Meriter

2 Lindström, Bernhard Julius, son till L 1, f 6 maj 1825 i Gbg, Kristine, d 24 dec 1904 där, Domk. Elev vid Gbgs handelsinst 1 april 38-16 juni 40, handelsbetjänt i Gbg 40-46, burskap som minuthandlare 46, deläg i tobaks- o handelsfirman Lindström & Brattberg 47—49, ensam innehavare 49—87, deläg där 87—95, fullm i fabriksfören 49—72, led av borgerskapets äldste 57 — 62, av allm folkskolestyr 58—61, allt i Gbg, led av riksdagens borgarstånd 62—63 o 65 — 66 (led av bankoutsk 62—63 o 65—66, av förstärkta allm besvärs- o ekonomiutsk 62—63, av förstärkta bevillmutsk o förstärkta lagutsk 65 — 66), led av AK 67-72 (led av bankoutsk 67-70), av FK 79—81, av dir för pensionsinrättn för ålderstigna o sjukliga tjänstehjon i Gbg 63—65, av stadsfullm 63—88, av drätselkammaren där 64—67, av styr för Gbgs museum 76 — 89. Godsägare. - LVVS 96.

G 1) 14 maj 1850 i Gbg, Domk, m Amanda Fredrika Wahlgren, f 25 maj 1826 där, ibid, d 14 mars 1870 där, Kristine, dtr till handl Karl Fredrik W o Anna Fredrika Segerdahl; 2) 8 aug 1871 i Släp, Hall, m Christine Zachau, f4 nov 1848 i Halmstad, 124juli 1930 i Gbg, Domk, dtr till handl Carl Kristoffer Z o Gustafva Stenberg.

Biografi

Efter att vid 15 års ålder ha genomgått Gbgs handelsinstituts tvååriga utbildning, trädde Julius L i sin fars tjänst o blev efter att ha vunnit burskap som minuthandlare i Gbg delägare i tobaks- o snusfabriken o handelsfirman Lindström & Brattberg, som han några år senare övertog som ensam ägare efter fadern. Firman drev vid mitten av 1800-talet den ledande tobaksfabriken i Gbg o hade 1860 ett tillverkningsvärde på c: a 300000 kr o ett 30-tal arbetare. Firman övertogs 1895 av sonen Carl Erik L, delägare sedan 1887, o därefter av en sonson. Företaget uppgick 1913 i ab Sveriges förenade tobaksfabriker, vars verksamhet upphörde i samband med bildandet av Sv tobaksmonopolet 1915. Liksom sin far kom L att spela en stor roll i Gbgs kommunalpolitiska liv. Han invaldes 1857, 32 år gammal, i borgerskapets äldste o blev vid inrättandet av stadsfullmäktigeinstitutionen 1863 ledamot av denna församling, som han sedan tillhörde under 25 år. Hans kommunala uppdrag var i flera fall samtidiga med hans fars engagemang, t ex ledamotskapen av allmänna folkskolestyrelsen o av direktionen för pensionsinrättningen för ålderstigna o sjukliga tjänstehjon. Delvis hade hans intressen dock en annan inriktning än faderns. Han deltog främst i kommittéer o beredningar, som gällde ekonomiska frågor, t ex för inköp av gasverk 1859, för yttrande över budgetförslagen 1865-74 o 1884-89, för upptagande av amorteringslån 1868, för förslag till ny taxa för järnvågen 1869 o 1875 — 79 o för anslag till stående teater 1883 — 84. Vidare verkade han inom kommittéer i byggnads- o tomtfrågor, t ex för stadens utvidgning o indelning 1864, för ombyggnad av Rosenlundsbron 1865, för uppförande av nya folkskolebyggnader 1874, för inköp av Tingstadsvassen 1874—77 o för Landalabergens införlivning 1876. Han var också revisor för ett flertal inrättningar 1852—61. Därutöver bör särskilt nämnas hans långa ledamotskap av styrelsen för Gbgs museum.

I konkurrens med S A Hedlund blev L utsedd till Gbgs representant i borgarståndet 1862—66. Även i riksdagsarbetet kom hans ekonomiska sinnelag att göra sig gällande. Han invaldes i bankoutskottet, en plats som han kom att inneha under flera år. Efter genomförandet av representationsreformen invaldes han för Gbgs stad i AK, o under några år var han ledamot av FK för Örebro län. Vid riksdagarna framstod han som en auktoritet i ekonomiska frågor o samarbetade med A O Wallenberg för förbättrandet av den ekonomiska lagstiftningen samt för utvidgade rättigheter för kvinnan. Även i den viktiga tullfrågan intog han, tillsammans med bla göteborgarna C F Wærn o S A Hedlund, en liberal ståndpunkt som frihandelsvän, trots att han var stor godsägare.

Vid sidan av sina engagemang som kommunal- o rikspolitiker o som affärsman gjorde L bestående insatser som godsägare. Nov 1868 inköpte han egendomen Trystorp i Närke, som då omfattade 650 tunnland under eget bruk samt ytterligare ett par hundra tunnland som arrendejord. Då L 1897 överlämnade gården till sina barn, hade den genom torrläggning o uppodling av sumpmarker o mossar utökats till att omfatta 1 800 tunnland eget bruk o 800 tunnland arrendejord. Han har betraktats som en föregångsman på gårdsdriftens område. Särskilt intresserade honom mejerihanteringen. Hans gårdar — han ägde även Nolhaga o Bolltorp i Västergötland 1887—1904 — beskrivs i den samtida litteraturen som mönstergårdar.

För Gbg var L en välgörare på många sätt. Åtskilliga donationer härrör från honom. Till minne av sin far o av representationsreformens genomförande skänkte han 30000 rdr rmt till uppförandet av gymnastik- o exercishuset på Heden 1867 (arkitekt A Heilborn). Det var avsett dels som lokal för Gbgs folkskoleungdom o för den frivilliga skarpskyttekåren o dels som samlingslokal vid större folkmöten. Vidare gav han ekonomiskt stöd till pensionsinrättningen för ålderstigna o sjukliga tjänstehjon. I likhet med sin far intresserade han sig för bostadssituationen i Gbg. Den av L grundade J L.s stiftelse för fria bostäder åt pauvres honteux uppförde 1876 i hörnet Vasagatan—Haga kyrkogata fem hus: tre tvåvånings- o två envåningshus med sammanlagt 44 lägenheter. Vid sin död testamenterade han 30000 kr till byggnadernas underhåll. Vid sidan av sina donationer förnyade han även staden i andra avseenden. I Örgryte församling lät han på 1860-talet efter ritningar av stadsarkitekt V v Gegerfelt uppföra den slottsliknande villan Wilhelmsberg vid Danska vägen. 1866 sålde han denna o bosatte sig vid Gustaf Adolfs torg, där han i hörnet av Östra o Norra Hamngatorna efter arkitekt J A Åmans ritning låtit uppföra en palatsliknande byggnad. Tio år senare flyttade L till Kungsgatan 41, där han inköpt den Dahlgrenska fastigheten (granne med Kungsgården), som han lät bygga om efter ritningar av Victor Adler o som förvandlades till ett hus i fransk palatsstil.

L har beskrivits som en praktisk o principfast man o som en sanningssökare med filosofisk läggning. På äldre dagar, då han dragit sig tillbaka från sina allmänna värv o från affärslivet, ägnade han sig med iver åt studier av filosofisk litteratur. Särskilt den psykologiska forskningen fängslade honom, o hans samling av facklitteratur blev mycket omfångsrik. Han fyllde sitt hem med ett omfattande bibliotek o vackra konstverk, som han testamenterade till Gbgs museum.

Författare

Per Clemensson

Arkivuppgifter

Han fyllde sitt hem med ett omfattande bibliotek o vackra konstverk, som han testamenterade till Gbgs museum.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anförande till borgare-ståndets protokoll. Sthlm 1862. 12 s. [Undert.] - Fullmäktige i Riksgälds-kontoret contra Rikets ständers revisorer. AfJ. L. Gbg 1865. 60 s. [Sign.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Handelssoc:s i Gbg prot 1 dec 1848 o ansökn:handl:ar (privatarkiv B 1) i GLA.

Förutom under L 1 anf arbeten av Attman, Fredberg, Fröding, Gulin, Hellberg o Millqvist även: A Ahlström, Matr öfver Gbgs handelsinst:s elever, 1 (1918); BachCl; S Brisman, Sveriges affärsbanker, 2 (1934); Gbgs stadsfullm; P Hultqvist, Försvar o skatter (1955); C Lagerberg o O Thulin, Gbg under 300 år (1923); J L Saxon, Ur närikes-herrgårdarnes krönika, 2 (1931), s 45; E Thermae-nius, Lantmannapartiet, dess uppkomst, organisation o tidigare utveckl (1928); dens, Sv bondepolitik (1931); J Vising, nekr över L (Minnestal hållna i VVS... 1904-1907, VVSH 4:11, 1908). -Nekner över L i GHT o Gbgs aftonblad 27 dec 1904.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Julius Lindström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10700, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10700
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Julius Lindström, urn:sbl:10700, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2024-04-23.