjö stifts hembygdskalender, 15, 1924, s 3). — Besprechungen iiber das kirchliche Leben in den einzelnen Ländern ..., A. Schvveden (Luthe-rischer Weltkonvent zu Eisenach vom 19. bis 24. August 1923, Denkschrift hrsg im Auftrage des Ausschusses, Leipzig 1925, s 70—74). — Nutidsmänniskan och tron på Bibeln, föredrag ... (Berättelse och redovisning af Kalmar stifts bibelsällskaps styrelse för åren 1922—1924 jämte protokoll och tal vid sällskapets 45:e allm sammankomst i Kalmar den 28 sept 1925, Kalmar 1925, s 35-44). — När Diakonistyrelsen förbereddes (Hågkomster och livsintryck ..., saml 6, Upps 1925, s 89—95). — [Tal vid mötets öppnande] (Förhandlingar vid Allmänna svenska prästföreningens sjunde [=åt-tonde] årsmöte i Örebro den 17—19 augusti 1926 [omsl: Örebromötet 1926], Sthlm (tr Gbg) 1927, s 23-26). - Slutord (ibid, s 96-100). - Hälsningsord (Handlingar rörande prästmötet i Växjö den 28, 29 och 30 juni 1927, Växjö 1928, s 40-44). -Evangeliernas Messiasbild. Föredrag ... (ibid, s 45—56; även sep, 14 s). — Ämbetsberättelse (ibid, s 57—83). — Ord vid prästmötets avslutning (ibid, s 128-132). - Bön (ibid, s 135). - Tale af Formanden for Almänna svenska Preestforeningen (Det an-det nordiske Praestem0de paa Frederiksborgs Slot i Hillerad 7.-9. September 1927, Khvn 1928, s 21-23). - Avskedsord (ibid, s 122 i). - Tal vid prästvigning den 29 december 1927 (Växjö stifts hembygdskalender, 19, 1928, s 173-177). - Ett är nödvändigt [predikan] (Växjö stifts 21 :a folkskolläraremöte i Jönköping 20, 21, 22 och 23 juni 1927, Jönköping 1930, s 15—17). — Betraktelser o uppsatser i kyrkliga ämnen i dagspressen.

Källor och litteratur

Källor o litt: Allm sv prästfören:s förhandl:ar vid allm möten i Örebro 1904, Uppsala 1907, Jönköping 1910, Gefle 1913, Gbg 1916, Skara 1920, Norrköping 1923, Örebro 1926 o Uppsala 1928; Allm sv präst(ören:s årsprogram 1904—28; A V Bengtsson, Parentation över framlidne biskopen K L L (Växjö stifts prästmöteshandhar 1934); G Bill-ing, Tal vid kh L L:s installation i Sala stadsfors (1894); dens, Levnadsminnen, tom Västerås-tiden, ed H Pleijel (1955); E Briem, Dc nordiska prästmötena (Femtio år med Allm sv prästloren, 1955); R Conricus, Våra initiativ (ibid); Domkapitelskomm:s betänkande, 1—2 (1919); G Ekström, Hur vi arbeta i Centralstyr (Femtio år med Allm sv prästfören, 1955); dens, Om prästernas studier (1920); A Elmbladh, Minnesdikt över biskop L L (Förhandharna vid kyrkliga mötet i Växjö 1928); Förhandharna vid kyrkliga mötet i Växjö domkyrka (1928); J Gustafsson, Från årets kyrkliga möten (Växjö stifts hembygdskal 1928); S Hellsten, Kyrkans ungdom (1944); R Holm, Kyrklig årsöversikt (Sv kyrkans årsb 1924); F Höijcr, Biskop L L (Växjö stifts hembygdskal 1928); H Johansson, Sigtunastiftelscn tjugofem år (1942); Kalmar stifts bibelsällsk:s allm sammankomster ... 1917, 1918, 1922, 1925, 1929; Kristligt månadsblad för Stora Tuna (1909); H Lenhammar, Allm kyrkliga mötet 1908-1973 (1977); Luthcrischer Weltkonvent zu Eisenach 1923 (1925); E Lutteman, Axel Lutteman (1933); C Lönroth, Andra Örebromötet (Femtio år med Allm sv präströren, 1955); N Lövgren, Sv kyrkans diakonistyr (Julbok for Västerås stift 1910); E Malmeström, Världslutherdomen finner sin form (1967); Minnesskr vid Allm sv prästför-en:s 25-årsjubileum (1928); Nord prästmötet i Lund (1924), i Hilleröd (1927); Ny tidn för kyrka o skola 1912; O Nystedt, Från studentkorståget till Sigtunastiftelsen (1936); A Palmqvist mfl, Sv kyrkan i ekumeniken (1966); P Pehrsson, Det lutherska enighetsvcrket (1928); dens, Femton arbetsår inom Allm sv prästfören (Ny kyrklig tidskr 1943); dens, Vad vi uppnått (Femtio år med Allm sv prästfören, 1955); E Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); SMoK; S Stadener, Framtiden (Femtio år med Allm sv prästfören, 1955); Sv kyr-kotidn 1904-28; N Söderblom, Kristenhetens möte i Sthlm (1926); A Tergel, Från konfrontation till institution (1974); J Wickbom, Kalmar stifts bibelsällsk 1818-1918 (1919); A Wihlborg, Våra förtroendemän (Femtio år med Allm sv prästfören, 1955); G Wikmark, Ernst Lönegren (1964); Vår kyrka från början av tjugonde årh periodvis skildrad, 1—3 (1911 — 22); Västerås stifts prästmöteshandhar 1906, 1912, 1919; Växjö domkapitels cirkulär 1928; Växjö hm, 1 o 8 (1921 o 1934); Växjö stifts prästmöteshandhar 1921, 1927 o 1934; Växjö stifts tidn:ar 1928; T Ysander, Ordförandeporträtt (Femtio år med Allm sv prästfören, 1955).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Ludvig Lindberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10437, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wikmark), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10437
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Ludvig Lindberg, urn:sbl:10437, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wikmark), hämtad 2024-04-19.