Meriter

Lindwall, Gustaf Georg, f 1 sept 1885 i Umeå, d 18 nov 1959 i Hörken, Ör. Föräldrar: järnvägstjänstemannen Gustaf Leonard L o Anna Matilda Margareta Pettersson. Mogenhetsex vid Beskowska skolan i Sthlm 04, inskr vid StH ht 05, FM där 13 dec 09, lär vid Whitlockska samskolan o Grevesmühlska skolan i Sthlm 09-12, vid hal i Örebro 12-14, adjunkt i matematik, fysik o geografi vid Åmåls samrealskola 28 nov 13—8 dec 33 (tjänstl pga sjukdom från 23), genomgick lek- o idrottsledarkurs i Sthlm sommaren 15, studier vid univ i Khvn 18—19, förest för arbetarinst i Åmål 20—23. Förf.

G 1) 12 juni 1911 (-28) i Huddinge, Sth, m lär Lilly Ester Sofia Lindman, f 10 april 1888 i Sthlm, Jak, d 25 juni 1974 där, S:t Göran, dtr till grosshandl Johan Leonard L o Sofie Jeanette Emelie Landergren; 2) 24 juni 1929 i Paris (enl vb för Örebro) m gymnastikdir Dagmar Sofia Lundgren, f 31 mars 1902 i Lund, dtr till lektor Magnus Fredrik L o Signe Sofia Elisabet Malmqvist.

Biografi

Gustaf L var i många år lärare i matematik, fysik o geografi i Åmål men drabbades tidigt av lungsjukdom, vilket tvang honom att under tjänstledigheter o som förtidspensionär vistas på kurorter utomlands. Dessa levnadsomständigheter satte spår i hans rika litterära produktion, som vänder sig till såväl vuxna som yngre läsare o omfattar romaner, ungdomsberättelser, biografier, sagospel o läroböcker. Motivmässigt utnyttjade han sina erfarenheter o iakttagelser från resor o uppehåll i skilda miljöer (bl a USA, Färöarna, Tyskland, Tjeckoslovakien, Frankrike, Italien). Hans lärartjänst var förutsättningen för hans förmåga till inlevelse i pojkars äventyrshåg o handlingskraft.

Redan i debutboken Kikkamakkato och andra historier från Roslagen (1910) finns motiv som L spinner vidare på i senare verk: djurhistorier med blandning av saga o verklighet, ungdomars friska initiativ till äldres hjälp, en våghalsig seglats på spaning efter brottslingar o en spelmansdröms lyckosamma uppfyllelse. L.s romaner under 1910- o 20-talen företer en föga enhetlig karaktär. Romanen Kobbö med motiv från den stockholmska skärgården ställer den bofasta befolkningens enkelhet i skarp motsats till de utflyttade stadsbornas förkonstling. Detaljer i intrigen för inte sällan tankarna till Strindbergs Hemsöborna. Äventyr i smekmåna'n utspelas delvis i samma miljö men hemfaller åt snabba filmfarsartade scenväxlingar, som bygger på situationskomik. I Trömannen — på svenska ungefär "utmarksodlare" — är tonen allvarligt mörk. Det karga havsombrusade färöiska landskapet bildar den ödesmättade bakgrunden till en tragisk släkthistoria.

Huvudpersonen i Guds spelmän Nore Granmark bär på musikaliska arvsanlag, som leder ömsom till lyckorus eller till förtvivlan. Han är av vekt kynne, lättledd o njutningslysten som en Gösta Berling, men omvandlas genom sorger o prövningar till en självutplånande asket. I Vårt dagliga bröd kontrasteras västkustfiskarnas nyktra schartauanska fromhet mot känsloladdad frikyrklighet.

Huvudpersonen i Tamara är en särling i L:s persongalleri, annars så manligt dominerat. Den i kontinentala akademikerkretsar uppvuxna unga kvinnan utvecklas genom sina kärleksförbindelser till en fanatisk kommunist, men på sovjetisk mark blir den idealistiska drömmen grymt sviken. Den forna ateisten grips av dostojevskisk offeranda o faller som dödsdömd kontrarevolutionär frimodigt för exekutionssoldatens gevärskula.

L fann tidigt sitt rätta område inom pojkboksgenren. Mönster var Mark Twain o Jack London, i sv tappning Sigge Strömberg. För USA-kännaren L kom denna moderiktning väl till pass. Han lyckades variera återkommande intrigmönster på ett underhållande sätt. Startpunkten är ofta en med sakkunskap tecknad skollokal, varifrån språnget mer eller mindre frivilligt tas ut i vida världen. L försmår ingalunda uppslag från de stora klassikerna, Alexandre Dumas o Jules Verne, men de äventyrliga strapatserna o upptågen har hos honom inget självändamål utan tjänar alltid syftet att rädda liv o skipa rättvisa. Intressanta upplysningar om tekniska nyheter eller kulturhistoriska fakta inflikas här och var under berättelsens gång men aldrig med lyftad pekpinne. L är också uppmärksam på vad som rör sig i tiden: under andra världskrigets orosår valde han att behandla hemvärnet, norska flyktföretag över Kölen, segelflyg o luftbevakning.

Längst som berättare o människoskildrare nådde L säkerligen i de fem volymerna om Dr Gill. De utgör en hyllning åt den mänskliga uppfinningsförmågan på medicinens o teknikens områden. Händelseförloppet pendlar med ilfart mellan kontinenterna. Svårigheterna tornar upp sig på vägen men besegras tack vare intelligens o god vilja. Fred, försoning o förbrödring mellan individer, nationer o raser är textens andemening. Den bäst tecknade figuren är den allestädes närvarande fabrikören Tobias Kornlund, vid första anblicken en medelsvensson. Den inbitne ungkarlen är uppbrusande o lättrörd, odrägligt matglad o löjligt teknikbesatt, men hans civilkurage, öppenhet för nya idéer, frikostighet o orubbliga lojalitet mot sina vänner blir ofta tungan på vågen i brydsamma situationer. Han påminner om gestalter som Falstaff, Mr Pickwick, Markurell eller Karl-Ludvig i Sjöbergs Kvartetten som sprängdes.

Utan svårighet kunde L också träffa den rätta tonen i sina böcker för de minsta barnen. I Markatta-serien, som under några år utvecklades nästan till en följetong i Pelle Svanslös-stil, lyckades han överföra sina pojkboksäventyr till djurlivet, skildrade med samma medryckande humör.

L, som var en av sin tids populäraste barn- o ungdomsboksförfattare, samlade sig ibland till personskildringar grundade på samvetsgranna källstudier. Guglielmo Marconi, John Ericsson o Louis Pasteur skildrade han självständigt med beaktande av både liv o verk. Närmast hans hjärta stod utan tvivel Chopin. I biografin över honom visar han sin genom egen erfarenhet förvärvade förståelse för sambandet mellan sjukdom o skapande konst.

L:s första hustru, Lilly L, är känd som författare av populära biografier över Emilie Högqvist (3 upphör 1916), Magdalena Rudenschöld (1917) o Desideria. Barnadotternas stammoder (1919).

Författare

Gunnar Wallin

Arkivuppgifter

Brevväxl mellan L o Bonniers förlag i Bonniers arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kikkamakkato och andra historier från Roslagen berättade för barn af Gustaf Kärne. Sthlm 1910. 99 s. [Pseud.] - Matematiska uppgifter för realskolexamen. V.-t. 1907 - v.-t. 1913. Med svar utg. Örebro 1913. 30 s. - Fysikalisk formelsamling. Örebro 1914. 44 s. 2. uppl 1920. — Matematisk formelsamling. Örebro 1914. 86 s, 2. uppl 1918 [omsl: 1919]. 88 s. 3. uppl 1924. -Planimetri och stereometri för realskolan. Sthlm 1915. 47 s. — På jakt efter en morbror. Äventyrsbok. Sthlm 1916. 221 s. 2. uppl 1919. [Ny utg se nedan 1938.] Övers Kristiania 1921, 132 s. - Vallpojken som blev prins. Sagospel i två avdelningar. Sthlm 1916. 32 s. 2. Uppl 1925. 3.-4. uppl 1948, 1950. 33 s. — Kobbö. En skärgårdsskildring. Sthlm 1917. 156 s. — John Bergs äventyr i Amerika. Äventyrsbok. Sthlm 1917. 224 s. 2.-3. uppl: ... Äventyrsbok lör pojkar. 1925. — Bland urskogsindianer. Anders Malms resor och äventyr. Upps 1917. 125 s. ([Omsl:] Pojkarnas äventyrsbok [1].) 2. uppl Upps (tr Mariestad) 1940. 126 s. ([Pärm:] Lindblads ungdomsböcker.) — Valarna (Pojkarnas julbok, Äventyrsberättelser för scouter och käcka pojkar, [3,] Sthlm 1917, s 5-30). - Äventyr i smekmåna'n. En historia om två människobarn. Sthlm 1918. 190 s. - Guldåret. En australisk pojkes äventyr. Upps 1918. 116 s. (Pojkarnas äventyrsbok [2], julen 1918 = Sverges vår, tilläggshäfte n:r 3.) 2. Upps (tr Mariestad) 1941. 120 s. (Lindblads ungdomsböcker.) Övers Khvn 1919, 87 s. — Signalpunkten (Indianboken [1], Pojkarnas julkalender 1918, Sthlm, s 77-96). - Tom. En äventyrsbok för ungdom. Sthlm 1919. 239 s. - Åmål (Sveriges städer nu och fordom, skildringar ... utg av A Roosval, [bd 12 (omsl).] Älvsborgs läns städer, Sthlm 1919, 4:o, s 63-70). - Bidrag til Sp0rgsmaalet om Fsringernes Afstamning (Geografisk Tidskrift, Bd 25, 1919-1920, Khvn 1920, 4:o, s 49—52). — Niels Sörensen. Berättelse. Upps

1920. 106 s. (Pojkarnas äventyrsböcker [5], 1920 [= Sverges vår, tilläggsh 2].) [Ny uppl:] Äventyr på Färöarna. En pojkberättelse. 2. uppl Upps (tr Mariestad o Lidköping) 1942. 117 s. (Lindblads ungdomsböcker 22.) Övers: Blandt Fzeringer, Khvn 1921, 95 s. — Ett mexikanskt äventyr (Indianboken [3]. Pojkarnas julkalender 1920, s 26— 44). — Karttjuvarna (Pojkarnas äventyrsbok [6], julen 1920, Upps, s 95-110). - Lättmatros Stadig. Sjömansliv på sjuttiotalet skildrat för pojkar. Sthlm

1921. 188 s. [Ny utg se nedan 1935.] Övers: Mads Jungmann, Kristiania 1922, 168 s. — Om kollagren på Färöarna. [Rubr.] Khvn 1923. 4 s. (Meddelelser fra Dansk geologisk Förening, Bd 6 [:Nr 17].) — Trömannen. En släkthistoria från Färöarna. Sthlm

1923. 205 s. Övers: Jegvanss0nnerne, Khvn 1925, 206 s. — Guds spelmän. En modern legend. Sthlm

1924. 291 s. [Ny utg] Sthlm 1941. 192 s. - John Berg och hans vänner. Äventyrsbok. Sthlm [pärm: 1926]. 218 s. - Vårt dagliga bröd. En skildring från västkusten. Sthlm 1926. 186 s. - Med MD 117. En skolpojkes öden och äventyr. Sthlm 1926. 230 s. (Barnbiblioteket Saga, 117.) 2. uppl 1931.. 222 s. — Några funderingar om Dalsland (Hembygden, utg av Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund, [årg 5,] 1926, [Åmål, tr] Gbg, s 22-26). — Tamara. En kommunistkvinnas roman. Sthlm 1928. 256 .s. - Cirkus Europa. Sthlm 1930. 180 s. ([Pärm:] Önskeböckerna, Bibliotek lör ungdom.) — ,Bc' i tyska. Pelle Nordmans äventyr. Berättelse för pojkar. Sthlm 1931. 157 s. ([Pärm:] B. Wahlströms ungdomsböcker, 155.) 2.-3. uppl 1938. 156 s. - Nils Hurtigs resa till Kina. Berättelse ... Sthlm 1932. 154 s. (Ibid, 171.) - Tom. [Pärm: En fattig pojkes äventyr.] Berättelse ... Sthlm 1933. 156 s. (Ibid, 180.) - Pojkarna i Hagalund. Berättelse ... Sthlm 1933. 151 s. (Ibid, 188.) — Pigga pojkar. Berättelse ... Sthlm 1934. 156 s. (Ibid, 203.) - Lättmatros Stadig. Berättelse ... Sthlm 1935. 156 s. (Ibid, 216.) - Guglielmo Mar-coni, eterns betvingare. Sthlm 1935. 165 s. ([Omsl:] Serien Stora män och kvinnor, 1.) — Sämst i klassen. Sthlm 1935, 181 s. (Onskeböc-kerna ...) — Nog klarar jag mig alltid. En berättelse ... Sthlm 1936. 171 s. (Ibid.) - Så kan det gå. Sagokomedi i fyra akter. Sthlm 1936. 134 s. (Bonniers barnbibliotek, 36.) — I södra bergen. En pojkberättelse från Stockholm vid sekelskiftet. Sthlm 1937. 172 s. (Önskeböckerna ...) - Inge-niören vid Beach Street. John Ericssons liv i ny belysning. Sthlm 1937. 374 s. — På jakt efter en morbror. Berättelse ... Sthlm 1938. 156 s. (B. Wahlströms ungdomsböcker, 269.) — Den försvunne senor Banezas. Sthlm 1939. 180 s. [Ny utg:] ... Berättelse ... 1949. 136 s. (Ibid, 572.) - Louis Pasteur. Sthlm (tr Upps) 1939. 152 s, 6 pl-bl. (Dåd och bragd, 5.) — Kalle Bråttom. Berättelse ... Sthlm 1939. 155 s. (B. Wahlströms ungdomsböcker, 290.) 2. uppl [= tr] 1940. 2. uppl 1943. -Klassens svarta får. Berättelse ... Sthlm 1940. 139 s. (Ibid, 302.) 2. uppl 1941. - Farbror Kalle och jag. Berättelse ... Sthlm 1941. 137 s. (Ibid, 323.) -Upp genom luften. En berättelse om segelflygning. Sthlm 1942. 139 s. (Ibid, 352.) 2. uppl 1943. Övers Khvn 1943, 109 s, Rekjavik [!] 1946, 116 s. - Sven i hemvärnet. Berättelse ... Sthlm 1943. 138 s. (Ibid, 379.) 2. uppl 1944. Övers Khvn 1945, 109 s. — Pojkarna i Gamla stan. Berättelse ... Sthlm 1944. 139 s. (Ibid, 407.) 2.-3. uppl 1944, 1949. -Kalle Markatta. Berättelse för barn. Sthlm 1944. 109 s. ([Pärm:] B. Wahlströms barnböcker, 1.) 2.-4. uppl 1945, 1947, 1950. - Kalle Markatta på nya upptåg. Sthlm 1945. 95 s. (Ibid, 4.) 2. uppl 1947. 3. uppl 1951. 94 s. Övers: Kalle Apekat ..., Oslo [1950], 73 s. — Resan till Marseille. Historisk roman. Sthlm 1945. 187 s. ([Omsl:] Ungdomsromanerna.) — Till Ragnar Holmström (Vännernas bok ... bidrag, som en rad konstnärer ... glatt författaren Ragnar Holmström med ..., Malmö 1945, 4:o, s 55, 57). — Flykten över gränsen. Berättelse ... Sthlm 1945. 138 s. (B. Wahlströms ungdomsböcker, 439.) 2. uppl 1946. - Vita falken. Berättelse ... Sthlm 1946. 138 s. (Ibid, 479.) - Kalle Markatta på landet. Sthlm 1946. 111 s. (B. Wahlströms barnböcker, 7.) 2. uppl 1948. — Kalle Markatta och Sara Plommonstop. Sthlm 1947. 112 s. (Ibid, 12.) 2. uppl 1948. Övers Oslo [1951], 70 s. -Pojken utan hem. Berättelse ... Sthlm 1947. 138 s. (B. Wahlströms ungdomsböcker, 508.) — Kalle Markatta på Liseberg. Sthlm 1948. 106 s. (B. Wahlströms barnböcker, 17.) 2. uppl 1949. Övers Oslo 1951, 70 s. - Kalle Markatta och Titti Goja. Sthlm 1949. 111 s. (Ibid, 23.) 2. uppl så. 112 s. Övers Oslo [1950], 76 s. — Chopin. Konstnären och människan. Sthlm 1949. 181 s, 8 pl-bl. - Var finns dr Gill? Sthlm 1949. 151 s. [Förk utg se nedan 1957.] Övers Oslo 1949, 181 s, Hfors (tr Åbo) 1950, 195 s, Wien 1950, 230 s, Khvn 1951, 127 s. - Dr Gills sällsamma resa. Sthlm 1950. 155 s. ([Omsl:] Ehlins bibliotek.) Övers Oslo 1951, 152 s. - Kalle Markatta kommer till Skansen. Sthlm 1950. 110 s. (B. Wahlströms barnböcker, 29.) 2. uppl så.— Kalle Krake och andra kråkfåglar. Sthlm 1951. 82 s. 2. uppl 1952. - Kurre och Konrad. Sthlm 1952. 79 s. - Dr Gill i Atomstaden. Sthlm (tr Uddevalla) 1953. 121 s. (Ehlins bibliotek.) - Dr Gill hos medicinmännen. Sthlm (tr Örebro) 1954. 95 s. (Ibid.) -Dr Gill och de försvunna pojkarna. Sthlm (tr Uddevalla) 1955. 116 s. (Ibid.) - Vart tog tjockis vägen? Sthlm (tr Uddevalla) 1956. 97 s. (Ibid.) -Doktor Gill. [Var finns dr Gill, 1949.] Bearb av Åke W. Edfeldt. Sthlm (tr Örebro) 1957. S 3-47. [Sambd med: A Lindgren. Kajsa Kavats äventyr ...] (Ehlins läsalättserie [A].) Även sep med omsl tr 1959. (Ibid; [omsl:] Läsalättserien. Vår skolas bibliotek.) Med ny titel tr 1962. ([Omsl:] Läsa lätt [5].) - Hästen. Novell (Borås tidning, 1960, 8/5).

Utgivit: Barnvisor från när och fjärran, saml o övers. Arr av W Seymer, ill av K Beckman. Sthlm 1948. 4:o. 94 s.

Översatt: [Niels Meyn, pseud] Gustav Harder, Skatan Klas, berättelse för ungdom om en skatas öden och äventyr, Sthlm 1935, 170 s ([pärm:] Djurböcker för ungdom), 2. uppl: ... övers från engelska [= danska] 1941, 3. uppl 1949 ([pärm:] Wahlströms djurböcker för ungdom, 5); [dens, pseud] G Harder, Mickel räv ... om räven och andra djur, Sthlm 1937, 175 s (ibid), 2. uppl 1941, 3. uppl 1948 (Wahlströms djurböcker ..., 11); dens, Kong ... om den afrikanska gorillan och andra djur, Sthlm 1938, 174 s (ibid), 2. uppl 1944 (Wahlströms djurböcker ..., 13); [dens, pseud] G Harder, Långben ... om storken och hans vandringar, Sthlm 1938, 176 s (ibid), 2. uppl 1950 (Wahlströms djurböcker ..., 15); [dens, pseud] G Harder, Pingvin ... om sydhavets pingviner och andra djur, Sthlm 1939, 172 s (ibid [19]); dens, Grizzly ... om gråbjörnen i Klippiga bergen, Sthlm 1940, 172 s (ibid), 2. uppl 1946 (Wahlströms djurböcker ..., 23); dens, Taki ... om vildhästarna i Gobi-öknen, Sthlm 1941, 169 s (ibid, 25), 2. uppl 1944 (Wahlströms djurböcker 25), 3. uppl 1952, 134 s; [dens, pseud] G Harder, Aquila ... om den stora örnen och andra rovfåglar, Sthlm 1941, 176 s (ibid, 27), 2. uppl

1952, 156 s (Wahlströms djurböcker ..., 27); dens, Måns ... om en vildkatt, Sthlm 1943, 175 s (ibid, 33), 2. uppl 1945 (Wahlströms djurböcker ..., 33); [Thames Williamson, pseud] S. S. Smith, Grott-mysteriet, två pojkars sällsamma äventyr i basker-nas land, Sthlm 1936, 187 s ([pärm:] Åhlén & söners ungdomsböcker, 29); Björn o Hans Bruse, På fjällvandring med pappa, Sthlm 1936 [utg 1937], 181 s (Önskeböckerna, Bibliotek för ungdom); Kaj Birket-Smith, Knud Rasmussen, Sthlm 1937, 161 s (Serien Stora män och kvinnor, 2); Norbert Casteret, Tio år under jorden, en ensam forskares strövtåg, Sthlm 1937, 169 s, 15 pl-bl; Hubert V. Coryell, Nidahbé, d 1-2, Sthlm 1937, 167, 170 s (Åhl én & söners ungdomsböcker, 33 — 34); Knud Meister o Carlo Andersen, Jan som detektiv, Sthlm (tr Upps) 1943, 130 s ([omsl:] Fritzes ungdomsböcker, N S, 1), [ny utg] Sthlm (tr Hfors) 1952, 160 s ([pärm:] Ungdomens favoritböcker); desamma, Heja grabbar!, Sthlm (tr Upps) 1943, 126 s (ibid, 2), [ny utg] Sthlm (tr Hfors)

1953, 127 s ([pärm:] Lindqvists favoritböcker); Bernhard Stokke, Den ensamma vaktposten, Sthlm 1946, 173 s (Favoritböckerna, 5); dens, Äventyr i fjället, Sthlm 1946, 138 s (B. Wahlströms ung- domsböcker, 478); S. A. Klubien, Smugglarjakten = Per och Erik i Kina 1, Sthlm 1950, 138 s (ibid, 585); dens, Piratfällan = ... 2, Sthlm 1951, 139 s (ibid, 620); dens, Piraternas hämnd = ... 3, Sthlm 1952, 135 s (ibid, 654); Georg V. Bengtsson, Kaj går underjorden, Sthlm 1952, 125 s ([omsl:] Wahlströms ungdomsböcker, Lejon-serien, 3); Gertrud Heizmann, Johan och Kittel-Greta, Sthlm 1952, 174 s; Lee Kingman, Kathy och den hemlighetsfulla statyn, Sthlm 1955, 20Ö s; se även ovan under Utgivit.

Källor och litteratur

Källor o litt: Folklig kultur 1937, s 384; S Hagli-den, G L (Skolbibl, årg 4, 1958, s 16-20); Hembygden, utg av Dalslands fornminnes- o hembygds-fbrb, 1927, s 99 f; L Kåreland, Gurli Linders barnbokskritik (1977); U Lundqvist, Århundradets barn (1979), s 259; Lärarmatr 1934 (1934); S Mählqvist, Böcker för sv barn 1870-1950 (1977), s 142; rec.er av L:s arbeten i Biblioteksbladet 1917— 57; E v Zweigbergk, Barnboken i Sverige 1750— 1950 (1965), s 413; årsredogörelser for Åmåls samrealskola 1912-34. - Nekr över L i SvD 19 nov 1959; brevväxl o personl samtal med L:s dotter förf Barbro Hallen, Sthlm. — N S Lundström, Sv kvinnor i offentlig verksamhet (1924, om Lilly L).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf G Lindwall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10711, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10711
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf G Lindwall, urn:sbl:10711, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-26.