Meriter

2 Linderoth, John Gustaf, son till L 1, f 18 maj 1848 i Sthlm, Klara, d 2 maj 1924 där, ibid. Elev vid Klara elementarlärov 56—63, anställd vid G W L:s urfabrik 15 dec 63, elev i slöjdskolan vid Teknolog inst 64—65, studier i utlandet 67—70, tillstånd att driva handel under firma Gustaf Wilhelm L 9 april 72, v ordf i Sthlms urmakare-societet 72 (ordf där 92), fullm i Sthlms fabriksfören 81, kassaförvaltare 92, ordf där 17, hovurmakare 84, dir i Fabriksfattigkassan 88, kassaförvaltare 92, ordf där 96, ordf i Sveriges urmakareförb 92 (HedL 02), borgare i Sthlm 90, led av Borgerskapets femtio äldste 97 (ordf 03), led av Borgerskapets bemedhkommission 97 (v ordf 09), ordf i Sv urmuseets nämnd 04, led av stadsfullm i Sthlm 04—06, av Klara förs:s fattigvårdsstyr 09—12, kyrkofullm där 10. — Litt et art 98. - Ogift.

Biografi

John L började femtonårig arbeta vid faderns urfabrik, där han fick en grundlig skolning i yrket som snickare, smed, tornursarbetare, pendylreparatör o fickursarbetare. Under sina utlandsstudier besökte han också urfabriker o utställningar, resor som bl a gick till Schweiz o till utställningen i Paris 1867. Året efter faderns bortgång övertog L firman som nu hade nått ett utomordentligt stadgat rykte, både hemma o utomlands. 1884, när L av Oscar II kallades till hovurmakare, ansågs hans fabrik som den avgjort ledande i sin bransch.

Företaget specialiserade sig efter hand på större ur. Flera tusen torn-, pendel- o stationsur färdigställdes under årens lopp på L:s verkstad, inte bara till beställare i Sverige utan även i Asien, Nord- o Sydamerika o flera europeiska länder. De inhemska beställningarna gällde bl a tornur till domkyrkorna i Uppsala, Gbg, Skara, Växjö o Sthlm. Speciellt intresse väckte 1872 den transparenta urtavlan på Centralstationen i Sthlm, som sedan följdes av flera hundra andra, alltifrån 1/2 meters till 4 meters storlek.

Utöver tillverkningen av större ur vann L också berättigat nationellt o internationellt renommé för de fina vetenskapliga instrument som han i samarbete med sina skickliga verkmästare, bland dem Schweder o Dahlbäck, konstruerade. Hit hörde t ex en milräkningsmaskin 1872 innehållande 1000 räkneverk för Statens järnvägars vagnpark o en elektrisk kontrollapparat 1904 för att mäta tågens hastighet över Forsmobron i Ångermanland. Andra tillverkningar var en rad vaktkontrollur o ett 100-tal elektriska ur för telegrafstationerna i Sthlm, Gbg, Malmö m fl platser o för observatorierna i Uppsala o Sthlm. Vidare levererade L astronomiska pendelur med invarpendel, bla för Statens järnvägar i Sthlm, Gbg, Malmö o Uppsala samt för landets navigationsskolor. Därtill kom ett antal skeppsur för flottan, Motala verkstad o a.

L:s välkända firma fick också beställningar på pendyler o väggur för representativt bruk för kungahuset, riksdagen, riksbanken o privatpersoner. På internationella utställningar rönte firmans alster stor uppmärksamhet o erhöll ofta hedrande utmärkelser. Så tilldelades L exempelvis guldmedalj i Paris 1900 o Grand Prix i Liége 1905.

Vid sidan av sin dagliga verksamhet innehade L liksom fadern en rad förtroendeuppdrag. När Sveriges urmakareförbund bildades 1892 blev han dess förste ordf, en befattning som han innehade till 1902, då han blev dess hedersledamot. Från 1896 var han hedersledamot av Köpenhamns urmakareförening.

L hyste ett djupt intresse för sitt yrke, som han visade inte minst genom frikostiga donationer till stöd för de organisationer som verkade till urmakaryrkets bästa. Han var intresserad samlare o grundlade 1903 Sv ur-museet.

L:s adoptivson Lars L (1877-1942) övertog 1924 firma G W Linderoth. Också han utnämndes till hovurmakare. Firman består som ab fortfarande i Sthlm.

Författare

Sven Erik Täckmark

Arkivuppgifter

Beträffande firmans arkiv från L 2 till Alfred Lindberg

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Stockholms urmakare-societets 200-årsjubileum. [Rubr.] Sthlm 1895. 12 s. [Sign: J. G. L.] —. Svenska ur-utställningen i Stockholm 1902. [Omsl: Sveriges urmakareförening.] Förteckningen affattad af ... Sthlm 1902. 45 s, IV pl. 2. uppl s å. 49 s, IV pl. — Några minnesord om G. W. Linderoths urfabrik, 28 Drottninggatan ... Upptecknade med anledning av 100-årsdagen 23 november 1916. Sthlm 1916. 57 s. [Undert.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Skriftliga o muntliga uppg från dir J O Lysell, KAK.

Kända Stockholmare, ed I Goldman (1936; om Lars L); Minnesskr vid Sthlms stadsfullm-.s femtioårsjubileum (1913); SMoK; SSEÅ 1906, s 105; Sthlms borgerskap (1929); Sv urmakeritidn 1900, nr 30, 1918, nr 5, 1923, nr 5; Vem var det? (1944). - Nekner i DN, NDA o SvD 3 maj 1924 o i Sv urmakeritidn 1924, nr 5.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John G Linderoth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10533, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10533
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John G Linderoth, urn:sbl:10533, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-24.