Meriter

Lindqvist, Märta, f 7 sept 1888 i Sthlm, Hedv El, d 3 april 1939 där, ibid. Föräldrar: musikdirektören Gustaf Hugo L o Emma Josefina Louise Wilhelmina Simonsson. Mogenhetsex vid Sofi Almquists samskola i Sthlm vt 07, vik lär vid Nyköpings flickskola ht 07, inskr vid UU ht 08, lär vid Uppsala ensk lärov 09—13, sekr i English Society of Uppsala (and Library) vt 11-ht 12, FM vid UU 31 jan 13, vik lär vid bl a Detthowska skolan o Södermalms h läroanstalt för flickor i Sthlm 13—15, lär vid Sthlms borgarskola 15 o 16, medarb i SvD från 1 febr 16. Förf, journalist, översättare. — Ogift.

Biografi

L var som journalist banbrytande. I en tid när kvinnliga journalister i dagspressen ännu vanligen var hänvisade till vissa sidor i tidningen utvecklade hon en bred journalistik med få motsvarigheter. Som skribent i dagspressen var hon länge utomordentligt produktiv. Hon skrev en stilsäker men glanslös prosa. Från 1916 till sin död var L knuten till SvD. Inom tidningsredaktionen skapade hon sig en stark ställning. Signaturen Quelqu'une blev känd o respekterad. Till andra kvinnor bland tidningens medarbetare markerade hon en tydlig distans.

Till L:s ursprungliga intresseområden hörde film o mode. Hennes bok om besök hos amerikanska filmstjärnor kom ut redan 1924. Hon granskade filmen kritiskt, o hon var en av de första journalister i landet som förmådde skriva inträngande om danskonst — redan 1918 i artiklar om Anna Behle o Jenny Hasselquist, längre fram i tiden om Anna Pavlova.

En omorientering i kristen riktning tillkom efter mitten av 1920-talet. Barndomsintryck, inte minst av moderns uppfostran, medverkade härtill. Den kristna hållningen befästes, när L några gånger hade tillfälle att råka Nathan Söderblom. Hon deltog även i en av dennes visitationsresor. Med tiden fick hon dock svårt att placera alla artiklar i kyrkliga ämnen. L:s idealitet var socialt orienterad. Ett spirande folkbiblioteksväsende hade i henne en förespråkare. Hon gjorde medkännande reportage om Frälsningsarméns verksamhet o uppmärksammade sjömanskyrkans arbete bland svenskar i utlandet. Efter Söderbloms död blev norrmannen Eivind Berggrav, då biskop i Tromsö, den kyrkoledare som hon särskilt såg upp till. För den under 1930-talet framväxande högkyrkligheten stod hon däremot främmande. Ett besök i Palestina resulterade i en resebok tillkommen i nära samarbete med exegeten Anton Fridrichsen (bd 16).

Vid sidan av journalistiken bedrev L ett omfattande översättningsarbete. I litterärt avseende var hon anglosachsiskt orienterad. 1929 översatte hon Isadora Duncans Mitt liv o författade även en efterskrift om Duncans sista levnadsår.

L:s utveckling under 30-talet gick mot ökad politisk medvetenhet. Hennes ståndpunkt var antinazistisk, o hon verkade inom tidningen för ett klart avståndstagande från händelseutvecklingen i Tyskland. I KB förvaras bland L:s papper en omfattande brevväxling med pastorn, sedermera kontraktsprosten Torsten Lind, som blev hennes själasörjare o tog del av hennes tankar om tro o tvivel. Hennes senare livstid fördystrades av sjukdom.

L:s far, Hugo L (1861 — 1941), var en känd sångledare, som vid sidan av kantorstjänsten
i Maria förs i Sthlm verkade som musiklärare i flera stockholmsskolor. Han ledde i många år KFUM-kören.

Författare

Åke Lilliestam

Arkivuppgifter

L:s ppr i KB. - Brev från L till bl a T Andrae, T Lind, A Munthe o Greta Linder i KB, till bl a C G Laurin i SSA, till bl a T Andra: i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett tempel åt svensk konstnit på Göteborgsutställningen. [Omsl:] Jubileumsutställningen 8 maj ... 30 sept. Utställning av konsthantverk och konstindustri. Gbg 1922. 14 s, 3 pl. [Ur SvD 3/9 s å.] — Hos filmstjärnor i U.S.A. Snapshots från New York och Hollywood. Sthlm 1924. 149 s, 12 pl-bl. — Isadora Duncans sista levnadsår (I Duncan, Mitt liv, Sthlm (tr Upps) 1929, s 283-290; sign M. L.). - Palestinska dagar. Sthlm 1931. 205 s. — En trogen överstepräst. Journalistminnen ... (Hågkomster och livsintryck ..., saml 12. Till minnet av Erik Axel Karlfeldt och Nathan Söderblom, Upps 1931, s 339-353; 2.-4. uppl så). -Ansgarskapellet på Björkö. Historik och skildring på uppdrag av Kapellstiftelsen Ansgars minne. Sthlm (tr Upps) 1933. 31 s. 2.-3. uppl 1942, 1950. 32 s. 4. uppl 1961. 31 s. — Fursten som bär andras bördor. Sthlm 1936. 4:o. (14) s. [Undert: Qucl-qu'une; ur SvD 23/2 s å, om prins Carl.] — Människor. Sthlm 1938. 358 s. — Händelser och gestalter. Ur Quelqu'unes kristna journalistik. Red av E. W. Olson o M Rogberg. Sthlm 1939. 341 s, 16 pl-bl.

Översatt: [J Watson, pseud] lan Maclaren, Vid den blommande rosenbusken, Upps (tr Sthlm) 1914, 274 s, 2. uppl 1915; [dens,] Efteråt och andra berättelser, Upps (tr Sthlm) 1916, 191 s; [dens,] Fader Jinks och andra berättelser, Upps (tr Sthlm) 1916, 182 s; B Harraden, Skepp som mötas i natten, Upps (tr Gbg) 1915, 182 s; J Kapp, Richard Wagner och kvinnorna, en erotisk biografi, Sthlm 1917, 232 s; T Kjarval, Mor, Sthlm 1918, 153, XIII s; T de Wyzewa, Kvinnor som älskat och lidit, historiska profiler, Sthlm 1918, 279 s; G Diehl, Teodora, danserska och kejsarinna, Sthlm 1919, 196 s, 8 pl; K Hamsun, Svärmare, Sthlm 1919, 160 s, [ny utg] 1923, 94 s (även Samlade romaner, bd ); WJ Locke, Doggie, Sthlm 1919, 333 s, 2.-3. uppl så, 309 s; [4. uppl ej utkommen,] 5. uppl

1922, 333 s; dens, Marcus Ordeynes moral, Sthlm 1919, 387 s, 1 portr, [som 2.-6. uppl har räknats utgåvor övers av andra,] 7.-8. uppl 1923, 1926, [ny utg med tit:] En gammal ungkarls moral, 1943, 335 s (Tidens bokklubb 6 [omsl]); dens, Huset Baltazar, Sthlm 1920, 312 s, 2. uppl så, 3. uppl 1924, 339 s; dens, Stellamaris, Sthlm 1921, 357 s, 2.-4. uppl 1921, 1923, 1925; dens, Triona, Sthlm

1923, 352 s, 2.-3. uppl 1923, 1926; dens, Amos kommer, Sthlm 1925, 354 s, 2. uppl s å [enl uppgift en uppl 1926]; dens, Den store Pandolfo, Sthlm 1926, 362 s, 2. uppl så; dens, Den gamla bron, Sthlm 1927, 397 s, 2. uppl så; dens, Lyckans kungarike, Sthlm 1928, 355 s, 2. uppl så; dens, Han såg en syn, Sthlm 1929, 329 s; dens, Joricos skatt, Sthlm 1930, 306 s; E Wharton, Glädjens hus, d 1 -2, Sthlm (tr Hfors) 1922, 320, 270 s; Fredrik Poul-scn, Färder och fynd, Sthlm (tr Hfors) 1921, 280 s; dens, Folk och kynnen, Sthlm (tr Hfors) 1922, 185 s; dens, Under hellenisk himmel, reseroman, Sthlm (tr Hfors) 1922, 344 s; dens, Kung Midas' dag ..., roman, Sthlm (tr Hfors, även finsk deluppl) 1923, 444 s; dens, Vi vandra —, reseskildringar och skisser, Sthlm 1926, 222 s; K Mansfield, Mannen utan temperament och andra berättelser, Sthlm (tr Hfors) 1922, 297 s; dens, Främlingen, [Sthlm, tr] Hfors 1923, 271 s; dens, Dockskåpet och andra berättelser, Sthlm 1924, 93 s, 1 pl; dens, Lycksalighet och andra noveller, Sthlm (tr Hfors) 1946, 332 s, 1 portr; A C Doyle, Min vän privatdetektivens äventyr, 9 [=101- Brons gåta jämte andra Sherlock Holmes-historier, Sthlm 1923, 164 s (tills med H Flygare); M Leblanc, [Arsene Lupins märkvärdiga äventyr, 10.] Dc åtta klockslagen, Sthlm 1923, 240 s, 2. uppl så; D Garnett, Kvinnan som förvandlades till räv, Sthlm 1924, 138 s; S Kaye-Smith, Familjen Alard, Sthlm (tr Hfors, även deluppl) 1925 (tr 1924), 385 s; dens, Joanna God-den, Sthlm 1929, 360 s; Anon [pseud], Stora världen i London och Paris, d [1] —3, Sthlm (tr Hfors) 1925, 276, 147, 223 s, [ny tr av d 3:] Ur stora världens skandal- och skvallerkrönika, 1927; W Bell, Jim Mortimer, Sthlm 1927, 296 s; T S Wins-low, Revydickan, Sthlm 1928, 360 s; I Duncan, Mitt liv. Sthlm (tr Upps) 1929, 290 s, 16 pl; R Macaulay, Hennes andra jag, Sthlm 1929, 326 s; dens, Föräldralösa ön, Sthlm 1930, 333 s; dens, Kära släkten, Sthlm 1931, 311 s; dens, Sparv i tranedans, Sthlm 1932, 299 s; J Beadle, Andras tjänare, Sthlm 1932, 345 s; A Bcrtram, Fröken på slottet, Sthlm (tr Hfors, även deluppl) 1932, 330 s; E Berggrav, Helgelse, Sthlm (tr Upps) 1934, 201 s, 2. uppl så, 3.-4. uppl 1935; dens, Oxford — fanfar eller fara?, Sthlm (tr Upps) 1935, 46 s; dens, Biskop ovan polcirkeln, Sthlm (tr Upps) 1937, 148 s, 20 pl-bl, 2.-4. uppl så, 5. uppl 1938; R Fangen, Kristen enhet, grupprörelscns ekumeniska budskap, Sthlm 1938, 59 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anderson, SvD:s hist, 1 (1960); dens, Åsyna vittne. Människor o händelser i press o politik 1914—1940 (1968); B Hennings, Resa genom sju decennier (1963), s 101 f, 104; E Liljedahl, Stumfilmen i Sverige - kritik o debatt (1975; rec av G Werner i SvD 5 mars 1976); PK:s porträttmatr 1936 (1935); SMoK. - Nekner o minnesord över L i dagspressen, särsk SvD.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Märta Lindqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10641, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10641
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Märta Lindqvist, urn:sbl:10641, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-16.