Meriter

Lindberg, Oskar Fredrik, f 23 febr 1887 i Gagnef, Kopp, d 10 april 1955 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: folkskollär Per L o Liss Kerstin Andersdtr. Elev vid Musikkonservatoriet i Sthlm 14 sept 03—dec 11, organistex där 30 maj 06, organist vid Trefaldighetskyrkan i Sthlm 06—14, kyrkosångarex vid Musikkonservatoriet 29 maj 08, musiklärarex där 11 dec 08, studerade komposition där 09— 11, musiklär vid Palmgrenska samskolan 10 — 20, studerade dirigering för Karl Corbach o Adolph Grabowski vid musikkonservatoriet i Sondershausen 13, organist i Engelbrektskyrkan från 14, en av stiftarna av fören Sv tonsättare 18, skattmästare där 19—33, lärare i harmonilära vid Musikkonservatoriet (Mu-sikhögsk från 40) 29 okt 19—52, musiklär i Norra Reallärov i Sthlm 28 febr 21-1 febr 26, dirigent för Sthlms akad orkesterfören från 22, profs n h o v 15 maj 36, led av koralboks-komm nov 36—sept 39, av liturgisk-musikaliska komm jan 41—juni 44, ordf i Musikfören i Sthlm, led av styr för Sällsk för kvartettsångens befrämjande o för Dramatiska o musikaliska artisternas pensionsfören. — LMA 26 (led av styr 37-39 o från 45), Litt et art 32, fil hedersdr vid StH 30 maj 47.

G 15 mars 1921 i Sthlm, Ad Fredr, m Frida Wiklund, f 13 mars 1894 i Ål, Kopp, dtr till grosshandl Erik W o Anna Stina Persson.

Biografi

Oskar L härstammade på mödernet från en känd spelmanssläkt (Kruskopp-släkten) o fick sin första musikundervisning i hemmet av fadern o därefter hos organisten Johan Ulric Cederberg i Falun. Redan som 14-åring blev L vikarierande organist i sin hemsocken (officiellt innehade fadern vikariatet) o skötte detta uppdrag till 1903, då han vann inträde vid Musikkonservatoriet i Sthlm. Folkmusiken o kyrkomusiken blev hans huvudintressen livet igenom o återspeglas också i hans eget komponerande. Hans verk hör till den nationalromantiska epoken i vår musikhistoria o utmärker sig samtidigt för en klassicistiskt orienterad formgivning med rika polyfona inslag.

L:s musikaliska produktion domineras av orkesterverk, kantater o kyrkomusik. I orkesterverken framträder det nationella draget i melodik o harmonik särskilt starkt i kompositioner som den välkända Leksandssvit, vars stämningsfulla mellansats, Visa, ursprungligen skrevs för Erik Axel Karlfeldts begravning, rapsodin Per Spelman han spelte o raden av symfoniska dikter med hembygden som gemensamt tema: Från de stora skogarna, Gesunda, Hemifrån o Vildmark samt sviterna Tre dalmålningar o Tre färdeminnen. Tonspråket är här oftast kraftfullt måleriskt o osentimentalt berättande, o orkestersatsen är fantasifull o färgrik. En viss impressionistisk orientering återfinns i tondikten Florez och Blanzeflor o får ställvis bryta fram även i flera av de nämnda verken. Till den friska o musikantiska atmosfären bidrar en fast o spänstig rytmik, men lika ofta kännetecknas musiken av ett lyriskt allvar o en eftersinnande tyngd, som förefaller vara djupt förankrade i tonsättarens kynne o som kan erinra om Sibelius, vilken i vissa avseenden far sägas vara hans förebild. Påtagligt är vidare ett patetiskt drag, som emellertid i regel väl balanseras av en ibland medvetet arkaiserande kärvhet; det far dock friare utlopp i t ex uvertyrer o festmusik o särskilt i kantaterna o flera av solosångerna.

Alla dessa L:s karakteristika sammansmälter o ger en högst personlig prägel åt de verk, där han till synes givit allra mest av sig själv, i F-dur-symfonin, i pianokvartetten o i den märkliga Selma Lagerlöf-operan Fredlös. I den senare blir den nationellt patetiska tonen övertygande o dramatiskt verkningsfull. Pianokvartetten är L:s enda fullbordade kammarmusikverk o visar ännu en sida av hans konstnärskap, där den temperamentsfulla intensiteten tycks inspirerad av bl a Rachmaninov. Pianosatsen är här liksom i t ex sångackompanjemangen fyllig o ytterst klangrik, medan flera av de rena pianoverken utmärkes av en något stramare hållning, t ex de beak-tansvärda fyra preludierna (op 19).

Betecknande för L:s kantatstil är den lätthet, varmed han förmår att melodiskt o satsmässigt återge de mest skiftande situationer o stämningar, o särskilt hans korsats är mycket välgjord o välklingande. Medan kantaterna med några få undantag (Det ljusa landet, Sånger under vårdträdet) knappast förmått hålla sig aktuella efter förstagångsframförandet, har flera av körsångerna blivit minor classics i den sv repertoaren, så framför allt Pingst, Bönens ros, Allhelgonahymn o Stjärntändningen. Av stort o bestående värde är också flera av hans sånger för manskör, damkör o barnkör. Ett utpräglat högromantiskt tonspråk genomsyrar hans storslagna o samtidigt milt uttrycksfulla Requiem, som får betecknas som hans främsta körverk. Romantiskt anlagt men stilistiskt mer okomplicerat är hans lilla omtyckta sångspel för barn, De sjungande löven. I barnvisorna når han ofta, som i titelvisan i samlingen Lyckans land, en melodisk osökthet, även om visorna ibland tycks vara mer avsedda att sjungas för barn än av barn.

Av solosångerna, där den poetiska känsligheten ofta får kämpa med en dragning åt det deklamatoriskt effektfulla, må särskilt framhållas de skiftningsrika Karlfeldt-tonsättningarna Jungfru Maria o Längtan heter min arvedel samt de ofta framförda Två andliga sånger o Två sånger till texter av M Thorburn-Busck. L:s två förtoningar av Biskop Thomas' Frihetssång hör till de bästa kompositionerna över denna ofta tonsatta text. An mer lyckosam har han varit med sina koralmelodier, som alla visar hans förmåga att kombinera uttrycksfullhet med lättsjungen-het. Få av 1939 års koralboks melodier har blivit så uppskattade som t ex Herre, jag vill bida, Fader, du vars hjärta gömmer, Led milda ljus, I öster stiger solen upp, Somnar jag in med blicken fäst eller Tänk när en gång det töcken har försvunnit.

En viktig del av L:s produktion upptar orgelmusiken, som nära sammanhänger med hans eget orgelspel i kyrka eller vid konserter; han framträdde som orgelspelare regelbundet runt om i landet, i Sthlms konsertförening o i radio. Han var dessutom mycket intresserad av orgelbyggeri, kallades ofta som sakkunnig vid nybyggen o konstruerade själv en orgel för "orgelstugan" på sin gård Buan vid Insjön i Dalarna. Praktiskt taget alla hans orgelverk har införlivats med den levande sv repertoaren. Arrangemanget av en Gammal fabodpsalm från Dalarna är ett av de mest spelade sv orgelstyckena överhuvud. Omtyckta är också hans orgelkoraler, bearbetningen av En gammal psalmmelodi från Mora o Variationer över en gammal dalakoral. Som de främsta av hans ytterst gedigna o spelmässigt attraktiva orgelkompositioner far räknas g-moll-sonaten (op 23), o Musik till Jobs bok (op 30).

L var även en skicklig improvisatör på orgel, o hans tidigare mycket fria o romantiskt betonade klanguppfattning kom under årens lopp att förändras till följd av en allt större medvetenhet om värdet av en mer återhållen sakral stilhållning. I orgelverken avspeglas en likartad utveckling, liksom delvis också i hans profana produktion, där t ex det kontrapunktiska arbetet med åren får allt större utrymme. Denna stilistiska medvetenhet kom i hög grad L:s betydelsefulla o vidsynta lärargärning vid Musikhögskolan till godo, o den var självfallet en viktig förutsättning för hans djupa engagemang i kyrkomusikaliska kommittéarbeten. Den sv koralboken av år 1939 anses vara till största delen hans verk; detsamma gäller redigeringen av Den svenska mässboken av 1942. I Musikhögskolans lärarråd intog L genom sin starka personlighet en inflytelserik ställning. Hans avsevärda organisatoriska talang togs till vara inte bara i musikaliska sammanhang utan även i föreningar o sammanslutningar av annat slag, bla för jaktvårdens främjande. Som dirigent sägs han ha varit bestämd, dynamisk o entusiasmerande.

L:s bror TD Nils Gustaf L (1883-1938) var docent i praktisk teologi vid UU från 1923. Gustaf L, som hade avlagt organist- o kyrkosångarex i Västerås, publicerade en rad undersökningar inom det liturgiska o kyrkomusikaliska området. Hans son är tonsättaren Nils P O G:son L (f 1933).

Författare

Lennart Hedwall

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Kompositioner: För orkester: Adagio f stråkork (efter körsången Pingst) 1928, arr f orgel av H Lindroth, utg 1960; Danse caractéristique, op 9 1911, urspr tit Symfonisk dans; En gammal kämpavisa från Dalarna, op 42 1935-36, utg 1945, äv instrum f blåsork av P Berg; En liten dalarapsodi, op 27 1925; Festpolonäs, op 13 1913, äv i arr f blåsork av E Åkerberg, d:o av P Berg, d:o av I Widéen; Florez och Blanzeflor, symfdikt, op 12 1913; Från de stora skogarna, d:o op 18 1917-19, utg 1934; Gcsunda, tondikt, op 54 1946—47; Hemifrån, symfdikt, op 34 1932; Introitus solennis, op 26 1924, äv f orgel; Konsertuvertyr nr 1 Ess-dur, op 3 1909; d:o 2 h-moll, op 7 1911; D:o 3 D-dur, "Vår", op 25 1924; Leksandssvit f ork el stråkork 1935: Gånglåt, Visa, Polska o låt, utg 1948, äv instr f blåsork av P Berg, "Visa" komp 1931 m tit En låt från Leksand, Vid E A Karlfeldts bår, f stråkork, utg 1946, äv arr av I Hellman f stråkork, utg 1952; Le Débris, "Valse caractéristique par J de Tonnerre" 1916, utg 1917, äv f piano; Mellanspel ur operan "Fredlös" 1943; Norra Reals festmarsch 1936; Per Spelman han spelte, rapsodi över sv folkmel, op 32 1930, utg 1932; Svensk (högtids) marsch, op 44 1938, äv: "Till kungen fram", äv instr f blåsork av P Berg; Svit, op 53 1945; Symfoni, F-dur, op 16 1913-16; Tre dalmålningar, op 1 1907—08: Preludium / Gånglåt, Natt över skogen, Lek, äv arr f militärkår av P Berg, d:o av A Malm; Tre färdeminnen, op 20 (Orkestersvit nr 2) 1919-20: Till bergena de stora, När natten faller på, Genom skogen; Två stycken f stråkork, op 31 1927 o 1929; Vildmark, symfdikt, op 10 1912. Du gamla, du fria, harmon o instrum 1923. Ofullb komp f stråkork o harpa 1911; Ork:-sats (utkast) 1920; Ork:stycke utan rubr f klar, stråkork, harmonium o piano, H-dur 1915; d:o utan rubr, C-dur 1950. — Kammarmusik: Kvartett f piano, violin, viola o violoncell, d-moll, op 29 1927 — 28. Translationsmarsch f flöjt, stråkar o piano. Romans fviolin, violoncell o piano, B-dur 1917; Trio fviolin, violoncell o piano (ofullb). Andante f violin o piano 1907; Andante expressivo fviolin o piano 1938; Andante sostenuto f violin o piano; Andantino fviolin o piano 1906; Berceuse fviolin o piano 1910?; Drömmar fviolin o piano 1910; Elcgie fviolin o piano 1920; En gammal psalmmelodi fr Mora fviolin o piano 1935, äv f orgel; Introd o allegro f violin o piano; Orubr stycke f violin o piano "Adagio-Allegro" 1905; d:o A-dur 1906; d:o 1920; Poeme fviolin o piano 1907; Romans fviolin o piano 1905—07; Vaggsång fviolin o piano 1908, utg 1926, äv arr f ork av Y Sköld, d:o av S Rybrant. Arr: Gammal fäbodspsalm 1936, arr fviolin (cello) o orgel el piano, utg 1950. — För piano: Ungdomskomp, bla flera valser o a smärre stycken fr omkr 1903. Å la nuit tombante (av "P Fromont") 1919, utg s å; Allegro F-dur 1905; Ciel étoilé (d:o), utg 1918; En glad hambo (av "Herr Johansson"), utg 1919; En liten danssvit 1922, utg 1927, äv arr f ork av S Sköld, utg 1947; En längtans vals 1919, utg 1920, äv d:o utg 1926; Farande vindar 1908; Fyra preludier, op 19 1919, utg s å, nr 2 äv i trio-arr av C J Gunnar Hansson, utg 1942; Hymn o marsch för fyrhändigt piano; Intermezzo (Tempo atlegretto) 1905; Je te le dirai en valsant (av "J de Tonnerre"), utg 1917; Le Débris, "Tempo di valse" (d:o), utg 1916, äv f ork, utg 1917; Nocturne, "Sång i sommarnatten", 1945; Pianostycke 1917; d:o E-dur 1907; d:o h-moll 1919; d:o, vals C-dur; d:o Ess-dur; d:o Ess-Ass; d:o fiss-moll 1904?; Preludium 1945; d:o "Till Selma W." 1910?; Skymning 1910; Två 3- stämmiga fugor (Ass-Ess) 1907; Vals-Intermezzo 1905, utg 1929, äv orkiarr av S Sköld; Vår 1905, utg 1920; Vårstämning 1906. Arr: Skänklåtar från Dalarna c:a 1905; Domaredansen; Lilla vallpiga; Du gamla du fria 1923?. — För orgel: Axel Jakobssons begravningsdag 1941; Bröllopsmusik 1941; Den signade dag, orgelkoral 1944, utg 1949; En gammal psalmmel fr Mora 1935, utg 1938, äv som Koralfantasi "Jag haver en gång varit ung" i Orgelspelets teknik 1937, äv f violin o piano; Fantasi 1911; Fyra orgelkoraler, op 50 1943: Gud ej sitt förtryckta barn, Jesus allt mitt goda är, Tänk när cn gång, Helige ande, låt nu ske, utg 1944, äv i Musica Organi, bd 3; Gammal fäbodpsalm från Dalarna 1936, tidigare En gammal dalakoral, utg 1945, äv som Visa från fäboden, f sång o orgel med text av Esse Jansson, 1974; Högtidsmarsch 1922— 23; I denna ljuva sommartid, orgelkoral, bcarb o avsl av H Lindroth 1977, utg 1979; Introitus solen-nis, op 26 1924, utg 1957, äv f ork; Konsertfantasi 1914; Marcia funebre 1916, utg 1930; Musik till Jobs bok, op 30 1928, "delvis efter gamla hebreiska motiv"; När stormens lurar skälla (Sv ps 534), liten partita, utg 1954; Orgelmusik vid Kesti Lindbergs o Lars Sundblads vigsel ... 1947; Preludier i Preludier till den sv koralbokens samtl koraler, av L, H Weman o D Wikander; Preludium h-moll 1915; Preludium o fuga, a-moll 1908; Sonat, g-moll, op 23 1924, utg 1926, äv instr f blåsork av P Berg; Sonat II; Sorgemusik 1948, sammanst av Vid fars bår 1930 o Vid Gustafs bår 1938; Tre orgelkoraler, op 39 1934: Min själ o sinne, Dig skall min själ, En fridens ängel ropar, utg 1934; Variationer över en gammal dalakoral, op 36 1933, utg 1934. Arr: Elegi av H Alfvén, 1934, ur ork:sviten Gustaf II Adolf. -Kantater o liknande körverk: Det ljusa landet (J Rundt), op 37, f sopran- o barytonsoli, bl kör o ork 1933, prisbel i Sv körförb:s kantatpristävl 1933; Festkantat f H allm lärov å Norrmalm, f manskör m piano 1926; Fredrika Bremer-kantat (A Nat-horst), f solo, damkor o piano 1944, utg s å; Julkantat (texter ur Bibeln), f solo, dam- el barnkör o piano 1932, utg s å, äv arr fliten ork o 3-st damkor av Å Udden 1939; Kantat t Falu stads 300-årsjubi-leum (K-G Hildebrand), op 46, f soli, bl kör o ork 1941, "Falu-kantat"; d:o t invign av Östersunds nya kyrka (G Öhrstedt), f b! kör, orgel, tre trumpeter o tre basuner 1939, utg 1944, "Invigningskantat" el "Kyrkokantat nr 2"; d:o t Köla kyrkas invign Q Lundgren), op 38, f solo, bl kör, ork o orgel 1934, utg 1944, "Kyrkokantat nr 1"; d:o t N Bolanders kyrkoherdeinst i Engelbrekts fors (N Bo-lander), f solo, bl kör o orgel 1948, "Kyrkokantat nr 3"; d:o t Skellefteå kyrkas inv, op 28, f soli, bl kör o ork 1927; d:o t Sv kyrkans i Oslo inv, op 24, f bl kör o ork el orgel 1925; d:o t Åmål stads 300-årsjub (I Skog), op 51, f soli, bl kör o ork 1943, "Åmålkantat"; d:o vid Bergslagets 600-årsjub (Hildebrand), op 55, f soli, bl kör o ork 1947, "Bergslagskantat"; d:o vid Dalaföreningens i Sthlm 50-årsjub (P Johannes), f bl kör o piano 1952; d:o vid inv av Hässelby kyrka den 1 okt 1939 (B Malmberg), f bl kör o orgel 1939; d:o vid logen nr 59 Sten Stures (Odd Fellow) instituering (J B Widcman), f solo, manskör o piano 1914; d:o vid Skansens vårfestjub 1918 (Prins Wilhelm), op 17, f sopransolo, bl kör o ork 1918, klaverutdr utg 1924, "Skansen-kantat"; Odd Fellow-kantat (G Björkroth), f manskör m solo, piano o orgelharmonium 1917, t logen nr 4 John Ericssons 25-årsjub; Reformationskantat; Rc-quiem, op 21, f soli, bl kör o ork 1920-23, utg 1929; Sorgehymn (B Gentele-Sillén), f solo, bl kör o orgel 1918, Till minnet af civiling A E Gentele ..., "Eld-begängelse-kantat"; Stockholm, promotionskantat (T Hedberg), op 33, f tenorsolo, manskör o ork 1930; Sånger under vårdträdet, kantat vid Sv folkskolans 100-årsjub (H V Nyberg), op 49, f sopran-o barytonsoli, barnkör, bl kör o ork el stråkork 1942, utg s å; Sömnens slott (O Levcrtin), op 5, f tenorsolo, bl kör o liten ork 1909-10, utg 1940; Uppståndelsekantat (K J Ekman) 1934, Wallin-kantat (H Blomberg), op 47, f soli, bl kör, manskör, damkor, barnkör o orgel 1942, "Jordens oro"; Vid kyrkoherdeinst i Engelbrektskyrkan 1925 (Lindgren), f sopran- o bassoli, bl kör o orgel 1925; Viktor Rydberg-kantat, f tenor- o bassoli, manskör, violin o piano 1920, Till Viktor Rydbergslogens (Odd Fellow) kvartssckeldag 11/12. — Övriga större körverk m ackomp: Adventshymn f bl kör o orgel 1928; Advcntus Ansgarii (H Tigerskiöld), op 43, f tenorsolo, bl kör o orgel 1930, f ork 1936; Allhel-gonahymn (J A Eklund), op 35, f bl kör o stråkork 1932, utg 1934; Mitt land (G Åhlstad), op 52, f manskör m solo o ork 1944, utg 1945; När natten sakta stiger (B E Malmström), op 11, fbl kör o ork 1912; Somnar jag in med blicken fäst (J Tegen-gren), f damkor o stråkork 1936, äv m piano 1932; Sång till hembygden (Kerstin Hed), op 40, fbl kör o ork 1935. — Liturgisk musik: Musik till sv högmässa (E Linderholm, Sv högmässa, Sthlm 1926); Fyra "Helig"-kompositioner (Sv mässboken 1942, Sthlm 1943), ur Missale 1918 o tydl komp c:a 1917; Flera koralintroitus; 14 koraler i Sv koralboken 1939: Nr 198 Du öppnar, o evige Fader, komp 1937, 287 Herre jag vill bida, 1937, 305 Fader, du vars hjärta, 1917, 354 Led, milda Ljus, 1937, 379 Ängsliga hjärta, 1933, 382 Bed för mig, 1937, 388 Jesu, tänk på mig, 1937, 432 I öster stiger solen opp, 1938, 446 Nu dagens sol, 1938, 450 Somnar jag in, 1937, 501 Du gav mig, o Herre, 1939, 515 Jag lyfter ögat, 1917, 517 Gläns över sjö och strand, 1938, 594 Tänk när en gång, 1938. - Körsånger: För bl kör: Afton (Skog) 1943 (ur Åmålkantat), äv m ork; Bed för mig, Herre kär (A Frostenson); Det spirar i Guds örtagård, "Bönens ros" (S Gabrielsson) 1917, utg 1941, äv publ i Musikbil t Kyrklig sång 1918 o I Fädernas spår 1947; En stridsmans bön (ur Jobs bok) m piano 1911; Fader, du vars hjärta gömmer (E Liedgren) 1917?, publ i Musikbil t Kyrklig sång 1918, äv sång o piano, sv ps 305; Folkvisa (Johannes), Till Dalaföreningens 50-års jub 1952, m piano; Gagnefsvisan (K V Lundström) 1936, äv sång o piano, utg s å; Hemlängtan (Johannes), Till Dalalören:s 50-årsjub 1952, m piano; Hymn vid kyrkoh J Nilssons inst i Engelbrektskyrkan 1955 (J Nilsson), äv publ m tit Ett ord av Gud, L:s sista verk, komp Södersjukh 21/1 1955, utg s å; Installationshymn, "Herre välsigna den herde du sänt", 1914; I öster stiger solen opp (B S Ingemann /JA Eklund) (1938, sv ps 432), publ i I fädernas spår 1951, äv i arr av H Martinsson m tit Det finns ett land (textbearb E Åkesson), 1969; Liksom Lam- met, som till slaktning ledes, äv kallad Passionssång, 1921; Lovsång (Öhrstedt), ur Kyrkokantat nr 2, 1939, utg 1944; Man borde inte sova (Jere-mias i Tröstlösa), äv kallad Visa i folkton, publ i E Åkerberg, Folkkörboken 1925, äv f manskör; Martinus Luther (P Nilsson) 1917; Morgonen (J L Runeberg); Motett på Allhelgonadagen 1950 (Ps. 84:6—8), Till kyrkoh H Ljungbergs inst i Engelbrekts förs, utg s å; Nu dagens sol i glans och prakt (C Scriver /JA Ekman) (1938, sv ps 446), publ i I fädernas spår 1951; När natten sakta stiger (Malmström), op 11, m piano 1912, utg 1944, äv m ork; Pingst (Levertin) 1911, arr f stråkork m tit Adagio 1928, äv arr f manskör av Y Sköld, utg 1958, samt f piano avj Jonsson 1960 o forgel av H Lindroth, utg 1960; På Allhelgonadagen Q A Eklund) 1932, utg 1940, under tit Allhelgonahymn arr fbl kör o stråkork, op 35 1932, utg 1949; Sats för bl kör a cappella E-dur; d:o m piano, D-dur 1917; d:o D:dur 1949; September (E Eklund) 1924, äv f manskör; Små gråa stugor (Skog) 1943, ur Åmålkantat, äv m ork; Stjärntändningen (V v Heiden-stam) 1922, utg 1926; Strö ut ljus (I Granqvist) 1917, publ i Musikbil t Kyrklig sång 1918 o som musikbil t Sången, h 3, 1923; Sången om Dalarna (C Mangård) 1951; Sång till hembygden (Kerstin Hed) 1935, äv fbl kör o ork, op 40, utg 1943; Ty sol dröjer kvar över fjällen (A Preinitz) m piano 1907; Ungdomssång, utg 1944; Våra fäder (Johannes), Till Dalaförems 50-årsjub 1952, m piano; Världens frälsare kom här (1939, sv ps 58). Arr: Dalvisa (Om sommaren sköna) 1949; Den signade dag, melodivarianter fr Gagnef (utg 1954), Leksand 1950 (utg 1967), Mora o Äppelbo 1951; Du gamla du fria 1923?; Gån ut i hela världen; Härlig är jorden; Jesus min Jesus (ur Ungdomssånger?) = Gammal fabodpsalm; Mandom mod och morske män 1917, ngt avvikande version 1944?; Medan lifvets stormar rasa (mel ur Väckelse- och lof-sånger); Och flickan hon går ringen 1923, publ i Åkerberg, Folkkörboken 1928; Fyra andliga sånger efter folkvisemotiv 1945: I kristne vänner alla, Stilla, sköna aftontimma, Gud skapade världen, Till fadershuset, utg s å; Sångbok för sy kyrkan II, Musikbil t Kyrklig sång 1918: nr 15 Över Sveriges kyrka o Sveriges folk, 51 Gån ut i hela världen (mel: Himmelriket liknas vid tio jungfrur), 170 Det spirar i Guds örtagård, 195 Strö ut ljus, 205 Fader! Du vars hjärta, 209 En kärlekens eld (uppt mel = Fäbodpsalm), 243 Gud vår Gud, 260 Jag lyfter ögat, 264 Till Gud jag flyr, 266 Gud som haver, 268 Till natt det åter lider, 281 Hav tålamod ännu en tid, 298 Efter tunga träldomstider, 1914 (äv manskör), 310 b Mandom mod och morske män (uppt variant fr Gagnef, arr ngt avvikande fr det senare). Damkor (barnkör): De komma, de komma, de vingade skaror, 1907; Det spirar i Guds örtagård (Gabrielsson), 1917; Det är vår (M Norrman) m piano 1933; Folkvisa från Dalarna; Fredrika Bremer (Nathorst) m piano 1944, ur Fredrika Bremer-kan-tat, utg s å; Glänsande våren (E Sehlstedt) m piano, utg 1933, äv publ i Skolkören; I landet Vitavall (A M Roos) m solo o piano 1916, utg 1928 o 1936; Jag lyfter ögat (Runeberg) (1917, sv ps 515), 1948, äv arr f 3-st damkor av H Holewa; Källan (Hildebrand) m orgel, utg 1958; Korsats D-dur, utan text; Midsommarnatt (J Oterdahl) m piano 1910, ur De sjungande löven, publ äv i Skolkören; Morgonen (Runeberg) m piano, äv manskör o bl kör, utg 1933 o 1948, publ äv i Skolkören; Mödrarna (Nathorst) m piano, ur Fredrika Bremer-kantat, 1944, utg s å; Nu sjunga helgonen; Ny dag (Nathorst) m piano, ur Fredrika Bremer-kantat; O du som ser (Oterdahl) 3-st m piano 1924, 4-st 1943; På vandring (Kerstin Hed) m piano, utg 1936; Sjukklubban (K-E Forsslund), kantat f Sv sjuksköter-skefören, m orgel 1944; Somnar jag in (Tegengren) m piano, utg 1932, äv m stråkork, äv sång o piano; Sång till fröken E Kruse vid våravslutn 1923 (H Bratt); Vingar (A Kruse) m piano, utg 1934 o 1944; Vinterlandet (S Granlund) m solo, 2-st kör o piano 1920, publ äv i Skolkören; Visa vid väg (Kerstin Hed); Vårdträdet (Bratt) m soli o piano, utg 1926 o 1943; Vårgryning (Kerstin Hed) m piano 1943, utg 1944; Vårsång (Sehlstedt) m piano. Arr: Färdepsalm (1695 års psalmbok nr 336), utan ack, ingår i Sjukklubban; Gammal visa från Gagnef (uppteckn), d:o, ibid; Höga kors (Crux fidelis, övers J A Eklund), ibid; Och jungfrun gick åt killan (folkvisa) 1933; Om dagen vid mitt arbete (d:o); Vindarna sucka (Oscar Fredrik), folkmel, ack publ i Skolkören; Ved levspring (Lasson-Richardt), ack publ ibid. Manskör: Bergslagen (J-O Johansson), utg 1942; Böljebyvals (Karlfeldt) 1911, utg 1914; Efter tunga träldomstider (J A Eklund) 1914; Helgdagsafton (Skog), utg 1914; Herre, jag vill bida (H-E Öberg) (sv ps 287, 1937), utg 1954; Hjärtstilla (Karlfeldt), utg 1930; Hymn på 200-årsdagen av Karl XII:s död (L F Läfiler) 1918; Katarina Måns-dotters vaggvisa lör kung Erik (Z Topelius); Ljusa aftonskyar (D Fallström) m barytonsolo 1918?; Man borde inte sova (Jeremias i Tröstlösa), utg 1929, äv f bl kör; Mitt land (Åhlstad) m piano, harmonium, solo, op 52 1944, utg 1945, äv f ork; Morgonen (Runeberg) m piano 1909; Norra Reals Kollegievisa (E Dahl); Nu drar över stilla vatten (Skog), utg 1918; Nu strålar ljus (K J Ekman), ur Viktor-Rydberg-kantat, m orgel, 1920; När tranorna draga över heden (Tegengren), utg 1929; Oktobcrvisa (T Storm), utg 1935; Prinsessan Törnros (Skog) 1916, utg 1922; Saliga de döda, publ i Musica Sacra; Sats för manskör, utan text 1916; September (E Eklund) 1911; Sveriges frihet (J A Eklund), utg 1938; Trestämmig manskör, m piano 1908; Varje själ, som längtan bränner, komp f Odd Fcllow-ordcn 1950, äv f sång o piano; Vänskapshymnen, d:o; Öde, öde stå skogarna. Arr: Och inte vill jag sörja (folkvisa) 1910, utg 1912; Två danska folkvisor f manskör m tenorsolo. — Sånger med orkester: Adagio (B Bergman) f sopran o stråkork 1910, äv m piano; Biskop Thomas frihetssång, unis sång m ork 1922 (1921); De dödas ö (G Svanström) i baryton o ork, op 2 1908; Jungfru Maria (Karlfeldt) f sopran o ork, op 15 1916, äv m piano; Melodi; Längtan heter min arvedel (Karlfeldt) f sång o ork, op 22 1923, instrum 1932-33, äv m piano; Sommarkväll (C Larsson i By) f sopran o ork, op 4 1910, äv m piano; Somnar jag in (Tegengren) f sång o stråkork, äv m piano, äv f damkor; Sov (O Thunman), 1919, f sång, 2 oboer, harpa o stråkork 1948?, äv m piano; Två sånger (M Thor-burn-Busck) m ork, op 14 1915 o 1916 (Hur skall man bruden kläda, Vad söker du); Vallarelåt (G Fröding) f sång o ork, op 8 1911. Arr: En liten visa av G A Sundeli, "Lilla blomma blå" (G Hiilphers), arr f sång o stråkork; Fyra folkmel från Dalarna, arr f sång o liten ork 1946: Himmelriket liknas vid tio jungfrur, Den föräldralösa, Vindarna sucka uti skogarna, komp av I Hallström!, arr 1942, Kom min vän. — Sånger med piano eller orgel: Ungdomskompositioner, bl a flera kortare sånger o visor, komp före 1905. Adagio (Bergman) 1910, äv m ork; Allt som av kärlek är fyllt (Dan Andersson), publ i Nykterhetsfolkets sångbok 1955; Bakom en förlåt som rämnar (Kerstin Hed) 1948, utg s å; Barnvisa i D-dur, utan text; Barn på hemväg (Mangård); Bekransa mig (Karlfeldt) 1910; Biskop Thomas frihetssång 1943, publ i SvD 23/1 1943, utg s å; Bisp Thomas frihetssång 1921, ej ident m föreg, utg 1923, äv m ork; Bröllopshymn (Nu signad är i templets famn, fri text ur psalmboken) 1910, utg 192i, publ äv i Sång-album 1936; Bygg dig en värld (A Osterling), publ i Nykterhetsfolkets sångbok 1955; Bön för våra bröder på havet (C G Lagerfelt), publ i Soli Deo gloria 1938; Cantus cordis, "Hjärtats sång" (H Tigerskiöld) 1930; Dans i vassen; Den bakvända visan (H Nyblom); Den reslystna hönan (Det var en gång en höna) 1932; Det finns ett land där helgons här (E Åkesson) = I öster stiger solen opp, publ i Sånger och psalmer, äv f bl kör av H Martinsson; Det spirar i Guds örtagård (Gabrielsson) 1917, utg 1941, publ i Cantate Domino 1946; Det större fosterlandet (Oterdahl) 1948, pub! i Den 18 maj 1948, Nordiska lärares fredsförbund; Duett 1908; Du underbara dunkla klarhet 1908; Du vandrar andra stigar 1919; Ej med stora låter (utan text), 1924; Eld och jord (Kerstin Hed), publ i Nykterhctsfol-kets sångbok 1932; Ett blott är evigt, m orgel; Fader, du vars hjärta gömmer (Liedgren) (sv ps 305, 1917), utg 1949,"äv fbl kör; Folkaresång (Mangård) 1949; Fosterlandet (A Lundegård) 1923, tr i Nykterhetsfolkets sångbok 1932; Fröken Tusensköna och Herr Riddarsporre (I Björk) 1936; Fädernas kyrka (J A Eklund) (1917, sv ps 169), publ i Musikbil t Kyrklig sång 1918; Gagncfsvisan (Lundström) 1936; Gläns över sjö och strand (Rydberg), utg 1925, publ äv i Sv romanssång 1936; Gud bevare Sverige (G Wcnnerberg) 1905; Gör skolan till ditt tempel (J Linnman), publ i Lycko-slantcn 1944, nr 5; Harpolskan 1932?; Herre, jag vill bida (Öberg) 1937, sv ps 287, utg 1949, äv publ i Sånger o psalmer; Herre, led din unga skara (C G Lundin), publ i Sånger o psalmer, mei = Fader, du vars hjärta gömmer; Himmelriket det skola vi söka 1938; I Guds hand (M Bergman) 1938; Jag drömde (S Bolling) 1911; Jag lyfter ögat mot himmelen (Runeberg) 1917, sv ps 515, publ i Ungdomstoner, äv i Sånger o psalmer; Julens klockor; Jungfru Maria (Karlfeldt), op 15 1916, äv m ork, utg 1934; Katten tjipp, tjopp 1932; Kestis vaggvisa (E W Hiilphers) 1924; Komposition f solostämma m piano el orgel 1951; Konung i det höga (Öhrstedt), koral ur Kyrkokantat nr 2, 1939; Kyrkobrödernas sång "Natt över jorden" (B Oxenstierna); Linda-gulls krona (B Gripenberg) m obl violin 1912, utg 1926; Lyckans land, h 1—3: 9 barnsånger utg 1920: Lyckans land (Roos), Lille Pers vandring (H Gyl- länder), Kissemissen (Roos), Björnen o skräddaren (Roos), Jungfrun o räven (Roos), Under lindarnas sus (Roos), Tomten (Rydberg), Sagans slott (Oterdahl), Nu lyser julens stjärna klar (H Lundgren) ms dat 1919, 6 d:o utg 1923: En vårvisa (I Hasselblad), En liten riddarvisa (Oterdahl), Rosenknoppen (Ingemann), Ute blåser sommarvind (S Hed-born), Vaggvisa (Oterdahl) ms dat 1923, Sommarmorgon (dens), 6 d:o (I Björk) 1932, utg 1934: Prinsessan Vår, Myggdanslek, En bal i skogen, Lotta Klöverblom o Kalle Tistel, Älvornas speleman, Drömfeen, alla äv tr i Lille Hans o skogens fe, berättelse 1932; Längtan heter min arvedel (Karlfeldt), op 22 1923, utg 1926, äv m ork; Nu lysa alla hagar (M Wallenberg) 1951, publ i Sång o spel; Pelle Myra 1932; På Golgata (T L Truve),'äv arr f ork av P Lundkvist 1966; Ro, ro liten pilt (Oterdahl), utg 1923; Skapare, vår Gud och Fader (Öhrstedt), ur Kyrkokantat nr 2, 1939; Snabbt jagar stormen våra år (Karlfeldt) 1939, utg 1940; Sommarkväll (Larsson i By) op 4 1910, äv m ork; Sommarnatt 1905; Somnar jag in (Tegengren), utg 1932, äv f damkor o stråkork; Sången om Dalarna (Mangård) 1951, äv fbl kör; Sov (Thunman) 1919, äv m ork; Sång för en röst (utan text) C-dur; Sång för unis kör m piano Ass-dur; Sång till Västmanland (Mangård); Till ett barn 1948?; Till Vasalöparna (Forsslund); Tippela (Björk) 1940; To pray is more (Tänk när en gång, sv ps 594), publ i EACC Hymnal, Kyoto, Japan 1963; Två andliga sånger 1925: Så talar Herren (ur Jes. 55), Sekler ses svinna (Lindgren), utg 1930, äv m ork instr av E Ellberg 1926; Två sånger 1919: Älskade, sjung (A Krook), Sov (Thunman) äv m ork o äv publ i Fru Musica, bd 6; Två sånger (Thorburn-Busck) op 14 1915—16: Hur skall man bruden kläda, äv i Fru Musica, bd 5, Vad söker du på stranden, äv m ork, båda utg äv i Sv sånglyrik, bd 2 1951; Vad gagnar det en människa (Lagerkvist) 1948, utg s å; Varje själ som längtan bränner 1950, komp f Odd Fellow-orden, äv f manskör; Vem är det som stilla skrider (E Kleen); Viktor-Rydberg-brödernas klubbsång "Hemlandets själ"; Vitsippornas saga (Roos) 1938; Välsignelsen 1914; Vänskapshymnen "Tänd i våra sinnen flamman" 1950, komp f Odd Fellow-orden, äv f manskör. Arr: En liten visa (G A Sun-dell) harmon f piano, äv m stråkork; Jungfru Maria till Betlehem gick (folkmel) 1938; Kom min vän och låt oss gå, folkmel fr Dalarna 1946, äv m ork; Om Mikaelidagen (folkmel); Som stjärnan uppå himmelen så klar (d:o); Vallvisa (d:o); Vårvindar friska (d:o). — Musikdramatiska verk: De sjungande löven, sångspel lör barn (Oterdahl) f soli, kör o piano 1909-10 o 1922, utg 1931; Fredlös, opera i tre akter (F Tutenberg efter S Lagerlöfs novell "De fågelfria") 1936—42 f soli kör o ork, uruppf K teatern 25/11 1943.

Tryckta arbeten: Den Gleerupska koralboken kontra Den svenska koralboken. Sthlm 1940. 39 s. [Undert; tills med H Weman o D Wikander.] — Om koraler och koralsång (Julbok för Västerås stift, årg 36, 1941, Västerås, s 101-110). - Koraler, spelmän och låtar (Gagnef och Mockfjärd, en hembygdsbok, [Gagnef, tr] Falun 1952, s 117— 136). Redigerat: För andakt och högtid i skolan. [Omsl:] Norra realläroverket, Stockholm. 3. uppl Sthlm 1922. 32 s. (Tills med G Brandt.) - Koralbok (or skola och hem i enlighet med den av Konungen år 1939 gillade och stadfästa normaluppl. Sthlm 1940. Tv-8:o. XXXIX, 308 s. (Tills med H. VVeman o D. Wikander.) Även senare uppl.

Källor och litteratur

Källor o litt: F Lindberg, Kat över kompositioner i originalhandskrifter, MAB.

H Malmborg, OL "Mitt lands" kompositör (Sångartidn 1946, nr 2); O Morales, En karsk dalkarl (Röster i radio 1947, nr 9); D Olson, O L (Vår Sång 1947, nr 3); G Percy, O L in memoriam (Musikrevy 1955, nr 3); Sohlman; A Udden, Mas o spelman (Röster i radio 1945, nr 47); UUM ht 1936 (1937); H Weman, O L 60 år (Kyrkomusikernas tidn 1947, nr 2); D Åhlén, OL - en Guds speleman (dens, En kyrkomusikers minnen, 3, dup-lic 1970, s 227-234).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oskar F Lindberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10439, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10439
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oskar F Lindberg, urn:sbl:10439, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2024-04-25.