S Otto Lindberg

Född:1835-03-29 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1889-02-20 – Finland (i Helsingfors)

Botanist


Band 23 (1980-1981), sida 237

Meriter

Lindberg, Sextus Otto, f 29 mars 1835 i Sthlm, Jak o Joh, d 20 febr 1889 i Hfors. Föräldrar: tolagskamreraren Karl Peter L o Karolina Sandbom. Inskr vid UU 18 maj 55, med-fil kand:ex där 28 maj 56, adjunkt i med naturalhist o farmakognosi vid Kl sommaren 57 —hösten 58, kir kand vid Kl 25 maj 59, lär i naturalhist o farmakognosi vid Farmaceutiska inst i Sthlm 8 maj 62 —maj 65, ML vid Kl 30 maj 63, disp vid UU 3 dec 64, MD där 31 maj 65, prof i botanik vid univ i Hfors från 13 juni 65, ordf i Societas Pro fauna et flora Fennica från 13 maj 66, i Finska vetenskaps-soc från 72. — Fil hedersdr vid UU 6 sept 77, LFS 84, LVA 86, LVVS 88.

G 1864 utomlands m sångerskan Hilda Fausta Cecilia Sällström, f 4 febr 1833 i Sthlm, Hovf, d 14 jan 1914 i Lojo, Nyland, Finland, dtr till operasångarna Peter Mikael S o Märta Kristina Fagerberg samt förut g m löjtn i engelska flottan Charles Oscar Sinclair Samson (d 1860).

Biografi

Otto L var den yngste av sex bröder o åtta syskon vilket inspirerade föräldrarna till hans extra förnamn. När han var ett år dog på kort tid i scharlakansfeber hans mor o sex av syskonen o fem år senare hans far. För L följde trista inackorderingsår i olika prästhus, skolgång i Klara skola o Sthlms gymnasium. Som gymnasielärare i naturalhistoria hade han mosskännareh K F Thedenius, som genom att ge L tillträde till sitt bibliotek o sitt herbarium understödde hans tidigt väckta håg för botanik. Han hade en märklig skarpblick för växtformer, o som gymnasist gjorde han under exkursioner kring Sthlm o i Dalarna uppmärksammade mossfynd.

I Uppsala vistades L efter studentexamen endast korta perioder o bedrev sina medicinska studier i Sthlm, där hans gynnare Anders Retzius hjälpte honom till bostad i ett amanuensrum på KL Hans intresse för läkarvetenskapen var svalt, o han ägnade under studieåren mer tid åt botaniken än åt medicinen. Vid sidan av studierna hade han olika lärarbefattningar, o under somrarna företog han insamlingsresor till Pite lappmark o till flera av landets södra o mellersta landskap. Han blev specialist på sv mossor o förvärvade rik erfarenhet av deras mikroskopiska byggnad, utbredning o krav på växtlokaler. Genom meddelanden om hans upptäckter i Botaniska notiser o i VA:s översikter blev hans namn känt av Europas bryologer. Sveriges mossflora torde på 1850-talet ha varit världens grundligast undersökta, men L fann under årens lopp 150 för landet nya arter.

Efter examen ville L inte praktisera som läkare utan trogen sitt valspråk: "hellre stor i det lilla än liten i det stora", ville han fortsätta med studiet av mossorna. I Sverige fanns ingen lämplig tjänst, men när lavspecialisten F Nyländer avsade sig botanikprofessuren i Hfors, blev L, trots att han inte kunde finska o saknade examensmeriter i botanik, utnämnd till hans efterträdare. Även om L som lärare — särskilt under vår- o höstexkursionerna — ansåg mossor vara det väsentliga, blev hans undervisning inte ensidig som många befarat. Varken i sina föreläsningar, som han koncentrerat till måndagar o tisdagar för att kunna ägna resten av veckan åt mosstudier, eller i sina undersökningar försummade han de högre växterna. Hans dissertation Om de officinela barkarne visade goda kunskaper i växtanatomi, o några av hans vetenskapliga uppsatser bygger på organografiska o morfologiska studier av fanerogamer. Han förnyade universitetets försummade botaniska trädgård o utökade allsidigt det botaniska museet. Hans tentamenskrav var lindriga — den som nödtorftigt kände Finlands fanerogamer blev godkänd — o antalet botanikstuderande ökade snabbt. Han menade att tentamina o undervisning var av ringa värde o väntade av sina studenter att de genom studier i naturen o av kärlek till ämnet skulle skaffa sig tillräckliga kunskaper.

L undvek nöjen o sällskapsliv o använde all tid han fick över från ämbetsplikter till mossstudier. Under terminerna arbetade han med mikroskop o preparernål, författade, skötte sina växtbyten o sin vidlyftiga korrespondens. Under somrarna reste han o samlade växter inte bara i Finland utan även i Sverige, Norge, England o på Irland. Som framgår av de drygt 150 uppsatser o notiser han publicerade i vetenskapliga tidskrifter o årsböcker ägnade han sig främst åt mossornas synonymi o systematik, under tidigare år åt bladmossornas, från 1870-talet åt levermossornas, o i viss utsträckning åt historisk botanik. För att råda bot mot namnförbistringen försökte han med konsekvens o utan hänsyn till traditioner i flera uppsatser utreda prioritetsrätten vid benämningen av varje mossa, o i många fall nådde han genom kunnighet o ihärdighet bestående resultat. L:s, som det tycks, till en del på intuition o skarpblick byggda mosssystematik har i flera fall långt senare o efter grundliga undersökningar bekräftats av andra forskare. L artbestämde mossor med en snabbhet o säkerhet som förbluffade även fackmän, o han anlitades som expert inte endast av bryologer i Europa utan aven i Nordamerika o Australien. Han bringade ordning i skandinaviska, irländska, engelska o portugisiska mossfloror. Efter studier av samlingar från VA i Petersburg förtecknade o bestämde han mossor från Japan o Sachalin, o i dessa sammanhang beskrev han 250 för vetenskapen nya arter.

L kom att betyda mycket för Societas Pro fauna et flora Fennica. Från 1866 till sin död var han sällskapets ordförande, stadgade dess ekonomi o ökade värdet o spridningen av dess skrifter, åt vilka han ägnade tid som medarbetare, redaktör o korrekturläsare. Han hade svårt att känna sig hemma i Hfors o hoppades länge på en tjänst i Sverige. Han vantrivdes framförallt med konsistoriegrälen kring tjänstetillsättningar o språkfrågor, men när han 1880 inte fick någon röst vid valet av intendent för VA:s botaniska samlingar resignerade han o lät i västra Nyland bygga sig ett hem for emeritiåren. Han skydde all kommunalpolitik men att döma av hans brev engagerade han sig ivrigt i den europeiska storpolitiken, o för världens elände lastade han främst tyskarna o prästerskapet. Den långe rödhårige L med kantiga, besynnerligt mejslade drag brusade lätt upp, var skarp i sina omdömen o svor fantasifullt både i tal o brev men var omtyckt av studenterna inte bara för sin välvilja med betyg utan också för sin humor o vänlighet.

L:s bror Gustaf Anders L (1832–1900) var en naturvetenskaplig begåvning men började 1852 läsa juridik i Uppsala. Lungtuberkulos tvang honom att avbryta studierna o på förslag av sin läkare Magnus Huss (bd 19) reste han till Minas Geraes i Brasilien. Där blev han i Caldas väl mottagen av Huss' ungdomsvän, den förmögne botanisten o läkaren A F Regnell, som beredde honom möjlighet att företa botaniska insamlingsresor. L bragte samman en värdefull samling brasilianska växter, som hans bror köpte o skänkte till Naturhist riksmuseet. Efter nio månader återvände han till Uppsala, tog 1856 kameralexamen o blev 1857 kammarskrivare i kommerskollegium där han blev tf kamrerare 1874. I Brasilien hade han särskilt ägnat sig åt Rhipsalis — ett släkte epifytiska kakteer — o blev efter hand en internationellt erkänd expert på detta område. Han beskrev nya arter o publicerade ett 20-tal uppsatser i tyska botaniska tidskrifter. L gjorde sig dessutom känd som specialist på inomhusväxter.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Otto L:s arkiv innehållande c:a 10 000 brev i Hfors UB. - Brev från L i Hfors UB (bl a 23 till V Nyländer o 13 till W Lagus), i KB (bla till G Mittag-Lefller), i NordM, i Oslo UB (15 till A G Blytt), i UUB (bla=62 till Th Fries, 108 till C Hartman o 28 till J Ångström), i VA o Åbo akad:s bibl. — L:s herbarium, som omfattade mer än 5000 mossarter i närmare 50 000 ex, inköpt av Hfors univ. En större saml skandinaviska arter skänkte L på 1870-talet till Naturhist riksmus.

Gustaf Anders L:s arkiv innehållande c:a 250 brev från ett stort antal botanister i VA, där även brev från L finns.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Otto L: Nya nordiska mbss-arter. Sthlm 1857. 5 s. [Ur Ofversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, årg 14, 1857.] — [Stockholmstraktens mossor,] 3. Heteronemeae (K. Fr. Thedenius, Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten [konsistorieavh], Sthlm 1859, s 103— 112; anon). — [Anmärkn om släktet Sphagnum] (Forhandlinger ved de skandinaviske Naturfors-keres ottende Made i Kiabenhavn fra den 8de til den 14de Juli 1860, Khvn 1861, s 710). - Om rottrådsbildning inuti rädisor (ibid, s 907 f). — Etheriska oljors förekommande i lefvermossor (Pharmaceutisk tidskrift, [årg 4,] 1863, Sthlm, s 49 1). — Till Sveriges apothekarc (ibid, s 141 — 144). — Om ett nytt slägte, Epipterygium, bland bladmossorna. [Rubr.] Sthlm 1863. 11 s. [Ur Ofversigt ... 19, 1862.] — Bidrag till mossornas sy-nonymi. Sthlm 1863. 36 s. [Ej avslutad; ur d:o 20, 1863.] — Om de europeiska Trichostomeai. Akad afh ... 26 oktober 1864. Hfors 1864. 48 s. [Ur d:o 21, 1864, med ny titel.] — Om de officinela barkarne. Akad afh ... [Upps; ändr till 3 dec] november 1864. Sthlm 1864. 50 s. [Annan uppl:] ... barkarne. Sthlm 1865. 51 s. (Medicinskt archiv, utg af lärarne vid Carolinska institutet i Stockholm, bd 2, n:o 9 [i h 3].) — [Smärre meddelanden] (Förhandlingar vid de skandinaviska naturfors-karnes nionde möte i Stockholm från den 8 till den 15 juli 1863, Sthlm 1865, s 366, 373-375). - He-paticae Scandinavicae exsiccata . . . Fasc. 1 . . . Hfors 1874. 4:o. 14 s, 2 s fol. (Tills med E. Fr. Lackström.) — Hepaticologiens utveckling från äldsta tider till och med Linné. Hfors 1877. 4:o. 54 s. [Med en levnadsteckn; inbjudningsprogr till installation 5/5.] — Utkast till en naturlig gruppering af Europas bladmossor med toppsittande frukt (Bryineae acrocarpae). Program. Hfors 1878. 4:o. 43 s. [D:o ... 17/4.] — Musci Scandinavici in syste-mate novo naturali dispositi. [Omsl: Förteckning öfver Skandinaviens mossor jemte deras bytesvärden . . .] Upsalias 1879. 50 s. [Points-forteckning öfver Skandinaviens växter, 3.] — Europas och Nord Amerikas hvitmossor (Sphagna) jämte en inledning om utvecklingen och organbildningen inom mossornas alla tre hufvudgrupper. Promo-tionsprogram (Inbjudningsskrift till de magister-och doktors-promotioncr, hvilka ... anställas den 31 maj 1882, Hfors 1882, 4:o, s I-XXXVIII, 1-88). — Kritisk granskning af mossorna i Dillcnii Historia muscorum. Program. Hfors 1883. 4:o. 59 s. [Inbjudan till installation.] — Några ord om blomman och blomställningen. Program. Hfors 1883. 4:o. 20 s. [D:o 7/4.] — Finnes någon gräns mellan växt- och djurrikena? Föredrag vid promo-tionen den 31 maj 1882 (Album utgifvet af nylän-dingar, 9, Hfors 1883, s 43-52; sign i innehållsfört). — Historiska data rörande vår kännedom om moss-sporens groning. Program. Hfors 1884. 4:o. 15 s. [Inbjudan till installation.] — Musci Asiae borealis. Beschreibung der von den schwedischen Expeditionen nach Sibirien in den jahren 1875 und 1876 gesammelten Moose . . . Th 1—2. Sthlm 1889-90. 4:o. (Tills med H. W. Arnell.) 1. Lebcr-moose. Der K. schwedischen Akademie der Wis-scnschaften vorgelegt den 10 October 1888. 1889. 69 s. 2. Laubmoosc. ... vorgelegt den 11 September 1889. 1890. 163 s. (VAH, [N F,] bd 23, [1888 o 1889,] n:o 5 resp 10.) — Bidrag i: Botaniska notiser, 1856-58, 1863, 1865, 1868,' 1872-74, 1877-78, 1886—87, jämte smärre referat, Sthlm, Upps o Lund; Öfversigt af Kongl. svenska vetenskapsakademiens förhandlingar, årg 14, 1857, 16— 23, 1859-67, 33-34, 1876, 1879, Sthlm; Öfversigt af Finska vetenskaps-societetens förhandlingar, 9— 10, 1867-68, 12, 1870, 14-15, 1872-73, Hfors; Notiser ur Sällskapets Pro fauna et flora Fcnnica förhandlingar 9-10, 1867-68, 11, 1870-71, 13, 1871—74, forts: Meddelanden afSocictas Pro fauna et flora Fcnnica, h 1, 1876, 5, 1879, 6, 1881, 13, 1888, årsberättelser mm 1869—88; Acta Societatis scientiarum Fcnnica:, T 9, 1871, 10, 1871 — 75, Hfors; Acta Societatis Pro fauna et flora Fennica, vol 1, 1877, 2, 1882-85, Hfors; Finsk tidskrift för vitterhet, vetenskap, konst och politik, T 8, 1880, 10, 1881,22, 1887, Hfors; vidare i Flora oderAUge-meine botanische Zcitung, Jahrg 45, 1862, Regensburg; Hedwigia, ein Notizblatt fur kryptogamische Studien ... red von L Rabenhorst, Bd 2, 1863, 5-6, 1866—67, Dresden; Botanische Zeitung, Jahrg 22, 1864, Berlin, 4:o; Journal of botany, British and foreign, vol 2, 1864, N S, 1-4, 1873-75, 7, 1878, London; Journal of the (Proccedings of the) Linnean Society, vol 11, 1870, 13, 1872", London; Gre-villea, a monthly record of cryptogamic botany and its literature, vol 1, 1872—73, London; Transac-tions and proceedings of the Botanical society of Edinburgh, vol 11, Edinburgh 1873; Rcvue bryolo-gique, année 2, 1875, 4, 1877, 7, 1880, 9-1 1, '1882-84, 14, 1887, Cahan; Bryologia Javanica, 2, 1886, Lugduni-Batava:, 4:o; beskr av eller notiser om enstaka arter i: R Braithwaite, The British moss-flora, vol 1, London 1887; Icones plantarum sponte nascentium in regnis Daniae et Norvegia:... Floras Danica: nominc inscriptum, fasc 2, suppl, 1865, 48, 1871, 49, 1877, Hafniae, föl; CJ Hartman, Handbok i Skandinaviens flora, 8. uppl Sthlm 1861, 9. uppl 1864; A Kerner, Scheda: ad Floram exsiccatam Austro-Hungaricam ..., P 3, Vindo-bonae 1884; J P Norrlin, Öfversigt af Torncå (Muonio) och angränsande delars af Kemi lappmarker mossor och lafvar (Notiser ur Sällskapets Pro fauna et flora Fennica förhandl, 13, Hfors 1871 — 74); (i exsiccatverk: R V Hartman, Bryacea; Scandinaviae exsiccatae, Gefle 1857—74, J P Norrlin o W Nyländer, Herbarium Lichenum Fennise, Hfors 1875-82, 4:o, L Rabenhorst, Bryotheca Europaea, Dresden 1858—84, dens, Hepaticae Europaeae, Dresden 1855—79, V F Brotherus, Musci Fenniae exsiccati, Hfors 1871—88, 2. ed 1894, A S 0rsted dy, Praxursores Florae Centroa-mericanae, Haunia; 1873); titlarna se främst T Sae-lan, Finlands botaniska litteratur till och med år 1900 (Acta Societatis Pro fauna et flora Fennica, T 43: 1, Hfors 1916), s 273-294, jfr blaj. P. Norrlin, Minnesord ... (Acta Societatis scientiarum Fenni-cae, T 17, 1891, Hfors 1890), s 534-538, även i sep tr, s 32-36, T Sa=lan, Minnestal... (Meddelanden af Societas Pro fauna et flora Fennica, h 18, 1891, Hfors), s 25-38, Annals ofbotany, vol 3, 1889-90, Oxford, s 471—473, o [A L Bygden,] Upsala universitets fyrahundraårs jubelfest, september 1877, Upsala 1879, s 362 f, samt Krok, s 397-404.

Gustaf Anders L: Bidr i Nya botaniska notiser for år 1856, Sthlm 1857, Garten-Zeitung, Bd [=Jahrg] 26-27, 1882-83, Stuttgart, 4:o, G.arten-(lora, Jahrg 37-42, 1888-93, Erlangen, Mo-natsschrift fur Kakteenkunde, 1-7, 1891-97, Berlin und Neudamm, Svenska trädgårdsföreningens tidskrift, [årg 10,] 1887, o N F, 6, 1894, Sthlm, samt Trädgården, ill tidskr för trädgårdsskötsel, årg 6, 1907, Sthlm, 4:o; sc Krok, s 396 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: Otto L: C v Bonsdorff, E J Bonsdorff o S O L (Bidr till kännedom af Finlands natur o folk, h 91 A, 1947); Botan notiser 1889; T Carpelan o L O Th Tudeer, Hfors univ. Lärare o tjänstemän från år 1828, 2 (1925); A Cleve v Euler, Från min barndoms o ungdoms Uppsala (Hågk o livsintr, 18, 1937); F Elfving, SOL (FT 1889); dens, Zu S O L:s hunderstem Geburtstag (Annales Bryologici, vol 8, 1935); FBH; I Heikel, Hfors univ 1640-1940 (1940); Krok; H Neiglick, Valda uppsatser, ed H Söderhjelm (1916); J P Norrlin, Minnesord öfver S O L (Finska vetenskapssoc:s acta, T 17, 1890); R Renvall, Biogr anteckmar öfver det finska univ:s lärare ... (1869); Gfustaf] R[etzius], S O L (AB 21 febr 1889); O M Reuter, S O L (Sv folkskolans vänner, kal 1889); V T Rosenqvist, Frans Ludvig Schauman (SSLF 193, 1927); T Sailan, Minnestal öfver SOL (Meddel af Societas Pro fauna et flora Fennica, 18, 1891); dens, Finlands botan litt tom år 1900 (1916); SLH 2: 1 (1873); M Åström, Emma Irene Åström (SSLF 421, 1967). Gustaf Anders L: C Blackstadius, Sthlms i Upsala studerande nationsmedlemmar 1800-1881 (1882); Kommerskoll; Monatsschrift fur Kakteenkunde, årg 10, 3 (1900); nekr över GAL (SvD 6 febr 1900).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Otto Lindberg, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2014-09-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10440
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Otto Lindberg, urn:sbl:10440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2014-09-22.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se