Sigfrid (Sigge) O Lindberg

Född:1897-03-26 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län
Död:1977-01-04 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län

Fotbollsspelare


Band 23 (1980-1981), sida 240.

Meriter

Lindberg, Sigfrid (Sigge) Oscar, f 26 mars 1897 i Helsingborg, d 4 jan 1977 där. Föräldrar: typografen Johan Oscar L o Sina Josefina Bergqvist. Svetsare vid Plåtförädling, Helsingborg. Idrottsman.

G 27 okt 1923 i Raus, Malm (enl vb för Helsingborg) m Inez Linnea Dorotea Hultkvist, f 5 maj 1902 i Västerås, dtr till Simon H o Elin Eriksson.

Biografi

Sigge L började som 13-åring i helsingborgsklubben Falken o spelade sedan i Örnen, Saga o Drott. 1918 värvades han till Helsingborgs IF, som han sedan tillhörde (utom säsongerna 1919—20 o 1931—32). Han var Sveriges första målvakt av högsta internationella fotbollsklass. Han var stor o stark, utomordentligt vig o smidig, djärv o beslutsam o utrustad med ett par stora, kraftiga händer som tillät honom att "klistra" bollarna i de hårdaste närkamper o mest vågade utrusningar. Han jämfördes ofta med sin samtida, världens på 1920-talet bäste målvakt spanjoren Zamora, men var till typen kanske mest lik de bästa engelska målvakterna. Det var också en engelsk klubb, berömda Arsenal, som 1922 erbjöd L ett proffskontrakt. Han hade då gjort en fantommatch mot Arsenal under dess Sverige-turné. Men L ville inte svika sitt kära HIF utan stannade i Sverige. Under perioden 1921—30 vaktade han det sv målet i 50 landskamper.

L började o slutade sin internationella karriär mot Österrike i Wien. Det var i en landskamp 1921 mot Österrikes omskrivna "Wunder-team" som han grundlade sin berömmelse. Österrikarna pressade enormt matchen igenom, men L kämpade som en Sven Dufva mot övermakten o räddade oavgjort. Den andra matchen — L:s sista landskamp 1930 — förlorades, men han gjorde åter en stormatch o hedrades efteråt av österrikiska fotbollförbundet med guldmedalj o av Sv fotbollförbundet med en guldklocka.

1922 blev Sverige mycket tack vare L:s strålande spel för första gången nordisk mästare i fotboll efter att ha slagit Finland i Hfors med 4—1, Norge i Oslo med 5—0 o Danmark i Khvn med 2—1. Den sistnämnda kampen går till fotbollshistorien. L:s otroliga räddningar gjorde att Sverige för första gången kunde besegra de danska läromästarna på dansk mark, o det var andra gången som Danmark över huvud taget förlorade på hemmaplan.

L:s största år var 1924. Då vaktade det "svenska burlejonet" målet i tio landskamper, varav fem ingick i den olympiska turneringen i Paris o endast en förlorades. Med några fenomenala räddningar i matchens inledning möjliggjorde han den flygande start som gjorde att Sverige med 8—1 besegrade olympiska mästarna Belgien. I nästa omgång besegrades Egypten med 5—0 men i semifinalen blev det förlust med uddamålet mot Schweiz. Det var L som i första hand räddade bronsmedaljen med ett omutligt målvaktsspel i först den oavgjorda matchen mot Holland (1—1) o sedan i omspelet som vanns med 3—1.

På äldre dar blev L blind o fick det svårt ekonomiskt. Då visade fotbolls-Sverige vad det ansåg att den alltid lika storartat kampglade målvakten betytt. En insamling inbragte så mycket pengar, att L:s ålderdom tryggades. L förblev samma goda o glada kamrat, tacksam för allt vad fotbollen givit honom. Han ångrade aldrig, att han inte skrev på för Arsenal den gången han fick chansen. Sin fotbollskarriär har han skildrat en bok som kom ut hans sista år som aktiv.

Författare

Bengt Ahlbom



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Mitt liv mellan stolparna. Något om nationell och internationell fotboll mellan 1910-1930. Sthlm (tr Hälsingborg) 1932. 4:o. 271

Källor och litteratur

Källor o litt: Allhems sportlex, 3 (1951); R Eklöw (sign R:et), Vår förste stormålvakt (DN 21 mars 1972); NF:s sportlex, 5 (1953); SMoK. - Nekr över L i SvD 7 jan 1977.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sigfrid (Sigge) O Lindberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10442, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Ahlbom), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10442
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sigfrid (Sigge) O Lindberg, urn:sbl:10442, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Ahlbom), hämtad 2024-04-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se